Kvalitativ metod Flashcards
Djupintervjuer (ostrukturerade intervjuer) - förberedelser och genomförande
Kallas ostrukturerad intervju. Denna form av intervju liknar mer ett samtal. intervjupersonen svarar fritt och forskaren följer upp intressanta teman. Forskaren förbereder sig ofta med ett enkelt underlag som minneshjälp, har ofta med en öppningsfråga samt några nyckelord men inte mycket mer än så. När forskaren vill studera livsberättelser kan denna ostrukturerade intervjuformen passa bra. Forskaren delar ofta med sig av sig själv i denna form av intervju.
Flexibel intervju. Definiera syfte och mål med intervjun samt rikta fokus till de personer som är tänkt för studien. förbereda utrustning för inspelning för att vidare kunna transkribera data. Ha en lista med teman.
idé om vad den ska handla om, minneshjälp, vara följsam, dela med sig av erfarenheter etcetera
Semistrukturerad intervju
Förberedelser: Mål och syfte med intervjun är tydligt. Här har forskaren även tagit fram en intervjuguide som styr forskaren in mot ett bestämt mål och teman som forskaren vill studera. Intervjuguiden består ofta av öppna frågor som låter intervjupersonen få prata fritt om upplevelser. Det går att testa intervjuguiden innan man börjar intervjua på riktigt.
Problemformulering, syfte och mål med intervjun är viktigt att planera för. Det som behöver planeras är: urvalet, intervjuns form, Intervjuguiden, kontakta deltagarna samt bestämma tid och plats.
Genomförande: Viktigt att skapa förtroendefull miljö, vara aktiv lyssnare ge utrymme för pauser. börja och avsluta samtalet mjukt. Informera om att det går att avsluta intervjun när som helst, tydliggöra vad intervjun kommer handla om för att få informerat samtycke, följa etiska principer.
strukturerande intervju
Det kan klassas mer som en enkät, ej lika vanligt i kvalitativ metod. Intervjupersonerna får exakt samma frågor i samma ordning och med samma formulering. Här skapas en standardiserad intervjuguide. Svaren går ofta att mäta.
Fokusgruppsdiskussioner
En grupp människor som har någonting gemensamt samlas och diskuterar aspekter, perspektiv och erfarenheter tillsammans.
Skapas en förståelse i interaktion med andra, socialkonstruktivistiskt perspektiv.
Homogenitik, det som är lika i gruppen (att de exempelvis arbetar med samma sak), Heterogenitik, vill synliggöra skillnader inom gruppen, kan vara kön, ålder, yrkeserfarenhet med mera.
Diskussionsfrågor, fallbeskrivningar,
Intervjufrågor
Öppna frågor - uppföljande frågor och perspektiv och åsiktsfrågor.
Fokusgruppens styrkor
Kollektivt meningsskapande, betydelsefullt.
Ett och samma fenomen kan ge olika aspekter och perspektiv , rikt empiriskt material.
Kan bidra till lärande och ökad kunskap hos deltagarna.
empiriskt material
Genomförandet - samla in empiriskt material.
Empiriskt val kan vara intervjuer såsom individuella eller i grupp, observationer, samtal via ljus eller film, dokument, texter, utredningar, domar, självbiografier, dagböcker, bloggar, poddar, tv program m.m
Skillnad mellan djupintervju och semistrukturerade intervjuer fokus på det empiriska materialet
skiljer sig åt i struktur och genomförande.
Strukturell skillnad: Djupintervjuer är ostrukturerade, vilket innebär att intervjuaren har få eller inga fasta frågor och istället låter samtalet formas av intervjupersonens berättelse.
Semistrukturerade intervjuer har en förutbestämd struktur med öppna frågor inom vissa teman, men intervjuaren har frihet att ställa följdfrågor och anpassa samtalet.
Empiriskt material: Djupintervjuer producerar rikt och kontextberoende material, där deltagaren har stort utrymme att formulera sina egna berättelser, tankar och känslor. Svaren är ofta detaljerade, subjektiva och personliga, vilket gör det möjligt att utforska fenomen på djupet.
Semistrukturerade intervjuer genererar mer jämförbar data, eftersom samma teman tas upp i varje intervju. Empirin blir fortfarande nyanserad men är lättare att analysera systematiskt än den från djupintervjuer.
Analys av material: Djupintervjuer ger en rik, djup och komplex data som kan vara svår att koda medan semistrukturerade intervjuer ger mer strukturerad data som är lättare att koda, hitta teman ur.
Fokusgrupper, homogenetik
Det som är lika i gruppen.
