korrosion

Question 1

Vilka villkor finns det för korrosion

Answer 1

Jon-ledning <-> elektrolyt, vanligen vattenlösningar
(joner finns endast i elektrolyt)
Elektron-ledning mellan anod och katod i metallen
(e - finns endast i metallen)
Anodpotential < katodpotential för reaktionerna
Oxidationsmedel som kan förbrukas, t.ex. H+ eller O2

Question 2

Förklara anod och katodreaktionen

Answer 2

Anodreaktionen (oxidation): sker på anodsidan där metallen förlorar elektroner

Katodreaktionen (reduktion): sker på katodsidan som tar upp dessa elektroner oftast syreatomer som tar upp.

Question 3

korngränskorrosion

Answer 3

Vid uppvärmning av rostfritt stål kan det bildas kromkarbider i
korngränserna. Krom diffunderar relativt långsamt eftersom det är en stor atom. Därför
kommer en smal zon längs korngränserna att få en sänkt kolhalt så att materialet inte kan
passiveras där och korrosionen följer korngränserna in i materialet. Korn som omges av
oxid kommer sedan att lossna.

Question 4

Hur kan man undvika korngränskorrosion

Answer 4

Man kan dels ha en riktigt låg kolhalt (<0,02%) och dels legera med små halter av Nb
och/eller Ti så att de bildas karbider av dessa ämnen istället.

Question 5

vilka legeringselement behöver ingå i rostfritt stål för att de skall klara korrosion i havsvatten?

Answer 5

Allt rostfritt stål innehåller minst 10-12% Cr. En tillsats av Ni ger bättre
korrosionsegenskaper, 5-20% beroende på kvalitet. Med några procent Mo i materialet
blir ökar motståndet mot kloridjoner vilket är nödvändigt i havsvatten.

Question 6

galvanisk korrosion

Answer 6

galvanisk korrosion med
katodreaktion på schackeln och anodreaktion på länken. Var för sig har passiverat rostfritt
stål högre korrosionspotential än vanligt stål eller zink.
Även om jonledningsförmågan i saltvatten är relativt bra så blir den galvaniska effekten
störst nära schackeln och längre bort blir det mest allmänkorrosion av kedjan. Schackeln
har också en relativt liten yta så den kan inte ge någon snabb korrosion av en stor detalj
som en hel kedja.
Den galvaniska effekten kan också göra att Zn-skiktet försvinner snabbast på länken
närmast schackeln

Question 7

Det finns två sätt att förzinka stål, galvanisering eller varmförzinkning.
Vilken skulle du rekommendera och varför?

Answer 7

Varmförzinkning kan ge väsentligt tjockare Zn-skikt vilket ger skiktet en längre livslängd
och skulle därför rekommenderas.

Question 8

Förklara utförligt hur katodreaktionens utbytesströmtäthet påverkar korrosionspotentialen och
korrosionsströmtätheten vid galvanisk korrosion

Answer 8

Bilden till höger visar ett
polarisationsdiagram för en metall, Me,
som korroderar i under reduktion av X+ .
Det är alltså galvanisk korrosion av Me
mot två andra metaller där
katodreaktionen är snabbare på B än på A,
dvs i o(kat på B) > i o(kat på A)
.
De röda linjerna gäller när katod-
reaktionen sker på A och de svarta på B.
Som framgår av diagrammet ökar i korr
med i o för katodreaktionen. Även Φkorr
ökar men det brukar ha mindre betydelse

Question 9

om man ska bestämma vilken sida som bör målas vilken tar man för att undvika galvanisk korrosion

Answer 9

Bättre att måla katodytan så att om det blir skador i förege får man en liten katodyta och en stor anodyta som knappt påverkar korrosionen

Question 10

hur skyddar en krom-nikel legering

Answer 10

Krom-nickelskiktet passiveras och kommer då att ha en högre korrosionspotential än Fe.
Skiktet ger därmed ett anodiskt skydd med ett katodiskt skikt. Så länge skiktet är intakt
kommer varken skiktet eller stången att korrodera aktivt. Om det blir skador i skiktet
kommer däremot Fe att bli anod och korrodera med en från början liten anodyta som ger
ett relativt snabbt angrepp. Samtidigt är elektrolyten en tunn hinna fukt på ytan med
begränsad jonledningsförmåga så den effektiva katodytan blir inte alltför stor.

