Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PM2341 - Metoder för Psykologisk Forskning > Kvalitativa metoder > Flashcards

Kvalitativa metoder Flashcards

1
Q

Prosodisk transkription

A

= Transkription som inkluderar ickelingvistiska uttryck. t.ex. pauser, emfas, skratt, suckar, och som måste används i diskursanalys eller konversationsanalys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ortografisk transkription

A

= Transkription som framför allt innheåller det deltagaren säger i ord, men även några få paralingvistiska aspekter som t.ex. skratt eller suckar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

4 Factualizaiton devices (Diskursiv psykologi)

A
  • Independence
  • Corroborative evidence
  • Disclaimer
  • Detailed Descriptions
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka datainsamlingsmetoder används helst i diskursanalys?

A

I idealfallet = inspelade naturligt förekommande konversationer, men dessa är svåra att komma åt både praktiskt och etiskt!
Varförman oftare använder semi-strukturerade intervjuer.
I Focaults diskursanalys kan ALLT som bär på mening betraktas som en diskurs. Det kan vara allt ifrån modetrender till icke-verbala beteenden, arkitektur, tarotkort och bussbiljetter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

På vilka 4 punkter skiljer sig diskursiv psykologi från Focaults diskursanalys?

A
  1. Frågeställningen
  2. Teoretisk utgångspunkt
  3. Agentskap hos personen
  4. Metod (Induktiv/deduktiv)
  5. Datainsamlingsmetod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Diskursiv handling (Diskursiv Psykologi)

A

= Vad är det talaren försöker göra med sitt tal i den här kontexten? t.ex. fråga, förklara, försvara sig, “Kom hit!” (befallning), “Hejsan!” (hälsning), “Skyldig!” (i rättssalen - att upprätthålla lagen), “Jag lovar!” (ge ett löfte).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Diskursiv/lingvistisk konstruktion (Diskursiv psykologi)

A

= Hur en diskursiv handling utförs/Hur narrativet konstrueras. Vilka ord och vilket tempus och vilken stil används? Vem är subjekt och vem är objekt? Hur arrangeras det kronologiskt etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Variabilitet (Diskursiv pskyologi)

A

= Hur diskursiv handling och konstruktion varierar som ett resultat av kontext!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Independence (Diskursiv Psykologi)

A

= Vi försöker motverka tanken hos åhöraren att “Det är klart att DU säger det…”, dvs. att vi inte har något personligt att vinna på att säga det vi säger, att trots X eller Y omständigheter så är vi att lita på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Disclaimer (Diskursiv Pykologi)

A

Svar = Att motsäga vårt eget budskap för att ge det legitimitet, t.ex. ”Jag menar inte att tjata, men…”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Subjektspositionering (Foucaults Diskursanalys)

A
  • Genom diskursen får vi tillgång till vissa sätt att tänka på oss, beskriva oss, och agera.
  • Vi förstår oss själva genom den “konceptuella karta” som diskurserna ger oss.
  • Subjektspositioner BÅDE begränsar och tillgängliggör vissa sätt för oss att ockupera samtalet och att se på världen på.
  • T.ex. subjektspositionserna om maskulinitet kan vara t.ex. ”Hollywood Hero”, ”Average Joe” och ”Multi-aceted personality”.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diskursiv/lingvistisk konstruktion (Foucaults diskursanalys)

A
  • Avgör hur vi placeras in i subjektspositioner: VAD som meningsfullt kan sägas, av VEM, NÄR, och HUR?
  • T.ex. En person som positioneras som homosexuell på 70-talet betraktas genom olika diskurser som ”sjuk” (medicinsk diskurs), ”olaglig” (legal diskurs), ”sedeslös” (moralisk diskurs) etc.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dominanta diskurser (Foucaults Diskursanalys)

A

Svar = ”Diskursiva komplex” som är så ingrodda att de betraktas som ”common sense”, som cementerar och legitimerar redan existerande sociala strukturer och maktrelationer. Vissa sätt att tala om något räknas bara som “folkvett”, och det verkar helt omöjligt att göra på något annat sätt, men faktum är att maktrelationer alltid förändras-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Institutioner (Foucaults Diskursanalys)

A

= Sätt att orgnaisera, reglera och administrera socialt liv, t.ex. media, äktenskaet, och myndigheter. Diskurser är inte bara sätt att tala och skriva som ”flyter runt i samhället”, de är inbakade i beteendena och individerna och reglerna vi etablerat i våra institutioner!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diskursiva resurser (Foucaults Diskursanalys)

