Kroppens Syra-bas-balans Flashcards
Vad är en bas?
Ett ämne som kan ta upp H+ (protontagare)
Vad är en syra?
Ett ämne som kan avge H+ (protongivare)
Vad är pH:t i blodet?
7,35 - 7,45
Vi har ju buffertar i kroppen, vad gör de och vad skulle hända utan dem? (Kortfattat)
Buffertarna håller pH:t stabilt. De tar upp H+ om det bildas syror och avger H+ om det bildas baser i kroppen. Utan buffertar skulle pH kunna sänkas till exempelvis 3 vid mjölksyra. Vid det låga pH:t denatureras proteinerna (tänk på då äggvitan blir vit) och DNA blir instabilt. För lågt pH ger acidos och för högt ger alkalos.
Vilken är den viktigaste bufferten? Förklara hur den fungerar!
Det är kolsyra/vätekarbonat-bufferten. Den finns i blodets proteiner. CO2 + H2O H2CO3 H3O+ + (HCO3)-
Kroppens pH beror på relationen mellan koldioxid och vätekarbonat. Koldioxid förenar sig med vatten mha enzymet karbanhydras (i röda blodkropparna). Kolsyra bildas men delas sedan till vätekarbonat och H+. Vid ökad tillgång av kolsyra går reaktionen åt höger. PH:t kan regleras med hjälp av andningen (CO2) och njurarna (HCO3-).
Beskriv de fyra felen i syra-bas-balansen!
Metabolisk acidos: är då produktionen av H+ är för stor eller om eliminationen är för låg. Kompenseras med hyperventilering. Ex: svält, anorexi, diabetes - kroppen bryter ned fett -> sura ketonkroppar
(ger H+). Även diarré - förlust av HCO3- (bas).
Respiratorisk acidos: för lite CO2 andas ut. Mer HCO3- tas upp ur urinen. Ex: lungsjukdomar som astma, KOL. Behandlas med morfin - lugnare andning (andningscentra)
Metabolisk alkalos: Mycket baser i blodet. Ex: kraftig proteinnedbrytning => NH3.
Respiratorisk alkalos: för mycket CO2 andas ut. Behandlas med papperspåse - minskat förlust av CO2.
Nämn två andra buffertar i kroppen!
Proteiner: aminosyrornas sidokedjor har syra/bas
Fosfatbuffert: fosfatgruppen (bas) hos nukleinsyrorna ex. DNA
Vilka 4 reaktioner i kroppen bildar syror och baser och vad skiljer dem från kolsyran som genom omvandling kan ta sig ut genom lungorna?
Mjölksyra bildas vid muskelarbete utan syretillförsel.
Fettnedbrytningen ger ketonkroppar och vissa är svaga syror.
Svavelsyra och fosforerna bildas då proteiner och nukleinsyror bryts ned.
Vid proteinnedbrytning bildas ammoniak från kväveföreningar.
Dessa går ur kroppen vi utsöndring från njurarna och pH i urinen kan därför variera mellan 4,6 och 7,8.
Hur mycket saliv producerar vi per dag?
1-1,5 liter
Vilka två enzymer finns i salivet?
Lipas (fett) och amylas (stärkelse till disackarider)
Vad mer innehåller salivet och vad är salivets uppgifter?
Antikroppar som skyddar mot inkräktare.
Mucon - slemämnen som underlättar tuggning och sväljning.
Oorganiska joner: kaliumjon, vätekarbonatjon, kalciumjon och fosfatjon.
Uppgifter: hålla munnen och tänderna rena, lösa ut smakämnen och underlätta talet och sväljning.
Vilken är den viktigaste bufferten i salivet och vad är dess främsta uppgift?
HCO3- + H3O+ H2CO3 + H2O
Den neutraliserar munnens innehåll och motverkar karies.
Vad är karies?
Karies orsakas av bakterier - Streptococcus mutans och mjölksyrebakterier som bildar mjölksyra av sackaros, glukos och fruktos. Tillsammans med matrester bildar detta ett plack på tänderna. Tandens emalj luckras upp av syrorna vilket leder till hål i tänderna.
Hur motverkar man karies och hur påverkar saliven risken för karies?
Genom användning av fluortandkräm. NaF som tandkrämen innehåller, gör så att emaljen kan stå emot karies bättre. Tandemaljens upplösning börjar vid pH 5,5 och en Cola har pH 2,7 (citronsyra, fosforsyra). Hur mycket saliv och vilken typ av saliv man har påverkar vilka bakterier man har - hur många hål man får. Saliven innehåller Kalciumjoner och fosfat joner som återmineraliserar karies. Sockerfritt tuggummi ökar salivproduktionen -> mer buffert -> mindre syror efter mat och dryck.
Vad orsakar tandlossning och vad innebär det?
Orsakas av bakterie som orsakar inflammation i tandköttsfickorna. Plack bildas vid tandköttskanten som sedermera blir tandsten. Bakterier i beläggningen bryter ned fästningen för tanden i käkbenet. Blödning och inflammation i tandköttet är första tecknet på tandlossning. Genom tandborstning och tandtråd motverkas det. Rökning ökar risken för tandlossning med 20 gånger.