Question 11

För att en metall skall korrodera i en miljö måste ett antal villkor vara uppfyllda. Vissa
”saker” måste finnas och vissa mekanismer måste kunna äga rum. Vilka är de villkor som
måste vara uppfyllda för att korrosion skall kunna ske?

Answer 11

Villkor för korrosion:
Katodreaktion med högre jämviktspotential än anoden
Det som förbrukas i katodreaktionen skall finnas i lösningen
Tillgång till elektrolyt med jonledningsförmåga mellan anod- och katodytor
Elledning i metall mellan anod- och katodytor (2 p)

Question 12

För att analysera och beskriva korrosion använder man sig av olika potentialer.
* Beskriv de tre begreppen korrosions-, jämvikts- och standardpotential.
* Under vilka förutsättningar gäller respektive potential och hur använder man den för
att bedöma risken för korrosion?

Answer 12

Standardpotential gäller för delreaktion i standardtillståndet när alla koncentrationer och
halter är 1. Används för att beräkna jämviktspotentialer.
Jämviktspotentialer gäller för en delreaktion i en viss miljö med hänsyn till aktuella
koncentrationer. Används för att bedöma om metallen kan korrodera i miljön.
Korrosionspotentialen gäller för en metall som korroderar i en miljö och ligger någonstans
mellan jämviktspotentialerna för anod- och katodreaktionen. Används när man skall
bedöma risken för galvanisk korrosion mellan två metaller i som kopplas samman i miljön.

Question 13

Ge två exempel på korrosionsmekanismer som typiskt drabbar passiverbara material som
precis är på gränsen till att kunna passiveras. Beskriv kort hur de yttrar sig

Answer 13

Ett material som precis passiveras blir känsligt för spaltkorrosion eftersom en liten
uppbromsning av katodreaktionen i spalten kan leda till det fenomenet. Katodreaktionen
fortsätter utanför spalten och anodreaktionen inne i spalten på en jämförelsevis liten yta.
Om katodreaktionen är på gränsen till att passivera materialet skulle gropfrätning kunna
uppstå på liknande sätt om katodreaktionen bromsas t.ex. på en del av en större
konstruktion där man har sämre omrörning i elektrolyten.
Spänningskorrosion drabbar vissa material i vissa miljöer där materialet kan förlora sin
passivering. Kombinationen miljö-material-dragbelastning leder till en spricka som växer
med tiden.

Question 14

Rostfria stål är en stor materialgrupp med många olika typer av legeringar.
Vad kan du säga om austenitiska rostfria stål?
Varför kallas de austenitiska?
Vad har de för typisk sammansättning och mekaniska egenskaper?

Answer 14

Austenitiska rostfria stål har en austenitisk struktur vid alla temperaturer. Det får de
främst av att legeras med Ni som stabiliserar FCC-strukturen. Typiskt behövs minst 8 %
Ni för att materialet skall bli austenitiskt.De kan även vara legerade med Mo för bättre
motstånd mot syror och salter samt med Nb/Ti för att motverka korngränskorrosion.
Austenitiska rostfria ståls mekaniska egenskaper kännetecknas framför allt av en hög
duktilitet.

Question 15

Spääningskorrosion

Answer 15

Spänningskorrosion drabbar material i vissa miljöer där konstant last och miljö samverkar.
Drabbar speciellt material på gränsen till att passiveras. Brottytorna ser ut som sprödbrott

Question 16

Ge två motiverade förslag på vad man
kan göra för att undvika spänningskorrosion i rostfritt stål i den miljön?