A
  • olika aktörer/institutioner i samhället har olika tillgänglighet till en viss diskurs eller ett visst sätt att tala om någonting på.
  • makt + kunskap gör vissa sätt att se på världen priviligierade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

De 5 stegen i Foucaults diskursanalys

A
  1. Diskrusiva resurser (Subjekt och Objekt)
  2. Relationer/Motsägelser mellan diskurser
  3. Handleingsorientering - Hur används de diskursiva konsturktionerna, vem vinner och förlorar på detta?
  4. Subjektspositionering - Hur kategoriseras människor och hur tillåter det dem att vara
  5. Makt och Institutioner - Hur stödjer diskursen etablerade maktrelationer?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Narrativ

A

= En organiserad tolkning av en serie händelser där karaktärerna i berättelsen tillskrivs en agentskap och kausala länkar skapas mellan händelserna. Ofta har det ett antal särskiljande drag, t.ex. en början, en mitt och ett slut. En syntes av heterogena element i våra upplevelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Master Narrativ

A

= ett samhälleligt narrativ som ger ideologisk kontext och diskursiva resurser till individerna för att skapa sina individuella narrativ. På samma sätt som personliga narrativ skapar och återskapar personliga identiteter så innehåller sociala narrativ en definition av kollektivet och hur det skiljer sig från andra kollektiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Definition av berättelse (Labov & Waletzky) (COERC) VIKTIG!!!

A

Orientation: Person, Plats, Tid, Situation
Complicating Action: Plot / Intrig
Evaluation: Förståelse, Meningsskapande, Känslor
Resolution: Resultatet av intrigen
Coda: Återför lyssnaren till nuet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Life Story-intervju

A

= Livsberättelse-intervjun är den längsta versionen av den personliga narrativa intervjun, och används ofta av gerontologer i studier av åldrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka är de 4 teoretiska/epistemologiska utgångspunkterna i Narrativ Analys?

A
  • Människor berättar historier på ett sätt som gör deras upplevelser MENINGSFULLA
  • För att förstå andra och oss själva måste vi se till de STRUKTURER av meningsskapande som våra tankar och värld består av.
  • Mening skapas i en SOCIAL KONTEXT.
  • Socialkonstruktivism = För att VI FÖRSTÅR OSS SJÄLVA GENOM VÅRA BERÄTTELSER är verkligheten beroende av dem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken datainsamlingsmetod används oftast i Narrativ Analys?

A

Oftast detaljerade biografiska intervjuer eller livsberättelser, men även skriftliga berättelser eller redan existerande dokument kan användas.
Vanligtvis har intervjun bara en inledande fråga, och designen är till för att ge deltagaren möjligheten att fritt konstruera ett narrativ om sin erfarenhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Loggbok (Narrativ analys)

A

= anteckningar om deltagarens demografiska egenskaper, var och när intervjun skedde, samt eventuella annat viktigt som framkommit utanför intervjun.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Livsvärld (IPA)

A

= Det centrala begreppet för IPA-analyser – Att förstå deltagarens livsvärld!

25
Q

Fenomenologi

A
  • Bygger på Husserls filosofi om att ”gå tillbaka till tingen själva” och att betrakta dem på sina egna villkor snarare än genom vår förförståelse av dem (t.ex. våra teori eller egen erfarenhet).
  • Alla antaganden som tar forskaren bort från den genuina erfarenheten måste parentessättas.
  • KÄRNFRÅGA: Hur upplevs fenomenet av den som innehar det i vardagslivet?
  • MÅL: Att beskriva essensen i ett fenomen, inte försöka analysera eller förklara det.
26
Q

Eidetisk reduktion (Fenomenologi/IPA)

A

= Att fråga sig: Vilka är de nödvändiga egenskaperna hos ett fenomen? Dessa kan identifieras genom att (tanke)experimentera.

27
Q

Essens (Fenomenologi/IPA)

A

= resultatet av eidetisk reduktion. Vad en sak är, och utan vilken det inte kan vara vad den är.

28
Q

Intentionalitet (Fenomenologi/IPA)

A

= medvetande är aktivt uppfattande, en process – inte en behållare som innehåller sinnesintryck och föreställningar.

29
Q

Dasein (Fenomenologi/IPA)

A

= vårt varande i världen som skapar mening hos tingen genom aktivitet och omsorg.

30
Q

Den naturliga attityden (Fenomenologi/IPA)

A

= så som vi alla tar för givet att världen är.

31
Q

Epoché (Fenomenologi/IPA)

A

= Parentesättande / Tekniken att bortse från den yttre verkligheten för att i stället fokusera på sinnesförnimmelser som psykiska fenomen.

