Konventionell Röntgen

Question 1

Förklara skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning.

Answer 1

Joniserande strålning har så hög energi att atomer kan joniseras, dvs att elektroner kan frigöras från atomen. Icke-joniserande strålning har lägre energi och kan inte producera joner.

Question 2

Beskriv atomens uppbyggnad samt förklara masstal, atomnummer och bindningsenergi.

Answer 2

Elektroner cirkulerar i skalen. De är bundna till de olika skalen med viss energi.
Atomnummer: antal protoner som finns i kärnanr.
Masstal: antal protoner och neutroner som finns i kärnan.

Question 3

Beskriv katoden uppgbyggnad och funktion.

Answer 3

Katoden har till uppgift att frigöra elektroner som accelereras mot anoden. Katoden har en spiralfrom av volfram för detta syfte. Elektronerna frigörs genom termisk emission, som betyder att man hettar upp katoden med elektricitet så att elektronerna frigörs och stöts bort genom elektrostatisk repulsion. För att undvika att strålningen divergeras så har man en focusing cup som är negativt laddad. Detta gör att elektronerna håller sig tillsammans.

Question 4

Förklara hur växelverkan sker och hur det orsakar röntgenstrålning, hur energi och Z påverkar det.

Answer 4

Bromsstrålning: bildas när elektronerna bromsas upp i anoden, energin som elektronerna förlorar blir till rtg-strålning. Anoden består av volfram med högt Z för att det producerar mer bromsstrålning.

Karakteristisk strålning: bildas när elektronerna får tillräckligt hög energi så att de kan frigöra en elektron som är bunden till anoden. När den frigörs så blir det en plats ledig i det skalet, elektronerna i de andra skalen hoppar då dit för att fylla platsen, den energi som de förlorar vid “hoppet” blir till rtg-strålning. Även här behövs högt Z.

Question 5

Ange varifrån vid utsätts för joniserande stålning samt ungefär i vilken omfattning.

Answer 5

Naturlig strålning: kosmisk kroppen osv, 1mSv.
Radon i bostäder: ca 2mSv.
Medicinsk: ca 1,5mSv.
ÖVrigt: kärnkraftverk 0.1mSv.

Question 6

Hur ser energifördelningen ut i röntgenröret?

Answer 6

Lägsta energi -> Högsta energi -> bromsstrålning -> karakterisktisk strålning.

Question 7

Hur undviker man att anoden överhettas?

Answer 7

Den är vinklad och roterar för att fördela värmen över hela anodens yta. Vinklingen gör att det blir ett linjefokus som spider ut värmen men samtidigt behåller ett litet fokus.

Question 8

Vad är kontrastmedel? Och hur fungerar de.

Answer 8

Man använder kontrastmedel för att kunna se organ och vävnader bättre i kroppen på rtg-bilderna. Detta fungerar genom att kontrastmedlet har högre täthet och Z än kroppens vävnader. Detta gör att större andel fotoner fotoväxelverka i kontrastmedlet än vävnaden och det ger en lägre signal i kontrastet. Kontrast är jod eller bariumbaserade.

Question 9

Varför ökar antalet fotoner som passerar genom ett objekt med ökad energi?

Answer 9

Om man ökar energin så minskar fotoväxelverkan och transmissionen ökar.

Question 10

Vilka problem finns med spridd strålning? Och hur kan man lösa dessa?

Answer 10

Onödig stråldos, får signal utan att få någon information i bilden. Det blir en “slöja” över hela bilden. Påverkas av kV, fältstorlek och patientjocklek.

Question 11

Vilka delar ingår i ett röntgenrör och vad har de för funktion?

Answer 11

Katod.
Anod.
Generatorn: Röntgenrörets kraftkälla, nätspänning transformeras till likriktad högspänning.

Question 12

Hur filtreras röntgenstrålning i röntgenröret?

Answer 12

Egenfiltrering: glashöljet, oljan och utgångsfönstret attenuerar de fotoner med lägst energi så att de inte når patienten. Eftersom att de har så låg energi att de ändå inte bidrar till bilden.
Tillägsfiltrering: i bländarhuset, för att reducera dosen ännu mer.

Question 13

Vad är kontrastet i röntgenbilden, vilka parametrar påverkar den?

Answer 13

Skillnaden i signal mellan olika delar i bilden. Det påverkas av strålningens transmission, graden av spridd strålning och egenskaperna hos detektorn. Beror även på objektets tjocklek, densitet och atomnummer. Även kV påverkar.

Question 14

Vad är skillnaden mellan organprogram och exponeringsautomatik? När används de?

Answer 14

Organprogram: förinställda parametrar.
Exponeringsautomatik: jonkammaren avgör när signalen i bilden är lagom, mäter hur mycket strålning som når detektorn.

Question 15

Vad är 3-komponent, 2-komponent och 1- komponent?

Answer 15

3: man ställer in mAs, kV och tid.
2: man ställer in kV och mAs.
1: man ställer in kV, detta är exponeringsautomatik.

Question 16

Vad är häleffekten? Hur ser man det i bilden? Hur kan man minska den?

Answer 16

Mindre strålning emitteras från anoden pga attenuering i anoden. Intensiteten på strålningen avtar pga växelverkan i anoden. Påverkar endast vid max utbländning. Man ser ett parti med lägre signal vid anodsidan av bilden. Kan mottverka det genom att blända in, man kan flytta patienten längre ifrån rtg-röret så man kan få stor utbländning även utan max utbländning. Man kan även ha den tunnare delen av objektet mot anodsidan.

Question 17

Vilka parametrar påverkar kontrastet i bilden?

Answer 17

kV: kontrastet minskar om mAs ökas
mAs: påverkas ej
Inbländning: minskad svärtning, ökad kontrast.
Densitet: kontrasten ökar med ökad densitet.
Z: kontrast ökar med högre Z.