Answer 16

Här skall miljön vara oförändrad så man kan ändra last eller material.
Om man vill dra åt med en viss kraft kan man öka dimensionerna för att minska
dragspänningen.
Man kan byta till ett rostfritt stål som klarar spänningskorrosion bättre. Den givna Ni-
halten är bland de mest känsliga så högre eller lägre Ni-halter blir mindre känsligt.
Duplexa rostfria stål är speciellt bra när last och kombineras med en korrosiv miljö.

Question 17

Beskriv varför galvanisk reaktion kan ske som: Ett koncentrerat angrepp nära skarven mellan de två metallerna

Answer 17

Jonledningen i lösningen har stor inverkan på angreppets utbredning. Om jonledningen är
låg som t.ex. i sötvatten blir angreppet mer koncentrerat nära skarven. Likaså om
elektrolyten är en tunn fuktfilm t.ex. utomhus kommer jonerna bara att ledas effektivt på
ett relativt kort avstånd.

Question 18

Beskriv varför galvanisk reaktion kan ske som: Ett snabbt angrepp på en stor yta

Answer 18

Om angreppet skall vara snabbt på en stor yta behöver det dels finnas en relativt stor
potentialskillnad och dels en bra jonledning i miljön. Bägge metallerna behöver vara
nedsänkta i en vätska som t.ex. en syra eller en saltlösning.

Question 19

Beskriv varför galvanisk reaktion kan ske som: Ett försumbart angrepp trots att katodytan är stor

Answer 19

Om utbytesströmtätheten är låg på katoden kommer angreppet att bli långsamt även om
katodytan är stor.

Question 20

Förklara
begreppet utbytesströmtäthet, vad det beskriver och när det gäller!

Answer 20

Utbytesströmtätheten anger hur snabb en delreaktion är när den är i jämvikt vid
jämviktspotentialen, dvs. reaktionen går åt bägge håll med samma hastighet utan
nettoförändring. Figuren visar hastigheten för H2  2H+ + 2 e-
på olika metallers ytor

Question 21

Hur påverkas angreppet vid galvanisk korrosion av om utbyteströmtätheten på katoden är
hög eller låg? Motivera!

Answer 21

Alla elektroner som avges i anodreaktionen måste tas upp med samma hastighet av
katoden. Katodreaktionens hastighet är ofta hastighetsbegränsande så en snabb
katodreaktion kan ta upp många elektroner (hög ström) och ge ett snabbt angrepp.
Hastigheten på galvanisk korrosion påverkas även av anod- och katodytans storlek samt
jonledningen i elektrolyten

Question 22

Beskriv grunderna i atmosfärisk korrosion!
Vad är det för faktorer som gör att olika metaller kan korrodera snabbt utomhus i
Göteborg?
Du behöver inte gå in på vilka faktorer som påverkar vilken metall.

Answer 22

En elektrolyt bildas vi 100% RH på rena metaller. I närvaro av salter och smuts bildas
elektrolyt vid lägre RH så angreppet kan pågå under längre tid.
Vanliga föroreningar med stor inverkan är Cl -
, SO2 och Nox.

Question 23

Vid en renovering monterade man tre nya konstruktioner på fasaden
* Solskydd i aluminium
* Skärmtak med stöd i rostfritt stål
* Trappräcke i varmförzinkat stål
Vad är det som gör att var och en av dessa konstruktioner kan få en rimlig livslängd utan
att målas?

Answer 23

Både aluminium och rostfritt stål klarar sig genom att metallerna passiveras. På
aluminiumkonstruktioner utomhus är skyddet ofta förstärkt genom anodisering.
Zink är oädlare än Fe men korroderar relativt långsamt i utomhusmiljöer.

