kvalitativ metod

Question 1

Vad är kvalitativ metod?

Answer 1

Data: icke numerisk, oftast text
Datakällor: intervjuer, fokusgrupper, dokument, observationer
Fokus: människors subjektiva upplevelser, erfarenheter, åsikter, attityder m.m.
Analysmetod: kodning och tematisering
Teman: mönster av betydelse i datan

• INTE: hypotesprövning, generaliserbarhet, kvantitativ representativitet

Question 2

Vad är det kvalitativa förhållningssättet?

Answer 2

Det kvantitativa perspektivet dominerar inom psykologisk forskning. Medan det kvantitativa perspektivet fokuserar på objektivitet och använder sig av klassiska vetenskapliga metoder så fokuserar det kvalitativa perspektivet på att erkänna och värdesätta subjektivitet och reflexivitet.

Det vill:
- Förstå mänskliga upplevelser “inifrån” snarare än “utifrån”
- Forskare som instrument i datainsamling och analys - de påverkar med b.la deras personlighet
- Vi avtäcker inte en absolut verklighet, vi försöker förstå individers upplevelser i en specifik kontext

Question 3

Ökar kvalitativ forskning?

Answer 3

Ja men är fortfarande minimalt jämfört med kvantitativ forskning

Question 4

Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativa perspektiv inom ex data, analys osv

Answer 4

DATA:
- Kvalitativ data är naturalistisk, oftast text och består av intervjuer, fokusgrupper etc.
- Kvantitativ data består av siffror, stark kvantitativ data kan vara biologisk data, lite svagare kognitiva tester och kanske svagast personlighetstester. Båda kan använda sig av enkäter

ANALYS:
- Kvalitativ analys sker via tolkning, nedkokning av text (koder, teman) och använder forskaren som ett verktyg.
- Kvantitativ analys sker genom deskriptiv eller inferentiell statistik

RESULTAT:
- Kvalitativt resultat är rikt, djupt och specifikt
- Kvantitativt resultat är grundare men mycket bredare, generaliserbart

PARADIGM
- Kvalitativt paradigm syftar till konstruktionism, fenomenologi och postpositivism (mest kvantitativ)
- Kvantitativt paradigm syftar till positivism och postpositivism

Question 5

Vad kan kvalitativ forskning erbjuda?

Answer 5

Fördjupad förståelse för fenomen ur individens perspektiv → få en förståelse för människors beteende utifrån känslor, tankar, beteende etc. Vilka faktorer bidrar till lidande och vilka lindrar? Hur beskriver folk sina känslor? etc etc etc

Question 6

Vad är verklighet och hur kan vi kunna något om den?

Answer 6

Ontologi: Hur ser vi på verkligheten?

Epistemologi: Hur kan vi veta någonting om verkligheten?

Question 7

Beskriv ontologi

Answer 7

Hur är verkligheten beskaffad? Vad är verklighet?

En skala mellan två positioner:
- Det existerar EN objektiv verklighet oberoende av betraktaren (naturvetenskaper)

(samhällsvetenskaper mitt emellan)

• “Verklighet” kan ej skiljas från mänsklig perception/förståelse - konceptet meningslöst bortom dessa (humaniora)

Question 8

Beskriv epistemologi

Answer 8

Vad är kunskap, och hur kan vi komma över den?

En skala mellan två positioner:
- Verkligheten kan “avtäckas” och vi kan få tillgång till objektivt sann kunskap via vetenskapliga metoder (naturvetenskaper)

(samhällsvetenskaper mitt emellan)

• Kunskap är en produkt av sociala konstruktioner och individuella upplevelser. Vår förståelse av “verkligheten” är subjektiv och kontextuell (humaniora)

Question 9

Beskriv metodologi

Answer 9

Vilka vetenskapliga “verktygslådor” ska vi använda i vår forskning?

Kvantitativa (experiment) → Kvalitativa (intervjuer)
- (mitt emellan: observationer)

I praktiken: en glidande och ofta diffus skala

Question 10

Vad är ett paradigm

Answer 10

Ett sätt att se på verkligheten (ontologi), kunskap (epistemologi) och hur forskning bedrivs (metodologi). Utgör olika traditioner inom forskning - påverkar vilka frågor som ställs, vilken data vi får, vilka analyser som görs och hur resultaten tolkas.