Question 18

Vad är geometrisk oskärpan, dess orsak och hur man kan minimera den.

Answer 18

En punkt i bilden avbildas med en halvskugga (sk penumbra), pga att strålningen träffar på olika punkter så att bilden blir suddig eller oklar.

Det uppkommer för att man inte använder punktfokus. Strålningen träffar då på olika punkter, Fokus “flyttar” sig.

Man kan minska det genom att byta från grovfokus till finfokus. Och genom att använda punktfokus och fokusera rakt på. Stort FOA och litet ODA.

Question 19

Hur påverkar avståndet mellan röntgenstrålkällan, patienten och bildplattan bilden?

Answer 19

FOA: innebär att den absorberade dosen blir lägre och svärtningen i bilden minskar. Den geometriska upplösningen minskar.
OBA: Ökad förstoring, minskad svärtning och den spridda strålningen minskar. den geometriska oskärpan ökar.

Question 20

Hur påverkas bilden om man ändrar: från finfokus till grovfokus?

Answer 20

Den geometriska oskärpan ökar, rörelseoskärpan och exponeringstiden minskar.

Question 21

Hur påverkas bilden om man: ändrar från 30x40 bländare till 18x24 bländare?

Answer 21

Kontrastet i bilden ökar, men signalen minskar. Den sekundära strålningen och stråldosen till patienten minskar.

Question 22

Hur påverkas bilden om man: ändrar kV?

Answer 22

Ökar man kV så ökas energin i rtg-röret och den spridda strålningen ökar på grund av den ökade bromstrålningsproduktionen. Kontrasten i bilden blir sämre för att transmissionen ökar och för att fotoväxelverkan minskar, det blir även mer spridd strålning. Signalen blir dock bättre i bilden.

Question 23

Hur påverkas bilden om man: ökar mAs?

Answer 23

Ökar man mAs så ökas mängden strålning som produceras, exponeringstiden ökar. Signalen i bilden blir bättre men stråldosen till patienten ökar för att mängden strålning ökar.

Question 24

Hur påverkas bilden om man: ökar FDA?

Answer 24

Signalen i bilden minskar, den geometriska oskärpan minskar, förstoringen och stråldosen minskar.

Question 25

Hur påverkas bilden om man: tar bort rastret?

Answer 25

Kontrast minskar men signal ökar. den sekundära strålningen ökar också för att man måste ha mer kV för att få tillräckligt med strålning till detektorn.

Question 26

Hur påverkas bilden om man: minskar FOA och ökar OBA?

Answer 26

Kontrast ökar, men signal minskar. Den geometriska oskärpan, förstoringen och stråldosen ökar.

Question 27

Hur uppkommer spridd strålning? Hur påverkar den bilden?

Answer 27

Comptonvxv, när strålningen träffar vävnader och ben i kroppen (framförallt med lågt Z) så förlorar fotonerna en del energi och ändrar riktning.

Question 28

Hur kan man minska mängden spridd strålning som når detektorn? För och nackdelar med metoderna.

Answer 28

För att förhindra spriddstrålning så kan man använda ett raster, det hindrar den spridda strålningen från att nå dektektorn, eftersom att den har blylameller som stoppar upp den spridda strålningen och låter den “vanliga” strålningen komma igenom och träffa detektorn. Man kan även använda sig av luftgapstekniken som innebär att man flyttar patienten en bit från detektorn så att den spridda strålningen hinner “försvinna” innan den når detektorn, dock blir det en förstoring i bilden om man gör detta. Andra sätt att undvika spridd strålning är att blända in, komprimera och man kan även kompensera med ett ökat FOA och ökat mAs.

Question 29

Hur påverkar kV bilden?

Answer 29

Ökad svärtning, lägre kontrast. energin ökar. transmissionen ökar, bromsstrålningen ökar. patientdosen minskar om man kompenserar med mAs. spridd strålning ökar.

Question 30

Hur påverkar mAs bilden?

Answer 30

ökad svärtning, ökad bromsstrålning.

Question 31

Hur påverkar filtreringen bilden?

Answer 31

färre lågenergi fotoner. färre fotoner når patienten. lägre patientstråldos, något sämre kontrast.

Question 32

Vilka olika detektorsystem finns vid konventionell röntgendiagnostik? Hur fungera de?

Answer 32

Bildplattor:
Bildförstärkare:
Direktdigitala med indirekt konversion:
Direktdigitala med direkt konversion:

Question 33

Vad finns för system för att få en uppfattning om stråldosen till patienten och detektorn och hur fungerar de?

Answer 33

Exponeringsindex där olika exponeringsparametrar står med.

Question 34

En röntgenbild är inte en direkt avbildning av patienten, på vilka sätt kan bilden vara förvrängd?

Answer 34

Objekt som är närmare fokus blir större än de som är närmare detektorn, t.ex. om man röntgar en skalle så blir ögonhålorna större än de egentligen är.

Bilden är i 2D så formen på objekten är något förändrade.

Beroende på var fokus kommer ifrån så kan positionen på vissa objekt vara annorlunda.

Question 35

Beskriv anodens uppbyggnad och funktion.

Answer 35

Anoden är formad som en tallrik och snurrar runt för att fördela den värme som uppkommer när elektronerna träffar den. När elektronerna träffas anoden produceras rtg-strålning, detta genom att elektronerna bromsas upp när de träffar anoden och bromsstrålning och karakterisktisk röntgenstrålning bildas då. Den är vinklad för att få ett linjefokus, som spider ut värmen på en större yta, men behåller ett litet fokus.

Question 36

Hur kan man minska spridd strålning?

Answer 36

Blända in, komprimera, använda sig av luftgapsteknik eller raster.