Question 24

En av konstruktionerna får en förhoppningsvis lång men likafullt begränsad livslängd,
vilken och varför?
Vad är det som bestämmer livslängden ur konstruktionens synpunkt, alltså inte
miljöfaktorer?

Answer 24

Zinkskiktet förbrukas genom ett långsamt angrepp. Livslängden påverkas i hög grad av
skiktets tjocklek

Question 25

Vid svetsning av vissa rostfria stål kan en speciell korrosionstyp uppträda i anslutning till
svetsen.
Beskriv korrosionstypen, både hur materialet påverkas av svetsningen och hur själva
korrosionsangreppet uppträder!

Answer 25

Korngränskorrosion. Vid svetsning bildas kromkarbider i korngränserna i HAZ. Snabbt
diffunderande C kommer från hela kornet, men Cr diffunderar långsammare och utarmas i
ett band längs korngränserna. På ytan av det bandet kan materialet inte passiveras.
Angreppet tränger ner i stålet längs korngränserna samtidigt som ytan ser blank ut
eftersom kornens inre är passiverade. Materialet tappar sin hållfasthet när korngränserna
angrips

Question 26

Hur mycket korrosion kommer ske under ett år på dessa metaller:
Stålspik
Förzinkad stålspik
Förkopprad stålspik
Zinkplåt
Kopparplåt

Answer 26

Eftersom det står vatten på golvet kommer luften periodvis att vara mättad med fukt, dvs
100% RH, vilket leder till att kondens bildas på proven. Metallerna kommer då att korrodera
ungefär som i vatten med gott om syre.
Stålspiken är i princip rent järn. Den kommer att korrodera så fort att rosten syns efter ett år i
en fuktig miljö; märkbar korrosion.
Korrosion av stål kan minskas genom att belägga med något som korroderar långsammare.
Spik beläggs med både zink och koppar i just det syftet. Likafullt är ingen av dessa metaller
passiverade i öppet vatten. De korroderar, fast långsamt. För förzinkad och förkopprad
stålspik samt för Zn- och Cu-plåt blir korrosionen påvisbar.
Ingen av metallerna är passiverad i miljön vilket skulle ge försumbar korrosion.
Ingen av metallerna är immun i miljön. Det skulle endast guld vara.

Question 27

Skåpet är skruvat ihop av lösa plåtar. Man har använt sig av skruv i rostfritt stål.
Hur blir korrosionen i närheten av skruven på dels kort och dels lång sikt?

Answer 27

Passiverat rostfritt stål har högre korrosionspotential än Zn => skruvarna blir små katoder.
Jontransport i den tunna fuktfilmen begränsar angreppet på Zn till små områden nära
skruvarna. När Zn-skiktet närmast skruvarna är borta kommer frilagt Fe att vara anodiskt
relativt skruvarna => Fe anod, dvs plåten rostar runt skruvarna.
Långt från skruvarna fås allmänkorrosion av Zn

Question 28

Skåpet är monterat på stolpen med hjälp av några beslag som också är gjorda av förzinkat
omålat stål. Beslagen har skruvats ihop med hjälp av skruv i obehandlat stål.
Hur blir korrosionen i närheten av skruven på dels kort och dels lång sikt?

Answer 28

Fe är ädlare än Zn. Inledningsvis kan skruvarna vara skyddade av Zn-skiktet som blir
anodiskt. Eftersom skyddet bara verkar över korta avstånd pga. den begränsade
jonledningen kommer allmänkorrosion av skruvarna snart att uppstå.

Question 29

Traktens odågor har sprayat text på skåpet med vanlig spraylack.
Hur påverkar graffitin korrosionen av skåpet. Bortse från ev. reaktioner mellan färgen och
skåpet.

Answer 29

Färgen begränsar syres tillträde så att korrosionen bromsas/upphör under färgen

Question 30

Stålet kan drabbas av gropfrätning. Beskriv korrosionsmekanismen i detalj! Vad händer
och hur är det kopplat till diagrammet?

Answer 30

Om en skadad passivfilm inte repassiveras kommer skadan att bli en liten anod och den
omgivande filmen en jämförelsevis stor katod, med angreppet koncentrerat i en liten
punkt. När angreppet fortsätter bildas en liten grop med dålig genomströmning av
elektrolyt. Oxidationsmedlet förbrukas i gropen så katodreaktionen avstannar.
Kloridjoner bildar vattenlösliga komplex med metalljonerna vilket motverkar
passivering samtidigt som hydrolys sänker pH i gropen och förvärrar angreppet.

Question 31

Vad är det för skillnad mellan standard- och jämviktspotentialer?
Under vilka förutsättningar gäller de?

Answer 31

När en delreaktion är i jämvikt går den åt bägge håll med samma hastighet så at ingen
förändring sker av några koncentrationer. Den har då sin jämviktspotential, Φ(i o ) för de
aktiviteter /koncentrationer och vid den temperatur som gäller just i den miljön. (Hastigheten
på reaktionen i jämvikt kallas utbytesströmtäthet, i o .)
Standardtillståndet för en delreaktion är när alla aktiviteter/koncentrationer är 1 i respektive
enhet, t.ex. mol/liter av alla joner i lösning och temperaturen är 25°C. I det tillståndet har den
sin standardpotential. Standardpotentialen för vätejonredutktion, 2H+ + 2e-  H2 , är satt till 0
V och alla potentialer bestäms jämfört med den. Standarpotentialen finns tabeller och kan
användas för att räkna ut jämviktspotentialer i andra miljöer.

Question 32

En bit koppar exponeras i en vattenlösning som innehåller en svag lösning (~ 10 -
3 M) av kopparsulfat. Eftersom sulfatet är helt löst finns jonerna Cu2+ och SO42- i
lösningen.
Antag att det finns syre i vattenlösningen.
Skulle koppar korrodera i den här lösningen? Motivera med hjälp av lämpliga
potentialer i tabellen.
Vilka reaktioner skulle ske?
Inom vilket intervall skulle korrosionspotentialen hamna?

Answer 32

För att korrosion skall ske måste dessa villkor vara uppfyllda:
* Jämviktspotentialen för katodreaktion > J.vkt. pot. för anodreaktionen. Man jämför
jämviktspotentialerna för att se om en metall i en miljö korroderar.
* Reduktionsmedel, dvs det som förbrukas i katodreaktionen finns att tillgå.
* Elektrolyt som kan leda joner mellan anod och katod, antingen över korta
avstånd som vid allmänkorrosion, eller längre i andra mekanismer
* Elledning mellan anod och katod i metallen (metallerna)
Här gäller Φ(i o )H < Φ(i o ) Cu < Φ(i o )O2
Övriga villkor är också uppfyllda. Koppar korroderar eftersom Φ(i o )Cu < Φ(i o )O2 och det finns
O2 som kan förbrukas. Korrosionspotentialen hamnar i intervallet 0,25-0,81 V

Question 33

Antag att lösningen först kokas så allt löst syre försvinner och att en kopparbit
sedan exponeras i den kalla syrefria lösningen.
Skulle koppar korrodera i den här lösningen? Motivera med hjälp av lämpliga
potentialer i tabellen.

Answer 33

Eftersom O2 försvunnit när man kokat lösningen kan ½O + H2 O + 2e - ↔ 2OH- inte vara
katodreaktion.
Trots att det finns gott om vätejoner (H+ ) i syran är Φ(i o )H < Φ(i o )Cu och 2H+ + 2e-↔ H2 kan
inte heller vara katodreaktion.
Koppar är inert i miljön och korroderar inte

Question 34

Om Platina exponerades i samma miljö skulle den korroderar med en försumbar
hastighet, ungefär som rostfritt stål skulle göra i samma miljö.
Vad är det för fenomen som gör att det korroderar så långsamt?
Beskriv vad som händer på metallens yta!

Answer 34

Både rostfritt stål och platina passiveras i
miljön. Det bildas en väldigt tunn oxidfilm på
metallens yta av en typ som är ett effektivt
hinder mot transport av metall eller syreatomer
genom oxiden. Därmed kommer angreppet att
pågå med försumbar hastighet. För att det skall
kunna ske måste katodreaktionen i miljön vara
snabb nog att svara mot en anodreaktion med
hastigheten i g gränsströmtätheten som syns i
polarisations-diagrammet

Question 35

Beskriv klorets inverkan på korrosionshastigheten

Answer 35

Ökad Cl — koncentration: syres löslighet i vatten minskar men jonledningsförmågan ökar.
Korrosionsförloppet styrs av det långsammaste delsteget.

Question 36

Är det lämpligt att använda aluminium i sura miljöer

Answer 36

nej

Question 37

Vad händer när man begränsar tillgången till syre?

Answer 37

Öppna system: Fri tillgång till syre ⇒ katodprocessen kan underhållas.
Slutna system: Syret förbrukas ⇒ katodprocessen avstannar

Question 38

syrekoncentrationscell

Answer 38

Detta blir en typ av syrekoncentrationscell där det är gott om syre ovanpå spiken och
gradvis minder längre in i trät. Dessutom kommer jonledningen I trät att begränsa angreppets
utberedning. Man får en katodreaktion utanpå spiken och en kort bit in I trät. En liten bit in I
trät kan anodreaktionen fortgå, men längre in kommer den snabbt att bromsas upp då det dels
blir ont om syre och dels svårt att leda bot de Fe2+ som bildas

Question 39

En kopparnit i en järnplåt: Vad händer i en hög respektive låg jonledningsförmåga i miljön runt?

Answer 39

Cu har högre korrosionspotential så den lilla niten blir katod. Med hög jonledningsförmåga
fås ett utbrett angrepp på Fe-plåten som inte accelereras så mycket eftersom anoden är stor.
Med låg jonledningsförmåga blir angreppet koncenterrat till en ring närmast niten och kan
snabbare korrodera igenom plåttjockleken.

Question 40

Förklara varför segjärn korroderar mindre än gjutjärn

Answer 40

Grått gjutjärn har katodiska grafitfjäll vars uppstickande yta ökar allt eftersom Fe korroderar
bort. Segjärn har runda grafitnoduler som kan trilla bort allt eftersom Fe korroderar. Därmed
ökar inte korrosionshastigheten med tiden för segjärn.

Question 41

spaltkorrosion

Answer 41

I en liten vätskevolym med dålig genomströmning kan reduktionsmedlet i
katodreaktionen snabbt ta slut så katodreaktionen bromsas. Samtidigt kan anodreaktionen
fortsätta i spalten och katodreaktionen på den stora ytan utanför spalten. Då uppstår
spaltkorrosion som man fått det här fallet. (OBS Det skall finnas jonledning mellan anod och
katod så katodreaktionen måste vara på rörets insida.)
Passiverade metaller är speciellt känsliga för spaltkorrosion. Hydrolys kan änka pH i spalten
och komplexbildning mellan metalljoner och negativa joner i miljön kan få det att gå
snabbare

Question 42

Varför kan metaller korroderar när vätskan är sluten inuti dem istället för att en provbit är nedsänkt i en öppen behållare med vätskan

Answer 42

En passiverad metall korroderar med en hastighet som är försumbar för metallens
livslängd, men i en sluten behållare kan även en långsam katodreaktion göra att syre som är
löst i vätskan förbrukas och då kan katodreaktionens inte längre vara snabb nog att
upprätthålla passiveringen. Det leder till att gropfrätning uppstår.
I glasbägaren kunde nytt syre från luften tas upp av vätskan och det räckte för att hålla
materialet passiverat.

Question 43

Förklara skillnaden på olika platser i landet

Answer 43

Norrland: Torrare luft, lägre salthalt, mindre luftföroreningar, lägre temperatur (elektrolyten
fryser).
Kusten: kloridjoner från havet och föroreningar från industrier och annat ger atmosfärisk
korrosion

Question 44

om rostfritt stål och kålstål är i samma utrymme varför blir det ändå att kolstålet korroderar trots att de rostfria utsätts för större risk?

Answer 44

Rostfria stålet katodiskt relativt kolstålet pga sin passivfilm på ytan

Question 45

Åtgärder för att förebygga korrosion i: Stålskruv i en aluminium-plåt.

Answer 45

Här finns risk för galvanisk korrosion. Det kan man undvika genom att isolera
metallerna från varandra elektriskt, t.ex. med en bricka i plast eller ett keramiskt material.
Isoleringen måste fungera även runt skruven är den går igenom plåten. De elektriska
strömmarna som behöver ledas mellan anod och katod vid galvanisk korrosion är väldigt
små. Därför räcker det med en liten kontakt mellan metallerna för att det skall korrodera.
Lösningen förutsätter också att man skruvar i något som inte är ledande som trä, betong eller
plast.

Question 46

Åtgärder för att förebygga korrosion i: Båtskrov av olegerat kolstål

Answer 46

Undre vattenytan kan man skydda skrovet med offeranoder som komplement till
rostskyddsmålning. Det är inte självklart att man vill ha anoder överallt, man kanske
fokuserar på känsliga delar av skrovet

Question 47

En aluminiumkomponent som dessutom skall vara elektriskt isolerad från omgivningen.

Answer 47

Det framgår inte hur väl den elektriska isoleringen skall fungera. Beläggning med skikt av
plast och emalj kan ge en bar elektrisk isolering. Annars ger anodisering av aluminium ett
relativt tjockt skikt av Al 2 O3 som också är elektriskt ledande, liksom många färger.

Question 48

spaltkorrosion

Answer 48

Man får en liten instängd vätskevolym där katodreaktionen avstannar och
anodreaktionen kan fortsätta.

Question 49

Är det en bra eller dålig ide att måla på en förzinkad stålplåt i syfte att förbättra
korrosionsmotståndet! Motivera!

Answer 49

Zinkskikt skyddar stål genom att vara mindre ädelt och dessutom korrodera
långsammare. Det ger ett katodiskt skydd med ett anodiskt skikt. Genom att måla Zn-skiktet
kan man öka dess livslängd så att Fe skyddas under längre tid, eller så det räcker med ett
tunnare Zn-skikt. Zn skiktet blir ett extra skydd som bara behöver verka om det finns defekter
eller skador på färgskiktet

Question 50

Är det en bra eller dålig ide att måla över offeranoderna på ett båtskorv i syfte att öka deras
livslängd! Motivera!

Answer 50

Offeranoderna skyddar stålkonstruktionen genom att korrodera i stället för Fe och det blir
en katodreaktion på Fe. Hela konstruktionens potential sänks under den normala
korrosionspotentialen för Fe till en nivå där anodreaktionen för korrosion av Fe är
långsammare.
Om man skulle måla offeranoderna skulle de inte längre skydda stålet. Om de inte korroderar
sänks inte potentialen för Fe som kommer att självkorrodera

Question 51

Är det en bra eller dålig ide att måla stålplåten (båtskrovet) då man samtidigt använder sig
av offeranoder. Motivera!

Answer 51

Om man kombinerar offeranoder med att måla skrovet kommer katodreaktionen inte att bli
så snabb på skrivet, i princip sker den bara där det finns skador i färgskiktet. Därmed kommer
även anodreaktionen Zn  Zn2+ + 2e- att bli långsam vilket ökar anodernas livslängd. (Skulle
färgskiktet vara helt felfritt blir det fortfarande självkorrosion av anoderna)