32
Q

Hermeneutik

A
  • Människan är KONSTANT tolkande/betydelsetillskrivande.
  • Tolkandet är nödvändigt när vår förförståelse inte räcker till
  • Genom tolkandet tilldelar vi mening åt vår verklighet
  • KÄRNFRÅGA: Hur ger den här personen mening åt det som upplevs genom sitt tolkande? Vilken förförståelse har vi när tillskriver det vi upplever mening?
  • Hermeneutisk cirkel = I forskning möts tolkaren/subjektet och texten/objektet, samt delarna i texten och helheten i texten, i konstanta tolkande cirklar.
33
Q

Den hermeneutiska cirkeln

A

Att helhet och delar konstant tolkas i ljuset av varandra och ger varandra mening.

34
Q

De 3 typerna av hermeneutik i IPA

A
  1. Dubbel hermeneutik
  2. Empatisk hermeneutik
  3. Kritisk hermeneutik
    Balansen mellan dessa förhållningssätt beror på studien, men att försöka sig på både kritisk och empatisk i samma analys kommer troligtvis ge oss den mest jordnära bilden av personen, inklusive fel och brister.
35
Q

Dubbel hermeneutik

A

= Att forskaren tolkar deltagaren som tolkar x. Respondenten försöker förstå sin tillvaro, forskaren försöker förstå hur respondenten förstår, dvs. forskaren tolkar deltagarens tolkning.

36
Q

Empatisk hermeneutik

A

= En tolkning som involverar en empatisk förståelse av berättarens perspektiv. Att utifrån försöka identifiera och förstå vad respondenten känner och känna empati med dem.

37
Q

Kritisk hermeneutik

A

= En tolkning som involverar att ifrågasätta deltagarnas perspektiv och avsikter på en nivå de kanske inte ens själva är medvetna om, med kritiska frågor som t.ex. Pågår det någonting här som deltagaren inte själv är medveten om? Finns det någon dold mening som de inte avsåg att säga här?

38
Q

Ideografisk

A

= Fokus på den enskilda indivdien i deras speicifka kontext – att förstå individens unika erfarenhet och sedan arbeta långsamt uppåt mot mer generella påståenden.

39
Q

Nomotetisk

A

= Att försöka fånga en gemensam erfarenhetssturktur hos en hel grupp och sedan se om denna går att applicera på individnivå. Vi uttalar oss inte om någon enskild individ, vi kan bara tala om fenomenet på gruppnivå.

40
Q

Exploratory notes (IPA)

A

= De första tankarna, intrycken, kommentarerna, mening för mening, i en IPA-analys. Sker i 3 steg: 1) deskriptivt, 2) lingvistiskt, 3) tolkande.

41
Q

Experiential statements (IPA)

A

= Kraftfulla, tolkande sammanfattningar av vad som händer i denna specifika del av texten. Du kan ha ett antal sådana: varje fras i transkriptet kommer förmodligen att ha sitt eget Experiential Statement.

42
Q

Experiential themes (IPA)

A

= Kopplingar mellan Experiential Statements - hur de talar till varandra eller motsäger varandra - som skapar kluster. Detta leder ofta tillbaka till tidigare steg där du omformulerar Experiential Statements. KOM IHÅG att varje tema ska ha ID (sidnummer, och meningsnummer) och kortkorta citat som knyter tillbaka tydligt till materialet.

43
Q

Cross-case analysis (IPA)

A

= Du jämför tabellerna med Personal Experiential Themes för alla dina case och tittar efter likheter och skillnader! Finns det gemensamma teman? Leder ofta tillbaka till att du tänker nytt och annorlunda om tidigare case. OBS: för varje tema ska du presentera vilka case det här temat representerades i i form av citat och ID.

44
Q

Vilka är de 3 teoretiska/epistemologiska utgångspunkterna i IPA?

A
  1. Fenomenologi
  2. Hermeneutik
  3. Idiografi
45
Q

Vilken datainsamlingsmetod används oftast i IPA?

A

Semistrukturerade intervjuer som är få och relativt homogena. Urvalet till en IPA-analys hålls homogent och litet (1-15 cases) eftersom det tar tid att studera varje case i detalj och syftet är att säga något om individens perception och förståelse, samtidigt som man vill försöka hitta gemensamma teman mellan casen

46
Q

Memo (Grounded Theory)

A

= anteckningar om den analytiska/reflexiva som görs löpande under Grounded Theory-studier, och som utgör en del av datamaterialet med vilket vi jämför och fyller ut meningen i våra koder/kategorier/begrepp.

