Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi 2 > Kurpsprov Kemi 2 > Flashcards

Kurpsprov Kemi 2 Flashcards

1
Q

Vad påverkar reaktionshastigheten

A
  • Koncentration
  • Temperatur
  • Fysikaliskt tillstånd
  • Katalysator
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Heterogen / Homogen katalysator

A

Heterogeon: Inte samma aggregationstillstånd som reaktionen
Homogen: Samma aggregationstillstånd som molekylpen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Le chateliers

A

3 sätt att störa jämvikt.
Tryck
Koncentartion
Temperatur

Motverkas:
Tryck: Minskar = fler partiklar gynnas, Ökar = färre partiklar gynnas
Koncentration: Ökar = Andra sidan gynnas, Minskar = Denna sidan gynnas
Temperatur: Ändrar jämviktskonstanten, om endoterm gynnas vid höjning, exoterm gynnas vid kylning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

pKa

A

pKa-log Ka

Ka = 10^-pKa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q 
Följande syror / baser
Saltsyra
Salpetersyra
Svavelsyra
Natriumhydroxid
A

HCl
HNO3
H2SO4
NaOH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Samband bas och syrakonstant för korresponderande syror / baser

A

Ka * Kb = Kw = 10^-14

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Alkaner

A

Används ofta för bränse. När alkaner förbränns vid fullständig förbränning bildas koldioxid och vatten.

Reagerar: med halogener, krackas (delas upp i mindre bitar), förbränns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ofullständig förbränning

A

Bildas CO istället för CO2. Vid höga temp. Gynnas NOx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Regler för oxidationstal

A

Väte har -I (nästan alltid)
Syre har -II (nästan alltid)
Grundämne 0
Jon = jonens laddning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vätemodellen för redoxreaktioner

A

Oxidation: Andelen väte hos en molekyl minskar. Den avger väte = den oxideras.
Reduktion: Andelen väte hos en molekyl ökar. Den tarupp väte, den reduceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Syremodellen

A

Oxidation: Andelen syre hos en molekyl ökar. Den tar upp syre, den oxideras.
Reduktion: Andelen syre hos en molekyl minskar. Den avger syre, den reduceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Spegelbildsisomerer

A

Bindas kring kiralt kol. Beror på 3d struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cis-trans-isomeri

A

Cis: samma sida
Trans: Olika sidor
bildas runt dubbelbindningar, kan inte rotera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Konjugerad förening

A

Växelvis dubbel / enkelbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Aromatiska föreningar

A

Har delokaliserade elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Polycykliska Aromatiska Föreningar

A

Flera bensenringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Substitution

A

Sn1: Substitution vars reaktionshastighet är beroende av koncentrationen av en av molekylerna. Händer t.ex. när en atom lossnar från en molekyl som ger upphov till en jon, och sedan binder nukleofil molekyl till jonen.

Sn2: Substution vars reaktionshastighet är beroende av koncentrationen av 2 av molekylerna, sker genom nukleofilattack på ett kol som inte är så elektronegativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Addition

A

Något adderas, dubbelbindningar bryts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Elimination

A

E1: Reaktionshastigheten beroende av koncentrationen av en av molekylerna. T.ex. en grupp lämnar en molekyl, en annan grupp (nukleofil) ger en elektron till molekylen, en annan stöts bort.

E2: Sker genom att en nukleofil ger elektron till molekylen, 2 grupper avlägsnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Omlagring

A

Något förflyttas / omårdnas cis trans t.ex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Karbokatjon

A

Positiv jon vars laddning är lokaliserad till en kol.
Primär karbokatjon: Binder till 1 / 0 andra kol.
Sekundär: 2
Tertiär: 3
Primära mest reaktiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kondensationsreaktion

A

2 molekyler reagerar, bildas större, lilla avges. Den lilla är ofta vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hydrolys

A

Omvänd kondensation. Vatten reagerar med stor molekyl, blir 2 mindre molekyler. Vatten tillsätts och bryter någon bindning. Ofta substitutionsreaktion.

24
Q

Vilka funktionella grupper har prioritet

A

Multipelbindningar har prioritet över sidogrupper & haolgener

Hydroxigrupper har mer prioritet

Karbonylgrupp har samma som OH

25
Q

Estrar namngivning

A

-oat

Grupppen bundet till syret är alkylgrupp, andra acylgrupp.

26
Q

Hur funkar IR-spektroskopi

A

När ljus interagerar med materia påverkas bindningarna. Bindningar mellan olika atomer absroberar olika mängd energi. Kan ge information om vilka bindningar som finns.

Under 1500 cm^-1 undersöks inte då det kan stå för mycket, men kan användas för att identifiera en molekyl.

27
Q

UV-vis spektroskopi

A

Används mest för kvantitativ analys. Desto högre koncentration, desto mer ljus absroberas

28
Q

NMR

A

Använder magnetism för att orientera atomerna upp elle ner, kör på strålning så kan man se hur väteatomerna vbefinner sig.

Integrering: antal väteatomer på samma kol
Kemisk skift: desto längre från noll (x), desto närmare andra elektronegativa atomer
Toppsplittring: Antal staplar - 1 = antal väteatomer på närliggande kol.

29
Q

Masspektroskopi (MS)

A

bombarderar med elektroner, slås sönder blir joner, laddning blir 1. Vandrar genom magnetfält, når detektor. Mäter storlek på fragmenten. Samt relativa intensitet till den som kommer mest av (100%)

30
Q

Lipider

A

Olösliga i vatten.

31
Q

Fosfolipider

A

Har en fosfatidylrest (hydrofilt huvud) har fosfatgrupp
Glycerolrest samt 2 fettsyrasvansar (hydrofoba).

Amfifil: både hydrofob & Hydrofil

32
Q

Triglycerider

A

Används som energibärare. 3 fettsyror bundna till glycerolmolekyl. Är fett.

33
Q

Steroider

A

Tre 6kolringar, en 5kolring.

34
Q

Kolhydrater & Monosackarider

A

Biomolekyl. Enklaste: monosackarider. en kolring.
Cykliska aldehyder eller ketoner.

Pentoser (5 kol): ribos & deoxiribos
hexoser (6 kol): glukos, fruktos, galaktos.

Glukos & galaktos är aldehyder, fruktos blir keton

35
Q

Disackarider

A

2 monosackarider. Sackaros: glukos + fruktos, Laktos: glukos + galaktos

36
Q

Polysackarider

A

Flera monosackarider.
Stärkelse: Består av amylos (polysackarid av glukos), och amylopektin (förgrenad kedja av glukos).
Glykogen: Mångförgrenad polysackarid. består av glukos.
Cellulosa:Vi kan inte bryta ner cellulosa.

37
Q

Glykolipider

A

Polysackarid (3-6 mono), bunden till lipid. Bildar skyddande lager på cellmembranet

38
Q

Glykoproteiner

A

Polysackarid (3-6 mono) bunden till protein. Fungerar som transportör, eller igenkännadne del av receptorprotein.

39
Q

Protein

A

Enzymer, transportprotein, byggnad, receptorer, hormoner

40
Q

Aminosyror

A

20 olika i kroppen.
Amingrupp och karboxylgrupp.
Kirala kol.
Vissa kan joniseras (laddade polära sidokedjor). Andra blir zwitterjoner. Sidokedjor avgör form och funktion.
H
Generell formel: NH2 - C - COOH
R

41
Q

Zwitterjon

A

Neutral molekyl som har både positiv och negativ laddning.

42
Q

Peptid

A

Flera aminosyror kovanlent bundna till antingen Kvävet eller till kolet (ersätter enkelbindningen till syret)

43
Q

N-terminal

A

Amingruppen till vänster

44
Q

C-terminal

A

Karboxylgruppen till höger

45
Q

Proteinveckning

A

Primär sturktur, vilka aminosyror som ingår
Sekundär sturktur, hur aminosyrorna attraherar varandra (bildar antingen alpha-helix eller beta-flak)
Tertiär struktur: Hur sekundära strukturen viker sig.
Kvartär struktur: Om man har flera polypeptider som veckas mer.

46
Q

ATP

A

Adenosintrifosfat. Har 3 fosfatgrupper.

Energi i bindningar mellan fosfatgrupperna.

47
Q

ADP

A

Adenosindifosfat. Har 2 fosfatgrupper.

48
Q

Fosforylering

A

ATP avlägsnar en fosfatgrupp, t.ex. kan ATP -> ADP när glukos görs till glukos-6-fosfat.

ATP byggsten i acetyl-coA

49
Q

GTP

A

Guanintrifosfat. Används för energilagring och energiöverföring i celler. Bygger upp RNA

50
Q

Elektronbärare

A

Verkar i redoxreaktioner i metabolismen.

NADH, NADPH, FADH2

NADH: Katabola reaktioner
NADHP: Anabola reaktioner
FADH2: Katabola reaktioner.

51
Q

NADH

A

Oxideras och blir NAD+

52
Q

FADH2

A

Oxideras till FAD

53
Q

Glykolysen

A

Glukosmolekyl bryts upp till 2 pyruvatmolekyler (pyrudruvsyra). Huvudsteg:
Fosforylering: Sätter på 2 fosfatgrupper på glukosen. 2 ATP går åt. Fruktos-1,6-bifosfat bildas.
Klyvning: Man klyver frukstomolekylen: 4 ATP bildas. Elektroner frigörs. 2 NADH+ H+ bildas. 2 pyruvatjoner bildas.
Summaformel:
Glukos + 2 NAD+ + 2 Pi -> 2 pyruvat + 2NADH + 2H+ + 2ATP

Glykolysen reageras av produktionen av ATP. Mycket ATP: lite glykolys (enzymaktiviten hämmas) -> mindre pyruvat

54
Q

Betaoxidation

A

Acetyl-CoA bildas genom att oxidera fettsyror i olika steg. Bildar NADH+ H+

55
Q

Citronsyracykeln

A

Acetyl-CoA oxideras till koldioxid. 1 ATP / GTP bildas.¨

NADH+ H+ bildas, och FADH2 bildas.

Kemi 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions