Kriminalitet och juridik Flashcards

1
Q

Moral

A

Uppfattning om rätt och orätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Etik

A

Hur vi tänker och resonerar kring moral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Norm

A
  • När moraliska och etiska ställningstaganden leder fram till vissa regler
  • Vissa normer har blivit lag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Allmänt rättsmedvetande

A
  • Moral, etik och normer ligger till grund
  • Den samlade uppfattningen om vad som är rätt eller fel i ett samhälle
  • Föränderligt över tid och mellan kulturer
  • Viktigt i en demokrati att det allmänna rättsmedvetandet följer lagstiftningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Faktiska brott

A

Brott som faktiskt utförs i ett samhälle. Går inte att veta hur många.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Mörkertal

A

Brotten som man inte har koll på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

NTU

A

Nationella trygghetsundersökningen. Människor får fylla i ett anonymt formulär om de har blivit utsatta för ett brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Uppklarade brott

A

Polisen hittar den skyldige/utredningen läggs ner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan man göra för att minska antalet brott?

A
  • Minska antalet gärningsmän
  • Minska antalet tilltänkta offer
  • Öka övervakningen (poliser, kameraövervakning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kriminell människotyp

A
  • 1800-talet
  • Olika människor har olika anlag för att utföra brott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Social utsatthet

A
  • Början av 1900-talet
  • Nödbrottslighet
  • Brottslighet och alkoholkonsumtion
  • Lösning: öka levnadsstandarden (välfärdsstaten)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Miljö

A
  • Fortsättning på socialperspektivet
  • Socialstrukturer och stigmastämplingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Miljö + biologi

A
  • Vissa biologiska anlag finns
  • Studier med adopterade barn
  • Narkotikamissbruk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Strängare åtgärder

A
  • Social kontroll
  • Väktare/övervakare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förebyggande åtgärder

A
  • Mer pengar till skolor i utsatta områden
  • Fritidsaktiviteter
  • Upprustning av området (mer polisiär närvaro)
  • Upprustning av fastigheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Straff historiskt (fram till 1800-talet)

A
  • Hämnd
  • Avhysning (avlägsna från samhället): landsförvisning, avrättning
  • Avskräckning
17
Q

Klassiska straffrättsskolan

A
  • 1700-talet
  • Förändrad syn på straff (individualism)
  • “Kosta mer än det smakar”- avskräckning viktigast
  • Proportionalitetsprincipen - olika straff för olika brott
  • Legalitetsprincipen - bevis behövs
  • Fängelse vanligare
18
Q

Socioligiska straffrättsskolan

A
  • Social miljö spelar roll
  • Samhället har också ett ansvar
  • Förmildrande omständigheter
  • Fängelsetid vårdande och behandlande
19
Q

Dagens kriminalvård

A
  • Kritik - i fängelse sitter brottslingar tillsammans med andra brottslingar - förebilder, droghandel
  • Villkorliga fängelsestraff - samhällstjänst
  • Skyddstillsyn - övervakare
  • Ser olika ut i världen
  • USA inte präglat av den sociologiska skolan
20
Q

Svensk rättskipning

A

Byggs upp av:
Polisen, åklagarmyndigheten. advokatkåren, domstolarna, kriminalvården (fängelse)

  1. Förundersökning
  2. Åtalsbeslut
  3. Gripen och anhållen
  4. Häktad
  5. Förberedelse inför rättegång
  6. Rättegång
  7. Dom
  8. Överklaga
21
Q

Förundersökning

A
  • Polis/annan brottsutredare: samla bevis, förhöra vittnen, utreda fallet
22
Q

Åtalsbeslut

A
  • Åklagare lämnar in åtalsbeslut till domstolen om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal
23
Q

Gripen och anhållen

A
  • Polisen kan gripa en misstänkt för förhör i max 12 timmar
  • Om polisen bedömer att personen ska vara fortsatt frihetsberövad kommer personen att anhållas (max 3 dygn)
24
Q