Question 11

Måste man välja ett paradigm?

Answer 11

Många förespråkar att valet bör bero på forskningsfrågor snarare än tvärtom. Konsten att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Pragmatism och mixed methods: inte fastna i ett vetenskapligt hål, utan använda de metoder som kan hjälpa en att svara på den frågan man sitter med

Question 12

Beskriv olika paradigm i en ontologisk- och epistemologisk position och vilken metodologi

Answer 12

Positivism: Verkligheten finns! Vi kan få kunskap om sanningen. Kvantitativt: experiment

Post-positivism: Verkligheten finns! Vi har begränsad åtkomst till sanningen, men vi försöker få kunskap om den ändå. Kvantitativt (kvalitativt)

Fenomenologi: Oklart om verkligheten finns, spelar mindre roll för fokus ligger på subjektiv upplevelse. Vi kan beskriva subjektiva erfarenheter och upplevelser av sanning. Kvalitativt

Konstruktivism: Det finns olika sanningar (om verkligheten) som skapas i perception, språk och interaktion. Kunskap skapas i samspel mellan forskare och deltagare och är därmed inte oberoende av forskaren (eller deltagarna). Kvalitativt.

Question 13

Ett exempel på hur man kan se depression inom olika paradigm

Answer 13

Positivism: depression är ett objektivt tillstånd (biokemisk obalans) som kan mätas och förklaras vetenskapligt.

Post-positivism: depression är ett verkligt tillstånd som kan mätas och förklaras, men vår kunskap om den är föränderlig och kontextuell.

Fenomenologi: depression förstås som en subjektiv upplevelse. Genom att ”träda in” i individens livsvärld kan vi få förståelse för denna subjektiva upplevelse.

Konstruktivism: depression som begrepp är en social konstruktion som formas av kultur, samhälle, normer snarare än en objektiv realitet.

Question 14

Hur kan olika forskningsfrågor inom kvalitativ forskning se ut?

Answer 14

Kvalitativ forskning utgår från en forskningsfråga - den kan dock förändras längs vägen

Typer av forskningsfrågor:
- Erfarenhet: Hur är det att leva med kronisk smärta?
- Förståelse och uppfattningar: Hur förstår patienten sin relation till psykologen?
- Praktiker, “hur saker görs”: Hur strukturerar gymbesökare sina träningsrutiner?
- Påverkande faktorer: Vilka faktorer påverkar valet att engagera sig i aktivism?
- Representation: Hur framställt inom- och utomeuropeiska flyktingar i media?
- Konstruktion: Hur konstrueras “hälsa” bland livstilsinfluencers?
- Språkliga praktiker: vilka kommunikationsstrategier använder psykologer när de återger svaga resultat på begåvningstest?

Question 15

Hur formulerar du en kvalitativ forskningsfråga?

Answer 15

Du börjar med din fråga inramning som kan se ut såhär:
- Hur upplevs
- Hur används
- Vilka erfarenheter

Sen ett fenomen, exempelvis:
- stress
- alkohol som copingstrategi
- av första kontakten med primärvården

Sist en riktar du det till en grupp, ex:
- av nyexaminerade psykologer
- bland studenter
- har individer med depression

Det är också viktigt att fråga dig vad du tycker är intressant samt om du tror andra kommer tycka det är intressant (det är en bonus). Vilken forskning finns redan? och vad säger den?

Question 16

Hur kan våra paradigm påverka vår forskningsfråga?

Answer 16

Vilken syn vi har på vad vi kan veta styr vilken typ av frågor vi ställer. Exempelvis:

Post-positivism: Vilka faktorer i arbetet skapar stress hos kliniska psykologer?

Fenomenologi: Hur upplevs psykologer att vara stressade i sitt kliniska arbete?

Konstruktionism: Hur konstrueras stress som koncept i ett kliniskt, professionellt sammanhang

Question 17

Nämn några olika typer av kvalitativa metoder

Answer 17

Fallstudien: Djupgående undersökning av ett eller ett fåtal verkliga fall, ofta flera datakällor. Ex: hur en arbetsgivare lyckats minska stressrelaterade sjukskrivningar

Grounded theory: Generera teorier “grundade” i data, fokus på processer, faktorer. Ex: vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön bidrar till stress bland psykologer?