47
Q

Teori (Grounded Theory)

A

= En systematisk samling av fakta gällande ett fenomen eller en omfattande förklaring av ett fenomen. Kan ses som en karta som hjälper oss att organisera kunskap, och samma fenomen kan förklaras med olika konkurrerande teorier.

48
Q

Vilken ontologisk/epistemologisk utgångspunkt utgår Grounded Theory ifrån?

A

Oftast symbolisk interaktionism, men kan ha olika teoretiska grunder, t.ex. kristik realism, feministisk teori, hermeneutik, och transpersonell psikologi.

49
Q

Vilken datainsamlingsmetod används för Grounded Theory-studier?

A

Alla möjliga, t.ex. Interjvuer, fokusgrupper, observationer, enkäter, kvantiativa instrument, etc. Man kan också återkomma till samma respondenter med fördjupade frågor/nya metoder.
Datainsamling sker kontinuerligt under studiens gång genom teoretiskt och riktat urval, dvs. urvalet baseras på de som kan berika teorin, inte de som är mest representativa för populationen.

50
Q

Vad innebär det att Grounded Theory är en komparativ metod?

A

Grounded Theory håller dig i konstant interaktion/jämförelse med olika nivåer av data och teoribygget/idéerna om data. T.ex. Du kodar intervjuerna i vanlig ordning och sedan jämför du dina intervjuer med andra koder från andra intervjuer för att se bredden av upplevelsen, och du jämför dina teman med dina memos.

51
Q

Kod (Tematisk analys)

A

= En etikett på ett basalt element/en meningsbärande enhet som är meningsfull i relation till det fenomen eller den frågeställning som studeras.

52
Q

Tema (Tematisk analys)

A

= ett mönster i data i relation till forskningsfrågan. Innehåller koder som visar ett gemensamt uttryck. Ofta föregås teman av en lägre abstraktionsnivå – ”kodgrupper”

53
Q

Vilken ontologisk/epistemologisk utgångspunkt har tematisk analys?

A

Ingen särskild – TA kan användas med utan specifik ontologisk eller epistemologisk utgångspunkt. Kan användas både induktivt och deduktivt.

54
Q

Vilken datainsamlingsmetod används för tematisk analys?

A

TA kan göras på nästan alla former av datamaterial, t.ex. intervuer, fokusgrupper, kvalitativa enkäter och texter (litterära, självbiografiska, eller officiella). Oavsett vilken man väljer måste de ge detaljerade och komplexa insikter på ämnet i fråga.

55
Q

Vilka 5 steg ingår i Tematisk analys enlig Braun & Clarke?

A

1) Familiarization
2) Coding
3) “Searching” for themes
4) Reviewing themes
5) Describing and naming themes
6) Write-up

56
Q

Vilka är de två vanliga ”klustren” av typer av tematisk analys?

A
  1. Realist/Essentialist, Induktiv, Semantisk och Deskriptiv approach.
  2. Relativist/Konsturktionist, Deduktiv, Latent och Tolkande approach.
    OBS: De flesta kodningar är en blandning av semantisk och latent kodning! Det vanligaste är att TA ligger på semantisk, halv-latent nivå. Det är sällan man gör TA superlatent.
57
Q

På vilka 5 sätt kan man öka kvalitén i en kvalitativ studie?

A

1) Triangulering
2) Göra jämförelser mellan forskares tolkningar
3) Ta respondentfeedback
4) Göra Disconfirming Case Analysis
5) Paper trail (Spara alla antekningar)

58
Q

Effektstyrka/Effektstorlek

A

Svarar på frågan: ”Är skillnaderna mellan grupper stora nog för att vara praktiskt meningsfulla, även om de är statistiskt signifikanta?”. En hög effektstorlek skulle indikera ett viktigare resultat eftersom manipulationen på OBV gav en stor effekt på BV. Ska vi t.ex. jubla om den nya behandlingsmetoden bara ger 3 poäng mindre på något mått, även om resultatet är statistiskt signifikant? Troligtvis inte. Mäts i Cohens d, där en liten effektstorlek är d=0.2, medium effektstorlek är d=0.5, och stor effektstorlek är d=0.8

59
Q

Power

A
  • Svarar på frågan: ”Hur stor är sannolikheten att jag kommer upptäcka ett signifikant resultat när faktiskt finns i populationen?”. Power = 0.8 innebär alltså att vi har 80% chans att hitta en signifikant effekt i populationen.
  • 1-beta, där beta är sannolikheten att göra ett typ 2-fel.
  • Viktigt vid tolkning av icke-signifikanta resultat: H1 kan vara sann, men effekten kanske är för svag för att uppvisas?

PM2341 - Metoder för Psykologisk Forskning (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions