Kriminalitet och juridik Flashcards
1
Q
Moral
A
Uppfattning om rätt och orätt
2
Q
Etik
A
Hur vi tänker och resonerar kring moral
3
Q
Norm
A
- När moraliska och etiska ställningstaganden leder fram till vissa regler
- Vissa normer har blivit lag
4
Q
Allmänt rättsmedvetande
A
- Moral, etik och normer ligger till grund
- Den samlade uppfattningen om vad som är rätt eller fel i ett samhälle
- Föränderligt över tid och mellan kulturer
- Viktigt i en demokrati att det allmänna rättsmedvetandet följer lagstiftningen.
5
Q
Faktiska brott
A
Brott som faktiskt utförs i ett samhälle. Går inte att veta hur många.
6
Q
Mörkertal
A
Brotten som man inte har koll på
7
Q
NTU
A
Nationella trygghetsundersökningen. Människor får fylla i ett anonymt formulär om de har blivit utsatta för ett brott.
8
Q
Uppklarade brott
A
Polisen hittar den skyldige/utredningen läggs ner.
9
Q
Vad kan man göra för att minska antalet brott?
A
- Minska antalet gärningsmän
- Minska antalet tilltänkta offer
- Öka övervakningen (poliser, kameraövervakning)
10
Q
Kriminell människotyp
A
- 1800-talet
- Olika människor har olika anlag för att utföra brott
11
Q
Social utsatthet
A
- Början av 1900-talet
- Nödbrottslighet
- Brottslighet och alkoholkonsumtion
- Lösning: öka levnadsstandarden (välfärdsstaten)
12
Q
Miljö
A
- Fortsättning på socialperspektivet
- Socialstrukturer och stigmastämplingar
13
Q
Miljö + biologi
A
- Vissa biologiska anlag finns
- Studier med adopterade barn
- Narkotikamissbruk
14
Q
Strängare åtgärder
A
- Social kontroll
- Väktare/övervakare
15
Q
Förebyggande åtgärder
A
- Mer pengar till skolor i utsatta områden
- Fritidsaktiviteter
- Upprustning av området (mer polisiär närvaro)
- Upprustning av fastigheter
16
Q
Straff historiskt (fram till 1800-talet)
A
- Hämnd
- Avhysning (avlägsna från samhället): landsförvisning, avrättning
- Avskräckning
17
Q
Klassiska straffrättsskolan
A
- 1700-talet
- Förändrad syn på straff (individualism)
- “Kosta mer än det smakar”- avskräckning viktigast
- Proportionalitetsprincipen - olika straff för olika brott
- Legalitetsprincipen - bevis behövs
- Fängelse vanligare
18
Q
Socioligiska straffrättsskolan
A
- Social miljö spelar roll
- Samhället har också ett ansvar
- Förmildrande omständigheter
- Fängelsetid vårdande och behandlande
19
Q
Dagens kriminalvård
A
- Kritik - i fängelse sitter brottslingar tillsammans med andra brottslingar - förebilder, droghandel
- Villkorliga fängelsestraff - samhällstjänst
- Skyddstillsyn - övervakare
- Ser olika ut i världen
- USA inte präglat av den sociologiska skolan
20
Q
Svensk rättskipning
A
Byggs upp av:
Polisen, åklagarmyndigheten. advokatkåren, domstolarna, kriminalvården (fängelse)
- Förundersökning
- Åtalsbeslut
- Gripen och anhållen
- Häktad
- Förberedelse inför rättegång
- Rättegång
- Dom
- Överklaga
21
Q
Förundersökning
A
- Polis/annan brottsutredare: samla bevis, förhöra vittnen, utreda fallet
22
Q
Åtalsbeslut
A
- Åklagare lämnar in åtalsbeslut till domstolen om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal
23
Q
Gripen och anhållen
A
- Polisen kan gripa en misstänkt för förhör i max 12 timmar
- Om polisen bedömer att personen ska vara fortsatt frihetsberövad kommer personen att anhållas (max 3 dygn)
24
Q
Häktad
A
- Frihetsberövad i väntan på rättegång
- Om en person anhålls måste åklagaren så snart som möjligt lämna in en häktningsframställan till domstolen (tingsrätten) som får besluta om häktning.
- Den misstänkte måste vara sannolikt skyldig till brottet
- Brottet ska ge minst ett års fängelse
- Risk att personen begår nya brott/försvårar rättegången
25
Förberedelse inför rättegång
- Kolla vittnen, förbereda bevis
- Om det är ett mindre brott, t.ex snatteri och den misstänkte erkänner kan böter skrivas ut av polisen direkt
26
Rättegången
- Hålls i tingsrätten
- Åklagaren presenterar yrkande (och ev skadeståndskrav)
- Den misstänkte (tilltalade) frågas hur den ställer sig till yrkandet
- Åklagaren gör en sakframställning (framställning om hur brottet ska ha gått till)
- Målsägaren förhörs
- Försvarsadvokaten presenterar sina argument och bevis
- Vittnen kan kallas in
27
Rättegångens slutskede
- Åklagaren håller ett slutanförande
- Sammanfattar sina synpunkter
- Tilltalade eller försvarsadvokat gör samma sak
- Överläggning av domarna
28
Dom
- Domstolen fattar beslut
- Om skyldig meddelas dom om påföljd
- Om oskyldig frias personen
29
Att överklaga
- Någon av parterna missnöjd - överklaga till hovrättem
- Fortfarande missnöjd - Högsta domstolen
- För att få prövningstillstånd till högsta domstolen krävs att målet är av prejudicerande karaktär (oklarheter)
30
Resning
- Nya omständigheter som gör att rättegång bör tas om
- Genomförts på felaktigt sätt
- Falska bevis
- Nya bevis
31
Tvistemål
Sveriges domstolar kan döma i tvistemål. T.ex vårdnadstivster, skiljsmässor, arv, avtal mellan säljare och köpare.
32
Samhället och domstolarna
- Domstolarna har en självständighet gentemot riksdag och regering
- Rättskipningen måste stämma överens med det allmänna rättsmedvetandet
- Lika inför lagen
- Vid tveksamhet: hellre fria än fälla
33
Böter
- Vanligast
- Pengar går till statskassan
- Skadestånd till målsägaren
- Penningböter: Engångssumma, oberoende av inkomst
- Dagsböter: Allvarliga brott, beroende av hur allvarligt och inkomst
34
Villkorlig dom
- Oftast förstagångsförbrytare
- Om du begår ett nytt brott inom en tid hamnar du lättare i fängelse
35
Skyddstillsyn
- Övervakad under 3 år
- Kontraktsvård (t.ex tvingad till att komma ur ett drogberoende
36
Samhällstjänst
- Oavlönat arbete
- Minst 40 timmar, högst 240
- Kombineras ofta med villkorlig dom eller skyddstillsyn
- Under 21: Ungdomstjänst (20-150 timmar)
37
Fotboja
- Om man är dömd till ett straff kan man ansöka om fotboja istället
- Fånge i sitt eget hem
- GPS-signal
- Endast till fängelsestraff i högst 6 mån
38
Fängelse
- Frihetsberövad
- Kortast 2 veckor, längst 18 år
- Livstid: obestämd längd
- Ca 150 personer i Sverige sitter på livstid
39
Rättspsykiatrisk vård
- Döms skyldig och hade allvarlig psykisk störning när brottet begicks
- Medicinsk undersökning
- Vårdtiden inte bestämd
- Skydda allmänheten samt vårda personen