Tematisk analys: Flexibel metod för att identifiera, analysera och tolka mönster i data - teman. Ex: Hur upplevs arbetslöshet? Möjliga teman: ekonomisk stress. förlorad identitet, isolering

Diskursanalys: Hur språk och kommunikation (diskurser, dominerande tankefigurer) formar vår
förståelse av sociala verkligheter. Ex: undersöka hur ”incels” talar om manlighet, samt vilka normer och maktstrukturer
detta reflekterar och vidmakthåller

Narrativ analys: Hur individer strukturerar sina berättelser om livshändelser eller upplevelser,
berättelsens form, funktion och innehåll. Ex: överlevares berättelse om en naturkatastrof, hur är narrativet strukturerat?

IPA (interpretative phenomenological analysis): Hur individer upplever och tolkar sina personliga erfarenheter av ett specifikt fenomen. Ex: hur människor upplever sorg efter en nära anhörigs död, hur de tolkar och förhåller sig till sorgen

Question 18

Vad för typ av metoder finns det vid kvalitativ forskning?

Answer 18

• Intervjuer
• Fokusgrupper
• Skriftliga svar (av utförligare typ)
• Observationer
• Dokument (policydokument, journaler, artiklar, webbforum

Question 19

Hur fungerar intervjuer som datainsamlingsmetod?

Answer 19

Det är den vanligaste formen av datainsamling inom kvalitativ metod. En professionell utfrågning är:
- Metodologisk medvetenhet
- Kritisk uppmärksamhet
- Maktsymetri
Få individen att tala om sina erfarenheter och perspektiv och att fånga individens språk och koncept i relation till ett ämne du har valt

Question 20

Hur kan olika grader av styrning se ut i en intervju?

Answer 20

Hårt strukturerad
- Standardiserade, i detalj bestämda frågor
.- Strukturerare, alla respondenter får samma frågor i samma ordning

Halvstrukturerade
- Intervjuguide med bestämda frågeområden och frågor
- Möjlighet till följdfrågor, följa upp oväntade spår, hoppa fram och tillbaka

Ostrukturerade
- Informellt samtalsliknande, öppna frågor
- Ostrukturerad, öppen intervju - liten grad av styrning

Question 21

Hur kan förberedelser inför en intervju se ut?

Answer 21

Olika saker att tänka på:
- Vem? Barn, vuxna, föräldrar, professionella, utsatta..?
- Var? Avskildhet, på plats, på distans
- Deltagare? Homogent (grupp med liknande egenskaper), heterogent (olika i flera avseenden)

Intervjuguide
- Spåna frågor - vad hjälper dig att få svar på forskningsfrågan Olika vinklar?
- Inledande - avslutande fråga
- Organisera ordningsföljd. Generellt-specifikt, okänsligt-känsligt
- Testa själva! Hur känns det att fråga? Hur känns det att svara?
- Pilotintervju i syfte att utvärdera frågorna

Question 22

Ge några exempel på ingångar i intervjufrågor

Answer 22

Deskriptiva frågor (generell förståelse för händelse eller upplevelse)
- Kan du berätta för mig om…
- Kommer du ihåg en gång när du…

Strukturerande frågor (förstå meningsskapande)
- Vad innebär det för dig att ha en psykossjukdom
- Hur beslutade du dig för att börja med psykologi?

Kontrasterande frågor (jämförelser)
- Föredrar du att läsa hemma eller i läsesal? (Varför)

Utvärderande frågor (känslor i relation till erfarenheter/upplevelser)
- Hur kändes det att få den här diagnosen?

Question 23

Säg några vettiga förberedelser inför en intervju

Answer 23

Saker som är bra att göra innan en intervju:
- Provintervjuer (bekant, klasskompis etc) som spelas in. Lyssna noga på intervjun - vad funkar bra, mindre bra?
- Nöt intervjuguiden! Var beredd på att hoppa
- Våga använda tystnad som verktyg
- Testa tekniken - diktafon, distansintervjuer, uppspelningsprogramvara etc
- Anonymitet, lugn och ro - placering, tillfälle, forskningsfrågans art

Question 24

Hur fungerar fokusgruppen som metod vid kvalitativ forskning?

Answer 24

Gruppdiskussioner som ett givet ämne som forskaren har valt:
- Ursprung: marknadsföring och kommunikationsforskning
- Icke-formell diskussion, kollektiv aktivitet
- Data samlas in från flera deltagare samtidigt: dock ej “samma” information som vid intervjuer
- Gruppdynamiken skapa nya reflektioner bland deltagare
- Moderator styr, men fokusgrupper har formen av samtal/diskussion snarare än intervju

Question 25

När lämpar sig fokusgrupper?

Answer 25

När gruppinteraktion tillhör information
- Förhandling, oliktänkande, kommunikationsstilar - fokusgrupper möjliggör dynamiska diskussioner där deltagarna kan utmana och påverka varandra
- Storytelling, skämt, argumentation, förhandling etc. - genom samtal uppstår spontana berättelser, humor och argument, vilket ger insikt i sociala processer och normer

Vid obesvarade frågor - fokusgrupper kan hjälpa till att identifiera nya perspektiv och aspekter av ett ämne som forskaren kan inte tänkt på

Komma åt underrepresenterade och/eller marginaliserade gruppers röst - en trygg gruppmiljö kan uppmuntra deltagarna att dela erfarenheter och perspektiv som annars riskerar att förbli osynliga

Känsliga ämnen?
- Å ena sidan “empowering” - då gruppen kan ge stöd och skapa en känsla av gemenskap
- Å andra sidan risk för likriktning och grupprocesser där vissa röster dominerar medan andra tystas

Question 26

Vad är moderatorns roll vid fokusgrupper?

Answer 26

Den introducerar diskussionsämnet och distribuerar eventuellt ut stimulimaterial (bilder, film, löpsedel etc). Den utför en icke-direktiv intervjustil då den finns där för att underlätta och inte styra. Moderatorn hanterar deltagare som tar för mycket plats eller tar över ledarrollen samtidigt som de varsamt hanterar deltagare som inte kommer till tals.

Question 27

Vad är skillnaden mellan urval och population (vid datainsamling)

Answer 27

Population = alla individer i en given grupp
Urval = Den grupp ur populationen vi hämtar data från

Målet är:
- Kvantitativ forskning: representativt och därmed generaliserbarhet
- Kvalitativ forskning: urval som ger fördjupar förståelse av det fenomen vi undersöker, exempelvis PTP-psykologer vid frågor kring psykologiska utredning

Question 28

Hur fungerar urval vid kvalitativ forskning?

Answer 28

Vi är mer intresserade av att beskriva det fenomen vi studerar än procentuell fördelning etc i populationen. Ett bra urval är ett urval som hjälper oss att besvara forskningsfrågan - “kvalitativt representativt”, ändamålsenligt. Av praktiska skäl betydligt färre deltagare än kvantitativ forskning.

Några typer av urval kan vara:
- Bekvämlighetsurval: Individer som är lättillgängliga t.ex psykologstudenter
- Snöbollsurval: Rekryteras via individer som deltagit i forskningen (“tips”)
- Stratifierat/kvoturval: individer som tillhör olika kategorier som kan vara av intresse (ex, kön)
- Teoretiskt urval: Framväxande analys och teorier formar vidare urval
- Kriterieurval: Del av eller all data som möter ett specifikt kriterium, ex en händelse eller fråga

Question 29

Vad är skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ representativitet (vid urval)

Answer 29

Kvantitativt mål: generera insikter om populationen, t.ex:
- 43% av PTP-psykologer upplevde etisk stress
- Korrelation (.36) mellan subjektivt patienttryck och etisk stress

Kvalitativt mål: generera insikter om fenomenet som sådant, t.ex
- Intervjupersonerna beskrev att den etiska stressen fick dem att ifrågasätta sin kompetens och känna sig som ”bedragare”
- Mot slutet av PTP-året hade många utvecklat strategier för att hantera etisk stress. Dessa kunde kategoriseras i underteman som 1) att lämna jobbet på arbetsplatsen, 2) vikten av kollegialt stöd, 3) exponering ger motståndskraft

Question 30

Hur ser en urvalsstorlek ut?

Answer 30

Det finns inga regler - det beror på ändamål.

Generellt:
- Intervjuer: 6-30 personer
- Fokusgrupp: 2-10 grupper + à ca 6-10 deltagare per grupp

Saturation / mättnad?
- När nya intervjuer eller fokusgruppen inte tillför ny information kan urvalet anses tillräckligt

Information power (Malterud et al 2016)
- Studiens syfte: smalt eller brett - ett smalt syfte kräver ofta färre deltagare
- Urvalspecifitet: Tätt (homogent) eller glest (heterogent) – ju mer homogent, desto färre deltagare behövs
- Etablerad teori: Finns eller ej – om tidigare teori finns kan färre deltagare räcka.
- Kvalitet på dialogen: Stark eller svag – djupa, rika samtal kan minska behovet av ett stort urval.
- Analysstrategi: Case (djupdykning i få fall) eller cross-case (jämförelse mellan många fall) – fler fall kräver oftast fler deltagare

Question 31

Vad är en tematisk analys?

Answer 31

En tematisk analys är en kvalitativ metod som används för att gruppera, organisera och strukturera data för att identifiera mönster och teman. Den är särskilt användbar när man arbetar med stora mängder textdata och vill förstå de underliggande mönstren eller idéerna - ofta använd metod.
- Intuitiv och flexibel: Den är inte knuten till någon specifik teori (teoretisk obunden) eller metod, vilket gör den anpassningsbar för olika typer av forskning
- En tematisk analys kan tillämpas inom andra kvalitativa metoder och hjälper forskaren att få en tydlig överblick över datan och dess betydelser
- Data → koder (identifierar viktiga delar) → teman (underteman)

Koder: Understryker delar av texten (fraser, meningar, stycken) och ge dessa en sammanfattande etikett eller “kod” som beskriver deras innehåll. En och samma kod kan passa i olika textstycken - koden blir “tät”.

Teman: Typiskt att kombinera flera koder till ett bredare tema. Ett tema = ett mönster av mening, något centralt i relation till forskningsfrågan

Question 32

Förklara tematisk analys steg för steg

Answer 32

Steg för steg:
1. Lär känna din data: lyssna på inspelning, transkribera, läs flera gånger
2. Skapa initiala koder: koder = etiketter som sammanfattar ord, fraser, meningar
3. Skapa initiala teman: teman = mönster av mening i data
4. Granska teman: håller de i relation till koder? till rådata? till forskningsfrågan? till varandra?
5. Definiera och namnge teman: exakt vad menar vi temana står för? Koncisa, beskrivande, intresseväckande namn?
6. Skriva rapporten
- Redogör för och motivera teman, “grunda” genom citat
- Sannolikt hittar vi också brister, logiska luckor, teman som inte håller, teman som behöver delas upp, teman som inte platsar etc etc.

Question 33

Sammanfatta analysdelen i kvalitativ metod

Answer 33

1. Tema 1 (ofta 3-5 teman)
2. (Underteman)
3. Koder
4. Data (t.ex ett antal intervjuer)

Question 34

Hur fungerar rapportskrivningen vid kvalitativ forskning?

Answer 34

Titel - Introduktion - Metod - Resultat - Diskussion - Sammanfattning

Question 35

Hur bör resultatet skrivs i en rapport?

Answer 35

Resultat:
- Temanamn bör vara koncisa, beskrivande, någorlunda självförklarande
- Teman bör vara internt sammanhängande och externt distinkta
- Ge en tydlig beskrivning av varje huvudtema (med eventuella underteman)
- Välj ut citat som illustrerar / underbygger temat

Question 36

Vilka problem kan ske vid rapportskrivningen?

Answer 36

Inför rapportskrivningen har man kodat sin data och formulerat teman
Men: vid själva skrivandet kan problem uppdagas. T.ex:
- Teman är spretig och omfattande. Dela upp (underteman)?
- Teman överlappar med varandra. Belyser de egentligen samma sak?
- Teman upplevs “tunna”. Mer data? “Kill your darlings” (betyder att ta bort delar av text eller analys som du gillar men som inte bidrar till helheten)
- Går det att få till ett “flyt” i texten, berättar den en begriplig historia?

Svart på vitt: får jag till ett fungerande resonemang som är baserat på min data? Om inte, vad behöver jag göra annorlunda?