Kretslopp av materia

Question 1

Vad driver vattnets kretslopp?

Answer 1

Solens energi, som får vatten att avdunsta och bli. vattenånga.

Question 2

Vad händer med vattenångan när den kyls ner på hög höjd?

Answer 2

Den kondenserar och bildar droppar som bygger upp moln.

Question 3

Innehåller moln saltvatten eller sötvatten?

Answer 3

Sötvatten, eftersom saltet inte följer med vid avdunstningen.

Question 4

Vad händer med nederbörden?

Answer 4

Den kan rinna tillbaka till havet via vattendrag eller tränga ner i marken och bli grundvatten.

Question 5

Vad är avrinning?

Answer 5

När nederbörden samlas i sjöar, åar och grundvatten, och så småningom rinner ut i havet.

Question 6

Vad är evapotranspiration?

Answer 6

Summan av evaporation (avdunstning) och transpiration (avdunstning från växter).

Question 7

Hur bidrar växter och djur till molnbildning?

Answer 7

De släpper ut vattenånga genom transpiration (växter) och cellandning (djur).

Question 8

Vad är salthalten i världshaven och sötvatten?

Answer 8

Världshaven: 3,5 % salthalt. Sötvatten: mindre än 0,05 % salthalt.

Question 9

Hur mycket av jordens vatten är sötvatten?

Answer 9

Endast cirka 2 % av allt vatten på jorden är sötvatten.

Question 10

Var finns det mesta av sötvattnet på jorden?

Answer 10

Det mesta finns som snö och is i polarområdena.

Question 11

Vad bildas i Östersjön när saltvatten blandas med sötvatten?

Answer 11

Bräckt vatten, med en salthalt mellan 0,05 % och 3 %.

Question 12

Vad är kondensering?

Answer 12

När vattenånga kyls ned och övergår till flytande form (droppar).

Question 13

Vad är evaporation?

Answer 13

Avdunstning, där vatten går från flytande till gasform (bildar moln).

Question 14

Vad är transpiration?

Answer 14

Avdunstning från växter, där vatten och koldioxid bildas vid cellandning.

Question 15

Hur mycket koldioxid finns i luften?

Answer 15

Ungefär 0,04 %.

Question 16

Hur använder växter koldioxid?

Answer 16

Växter använder koldioxid för att bilda glukos genom fotosyntes.

Question 17

Hur får djur i sig kol?

Answer 17

Djur får i sig kol genom att äta växter och få glukos samt annan näring.

Question 18

Vad sker under cellandning?

Answer 18

Både växter och djur använder glukos som bränsle och bildar koldioxid och vatten, vilket återför koldioxid till atmosfären.

Question 19

Hur bidrar nedbrytare till kolets kretslopp?

Answer 19

Nedbrytare (svampar och bakterier) bryter ner organiskt material och frigör koldioxid genom cellandning.

Question 20

Vad händer med döda växter och djur i syrefattiga miljöer?

Answer 20

De kan inte brytas ner fullständigt och omvandlas med tiden till fossila bränslen (stenkol, olja eller naturgas).

Question 21

Hur bildas fossila bränslen?

Answer 21

Fossila bränslen bildas när rester av växter och djur lagras under lång tid i syrefattiga miljöer.

Question 22

Vad händer när vi förbränner fossila bränslen?

Answer 22

Stora mängder koldioxid frigörs till atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten och klimatförändringar.

Question 23

Hur påverkas koldioxidhalten i sjöar och hav?

Answer 23

Koldioxid kan lösa sig i vattnet och bilda kolsyra, som sedan bildar vätekarbonatjoner och karbonatjoner.

Question 24

Hur binder organismer kol i havet?

Answer 24

Organismer binder kol genom att bilda skelett och skal av kalk, som över tid kan bilda kalksten.

Question 25

Vad händer när kalksten utsätts för syror?

Answer 25

Kalkstenen vittrar kemiskt och frigör koldioxid tillbaka till atmosfären.

Question 26

Vad beskriver kvävets kretslopp?

Answer 26

Hur kväve cirkulerar mellan atmosfären, levande organismer och marken.

Question 27

Varför är kväve viktigt för levande organismer?

Answer 27

Det ingår i aminosyror (proteiner) och nukleinsyror (DNA och RNA).

Question 28

Vad är kvävefixering?

Answer 28

Omvandling av kvävgas (N₂) till ammoniak (NH₃) eller ammonium (NH₄⁺) genom kvävefixerande bakterier eller åska.

Question 29

Vad gör nitrifikationsbakterier?

Answer 29

De omvandlar ammonium (NH₄⁺) till nitrit (NO₂⁻) och sedan till nitrat (NO₃⁻), som växter kan ta upp.

Question 30

Vad är assimilering?

Answer 30

Växter tar upp nitrat och ammonium för att bygga proteiner och andra organiska ämnen. Djuren får kväve genom att äta växter eller andra djur.

Question 31

Vad är ammonifikation?

Answer 31

Nedbrytning av döda växter, djur och avfall, där ammoniumjoner (NH₄⁺) frigörs tillbaka till marken.

Question 32

Hur påverkar människor kvävets kretslopp genom gödsling?

Answer 32

Konstgödsel tillför mycket kväve till marken, vilket kan leda till övergödning (eutrofiering) i sjöar och hav.

Question 32

Vad är denitrifikation?

Answer 32

Denitrifikationsbakterier omvandlar nitrat (NO₃⁻) tillbaka till kvävgas (N₂), som återgår till atmosfären.

Question 33

Hur påverkar förbränning av fossila bränslen kvävets kretslopp?

Answer 33

Det ökar mängden kväveoxider (NOₓ) i atmosfären, vilket leder till luftföroreningar och surt regn.

Question 34

Vad är fosforns kretslopp och varför är det viktigt?

Answer 34

Fosforns kretslopp beskriver hur fosfor rör sig genom biosfären, hydrosfären och litosfären. Fosfor är viktigt för alla levande organismer eftersom det ingår i molekyler som DNA, RNA, ATP och fosfolipider

Question 35

Hur skiljer sig fosforns kretslopp från andra biogeokemiska kretslopp?

Answer 35

Fosforns kretslopp involverar inte atmosfären utan är huvudsakligen mark- och vattenbaserat.

Question 36

Vad händer med fosfor i berggrunden?

Answer 36

Fosfor finns i form av fosfatmineraler i berggrunden. Genom vittring frigörs fosfatjoner (PO₄³⁻) till jorden och vattnet.

Question 37

Hur tar växter upp fosfor?

Answer 37

Växter tar upp fosfatjoner från marken genom sina rötter och använder fosfor för att bygga upp energirika molekyler som ATP och nukleinsyror (DNA och RNA).

Question 38

Hur rör sig fosfor genom näringskedjan?

Answer 38

Fosfor överförs till djur när de äter växter eller andra djur. Djur får fosfor genom att konsumera växter.

Question 39

Vad händer med fosfor när växter och djur dör?

Answer 39

När växter och djur dör, bryts de ner av nedbrytare som frigör fosfor tillbaka till marken i form av oorganiska fosfatjoner.

Question 40

Vad är utlakning, och hur påverkar det fosforns kretslopp?

Answer 40

Utlakning är när fosfatjoner sköljs bort av regn och hamnar i sjöar, floder och hav. Där kan fosfor tas upp av vattenlevande växter och alger.

Question 41

Vad är sedimentering i fosforns kretslopp?

Answer 41

I vattenekosystem kan fosfatjoner sedimentera på botten av sjöar och hav, vilket leder till att fosfor lagras i sedimentära bergarter.

Question 42

Hur återvänder fosfor från sedimentära bergarter till kretsloppet?

Answer 42

Genom geologiska processer, som plattektonik, kan fosfat som bundits i sedimentära bergarter återföras till marken när nya berg vittrar.

Question 43

Hur påverkar människan fosforns kretslopp?

Answer 43

Människor tillför fosfor till jordbruket genom handelsgödsel (NPK-gödsel). Överanvändning och utvinning från begränsade källor kan leda till brist på fosfor i framtiden.

Question 44

Vad är “peak fosfor”?

Answer 44

“Peak fosfor” är den tidpunkt när fosforutvinningen når sin högsta nivå, förväntat kring 2030, vilket kan leda till minskad utvinning och ökade kostnader.

Question 45

Hur kan fosfor återvinnas på ett hållbart sätt?

Answer 45

Fosfor kan återvinnas genom användning av naturgödsel, kompostering av matavfall, och återanvändning av fosfor från avföring och urin, även om det finns problem med föroreningar i reningsverksslam.