Homogenitet är viktig eftersom deltagarna då känner igen sig i varandras erfarenheter, vilket kan underlätta samtalet och skapa en trygg atmosfär. Faktorer att beakta:
Föräldraskapets fas: Gruppindelning baserat på om föräldrarna har spädbarn, småbarn eller äldre barn. Exempelvis kan föräldrar med nyfödda ha andra erfarenheter och behov än de med skolbarn.
Typ av stöd de har fått: Föräldrar som deltagit i samma program (t.ex. föräldragrupper, öppen förskola, stöd för ensamstående) kan ha liknande upplevelser att diskutera.
Kulturell och språklig bakgrund: Föräldraskap kan upplevas olika beroende på kultur, och språkbarriärer kan hämma deltagandet. Det kan därför vara värdefullt att ha språk- eller kulturspecifika grupper vid behov.
Fokusgrupper heterogenitik
vill synliggöra skillnader inom gruppen:
Viss heterogenitet behövs för att få fram olika perspektiv och undvika grupptänk. Viktiga faktorer att variera:
Kön: Om syftet är att förstå föräldraskap brett kan blandade grupper med både mammor och pappor vara värdefulla, men i vissa fall kan separata grupper ge friare diskussioner.
Socioekonomisk bakgrund: Inkomst, utbildning och yrke påverkar upplevelser av föräldraskap och behov av stöd. Att blanda olika socioekonomiska grupper kan ge insikter om vilka stödformer som fungerar för olika föräldrar.
Familjesituation: Ensamstående, samboende, bonusföräldrar eller föräldrar till barn med särskilda behov kan ha olika perspektiv. Att inkludera en viss variation kan bredda diskussionen.
Mättnad i kvalitativa studier
När urvalet är tillräckligt stort, när man i nästa intervju, observationer inte upptäcker någonting nytt.
Mättnad i kvalitativa studier innebär att datainsamlingen kan avslutas eftersom ytterligare intervjuer, fokusgrupper eller observationer inte ger ny information eller bidrar med nya insikter. Det innebär att forskaren har samlat in tillräckligt med data för att besvara forskningsfrågan och att teman och mönster har upprepats tillräckligt många gånger.
forskareffekt
Forskareffekten handlar om att minimera forskarens påverkan i observationsstudier vilket kan göras på ett passivt eller aktivt/ långvarigt sätt.
Passiv: Genom att observera utan att aktivt delta i situationen minskar forskaren risken att påverka deltagarnas beteende. Detta innebär att:
Forskaren håller en låg profil och undviker interaktion.
Observationen sker i en miljö där deltagarna redan befinner sig naturligt, t.ex. i ett klassrum eller på en arbetsplats.
Inspelningsutrustning (t.ex. kamera, mikrofon) kan användas för att göra forskaren mindre närvarande i stunden.
Fördel: Minskar risken att deltagarna ändrar sitt beteende för att anpassa sig till forskaren.
Utmaning: Risk att forskaren missar viktig kontext eftersom hen inte interagerar med deltagarna.
Långvarigt sätt: Genom att observera utan att aktivt delta i situationen minskar forskaren risken att påverka deltagarnas beteende. Detta innebär att:
Forskaren håller en låg profil och undviker interaktion.
Observationen sker i en miljö där deltagarna redan befinner sig naturligt, t.ex. i ett klassrum eller på en arbetsplats.
Inspelningsutrustning (t.ex. kamera, mikrofon) kan användas för att göra forskaren mindre närvarande i stunden.
Fördel: Minskar risken att deltagarna ändrar sitt beteende för att anpassa sig till forskaren.
Utmaning: Risk att forskaren missar viktig kontext eftersom hen inte interagerar med deltagarna.
Vad är det som gör att något minimerar forskareffekten? kläder, deltagande i samtal,
Öppen observation
Öppen observation är en forskningsmetod där de observerade personerna är medvetna om att de blir studerade. Forskaren är alltså inte dold utan kan antingen vara en passiv observatör eller aktivt delta i situationen.
Typer av öppen observation:
Icke-deltagande öppen observation – Forskaren observerar utan att delta i aktiviteten, exempelvis genom att sitta vid sidan och anteckna.
Deltagande öppen observation – Forskaren deltar i gruppens aktiviteter samtidigt som hen observerar och dokumenterar.
Fördelar:
✔️ Etiskt mer accepterat eftersom deltagarna är medvetna om observationen och kan ge sitt samtycke.
✔️ Möjlighet att ställa frågor och få djupare förståelse för situationen.
Nackdelar:
❌ Deltagarnas beteende kan påverkas av att de vet att de blir observerade (s.k. observatörseffekten).
❌ Kan vara svårt att vara både deltagare och objektiv observatör samtidigt.
deltagande observationer
Deltagande öppen observation – Forskaren deltar i gruppens aktiviteter samtidigt som hen observerar och dokumenterar.
dold observation
Dold observation är en forskningsmetod där forskaren observerar en grupp eller situation utan att de observerade personerna är medvetna om det. Detta används ofta inom samhällsvetenskap och etnografi för att studera naturligt beteende utan att forskarens närvaro påverkar deltagarna.
Typer av dold observation:
Fullständigt dold observation – Forskaren är helt anonym och interagerar inte med deltagarna.
Deltagande dold observation – Forskaren deltar i gruppens aktiviteter men döljer sin identitet som forskare.
Fördelar:
✔️ Minskar risken för att deltagarna förändrar sitt beteende på grund av att de vet att de observeras.
✔️ Ger mer autentisk data.
Nackdelar & etiska dilemman:
❌ Kan vara etiskt problematiskt eftersom deltagarna inte gett sitt samtycke.
❌ Svårt att dokumentera observationer i realtid utan att bli upptäckt.
innebördsrikedom (kvalitetskriterier)
detaljrikt material, rika beskrivningar av innebörden av ett visst fenomen.
Detaljerad och nyanserad empiri- En rik beskrivning av deltagarnas erfarenheter eller det studerade materialet.
Exempel, citat och kontext för att ge läsaren en djupare förståelse.
Mångsidig analys
Identifiera flera lager av mening i materialet, inte bara det mest uppenbara.
Användning av olika analysverktyg och teoretiska perspektiv för att lyfta fram olika aspekter av fenomenet.
Reflektion över motsägelser och variationer
Forskaren bör inte bara redogöra för det som bekräftar den egna tolkningen, utan också diskutera motstridiga fynd och variationer i datan.
När är observation lämpliga?
Observationer är lämpliga när forskaren vill studera beteenden, interaktioner eller miljöer i deras naturliga sammanhang. Metoden används ofta när det är svårt att få tillförlitliga svar genom intervjuer eller enkäter, eftersom människor kan ha svårt att minnas eller vill framställa sig på ett visst sätt.
struktur (Kvalitetskriterier)
tydlig struktur i forskningsresultatet.
Struktur handlar om hur välorganiserad och tydligt presenterad en studie är, både i sin metod, analys och argumentation.
En studie med god struktur kännetecknas av att:
✔ Det finns en logisk och tydlig röd tråd genom hela arbetet – från syfte och frågeställningar till analys och slutsatser.
✔ Forskningsfrågorna, metoden och analysen hänger ihop och stöder varandra.
✔ Texten är välorganiserad och lätt att följa för läsaren, utan att vara rörig eller osammanhängande.
Teoritillskott (kvalitetskriterier)
analysen ska bidra till tillskott för teori eller tidigare forskning. det ska vara nytt på något sätt.
Teoritillskott handlar om i vilken utsträckning en studie bidrar till utvecklingen av teori inom sitt forskningsområde. Det innebär att forskningen inte bara beskriver empiri, utan även hjälper till att förstå, utveckla eller omformulera teoretiska perspektiv.
En studie med högt teoritillskott:
✔ Utvecklar befintlig teori genom att tillföra nya perspektiv eller begrepp.
✔ Ger empiriskt underlag som utmanar eller bekräftar existerande teorier.
✔ Presenterar nya sätt att tolka ett fenomen som kan användas av andra forskare.
kvalitetskriterier.
Studien ska bli så representativ som möjligt
Urvalet av empiriska datan (dagspress - tidningar) ska vara så representativt som möjligt genom att urvalet ska vara brett och mångsidigt genom exempelvis kvällstidningar där man fångar upp populärpressens framställning (aftonbladet), nationella tidningar för att få rikstäckande tidningar såsom svenska dagbladet samt lokala tidningar för att se om rapporteringen skiljer sig geografiskt.
studien ska bli så vetenskaplig som möjligt
för att få en så vetenskaplig och representativ studie:
För att säkerställa att studien är vetenskaplig och representativ skulle jag:
✅ Triangulera källor – Jämföra olika tidningar för att få en bred bild.
✅ Tydligt redovisa urval och metod – Transparens gör studien möjlig att replikera.
✅ Reflektera över forskarens påverkan – Medvetenhet om egna fördomar minskar risken för subjektiv tolkning.
✅ Interbedömarreliabilitet – Om möjligt, låta en annan forskare granska kodningen för att säkerställa en objektiv analys.
metod, urval (tidspann, lokaltidningar, genomtänkt tanke kring urvalet.) genomförande och typ av analysmetod.