Häktad

A
  • Frihetsberövad i väntan på rättegång
  • Om en person anhålls måste åklagaren så snart som möjligt lämna in en häktningsframställan till domstolen (tingsrätten) som får besluta om häktning.
  • Den misstänkte måste vara sannolikt skyldig till brottet
  • Brottet ska ge minst ett års fängelse
  • Risk att personen begår nya brott/försvårar rättegången
25
Q

Förberedelse inför rättegång

A
  • Kolla vittnen, förbereda bevis
  • Om det är ett mindre brott, t.ex snatteri och den misstänkte erkänner kan böter skrivas ut av polisen direkt
26
Q

Rättegången

A
  • Hålls i tingsrätten
  • Åklagaren presenterar yrkande (och ev skadeståndskrav)
  • Den misstänkte (tilltalade) frågas hur den ställer sig till yrkandet
  • Åklagaren gör en sakframställning (framställning om hur brottet ska ha gått till)
  • Målsägaren förhörs
  • Försvarsadvokaten presenterar sina argument och bevis
  • Vittnen kan kallas in
27
Q

Rättegångens slutskede

A
  • Åklagaren håller ett slutanförande
  • Sammanfattar sina synpunkter
  • Tilltalade eller försvarsadvokat gör samma sak
  • Överläggning av domarna
28
Q

Dom

A
  • Domstolen fattar beslut
  • Om skyldig meddelas dom om påföljd
  • Om oskyldig frias personen
29
Q

Att överklaga

A
  • Någon av parterna missnöjd - överklaga till hovrättem
  • Fortfarande missnöjd - Högsta domstolen
  • För att få prövningstillstånd till högsta domstolen krävs att målet är av prejudicerande karaktär (oklarheter)
30
Q

Resning

A
  • Nya omständigheter som gör att rättegång bör tas om
  • Genomförts på felaktigt sätt
  • Falska bevis
  • Nya bevis
31
Q

Tvistemål

A

Sveriges domstolar kan döma i tvistemål. T.ex vårdnadstivster, skiljsmässor, arv, avtal mellan säljare och köpare.

32
Q

Samhället och domstolarna

A
  • Domstolarna har en självständighet gentemot riksdag och regering
  • Rättskipningen måste stämma överens med det allmänna rättsmedvetandet
  • Lika inför lagen
  • Vid tveksamhet: hellre fria än fälla
33
Q

Böter

A
  • Vanligast
  • Pengar går till statskassan
  • Skadestånd till målsägaren
  • Penningböter: Engångssumma, oberoende av inkomst
  • Dagsböter: Allvarliga brott, beroende av hur allvarligt och inkomst
34
Q

Villkorlig dom

A
  • Oftast förstagångsförbrytare
  • Om du begår ett nytt brott inom en tid hamnar du lättare i fängelse
35
Q

Skyddstillsyn

A
  • Övervakad under 3 år
  • Kontraktsvård (t.ex tvingad till att komma ur ett drogberoende
36
Q

Samhällstjänst

A
  • Oavlönat arbete
  • Minst 40 timmar, högst 240
  • Kombineras ofta med villkorlig dom eller skyddstillsyn
  • Under 21: Ungdomstjänst (20-150 timmar)
37
Q

Fotboja

A
  • Om man är dömd till ett straff kan man ansöka om fotboja istället
  • Fånge i sitt eget hem
  • GPS-signal
  • Endast till fängelsestraff i högst 6 mån
38
Q

Fängelse

A
  • Frihetsberövad
  • Kortast 2 veckor, längst 18 år
  • Livstid: obestämd längd
  • Ca 150 personer i Sverige sitter på livstid
39
Q

Rättspsykiatrisk vård

A
  • Döms skyldig och hade allvarlig psykisk störning när brottet begicks
  • Medicinsk undersökning
  • Vårdtiden inte bestämd
  • Skydda allmänheten samt vårda personen