Kontrakt och Kredit

Question 1

Det finns 2 huvudtyper av skuldebrev, vilka är det?

Answer 1

1. Löpande skuldebrev (11-25§§SkbrL) (avsedda för omsättning)
   - Innehavarskuldebrev
   - Orderskuldebrev
2. Enkla skuldebrev
   - 26-31 §§ SkbrL

Question 2

Det finns “gemensamma frågeställningar” för skuldebrev, nämn dessa

Answer 2

1. Aktiv legitimationsrätt VS passiv legitimationsrätt
2. Gäldenärens invändningsrätt
3. Gäldenärens kvittningsrätt
4. Sakrättsligt skydd

Question 3

Vad innebär aktiv legitimationsrätt?

Answer 3

Den som har pappret i sin hand legitimerar. Borgenärsbyte ska denuntieras till gäldenären.

Question 4

Vad innebär passiv legitimationsrätt?

Answer 4

TILL den som har pappret i sin hand

Question 5

När är det senast kända borgenär som har rätten?

Answer 5

• Då betalning avser ränta eller amortering
• Enligt avbetalningsplan som framgår av skuldebrevet
• Då betalning inte sker i förtid (eller åtminstone före överlåtelsen till ny borgenär)

Question 6

Förklara invädningsrätten

Answer 6

I den ursprungliga relationen, den mellan G och B1 har något inträffat
som gör att G inte anser sig vara skyldig att betala hela det ursprungliga
beloppet.

Question 7

När kan invändningar göras även mot Borgenär 2? (då första borgenären överlåtit skuldebrevet)

Answer 7

• Vid råntvång

- Vid förfalskning

Question 8

Extinktiva invädningar kan inte göras mot en andra borgenär, ge exempel på när detta är aktuellt

Answer 8

• Ogiltighetsgrunderna i 3 kap AvtL (undantag råntvång)
• Då ursprunglig borgenär inte lämnat felfri vara (exempel då bilens motor krånglar)
• Gjorda avbetalningar / uppgörelse om avbetalning / ifall det inte framgår av själva skuldebrevet

Question 9

Vad innebär kvittningsrätten?

Answer 9

Exempelvis begär B1 att Gäldenär ska betala 20 000 kr, men gäldenären har en fordran på 5 000 kr till borgenären. Då kvittar man och gäldenär betalar 15 000 kr.

Question 10

Ifall gäldenären har en fordran till B1, men B1 har överlåtit skuldebrevet till B2. Gäller då gäldenärens fordran mot B2?

Answer 10

Huvudregeln säger att gäldenären EJ får använda sin fordran som delbetalning mot B2. Undantag ifall B1 är på obestånd när fordran överlämnas.

Question 11

Vad har motfordran för rättsförhållande jämför med huvudfordran?

Answer 11

Har i i sin grund samma rättsförhållande. Förutsättningarna är:

1. De har samma ursprung
2. Motfordrans existens och belopp är ej tvistigt
3. B2 kände till motfordran före övertagandet av skuldebrevet, god tro

Question 12

Nämn situationer då B2 har sakrättsligt skydd

Answer 12

• B1 är i konkurs, ej verklig B, saknar behörighet att förfoga över skuldebrevet
• B1 har skuldebrevet i sin besittning
• B2 förvärvar genom överlåtelse
• B2 i god tro vid förvärvet
• B2 får besittning över skbrt.

Question 13

Kan B1s borgenärer (B3, B4 etc) få rätt till skuldebrevet ifrån B2, ifall B1 får ekonomiska problem?

Answer 13

Inte ifall skuldebrevet är i B2s besittning

Question 14

Vem har bäst rätt av B1, B2, B3? Vem är rättmätig ägare?

Answer 14

1. Den som förvärvar brevet genom överlåtelse (köpt, byte, gåva)
2. Är i god tro vid förvärvet
3. Får skuldebrevet i sin besittning

Question 15

En bra regel gällande enkla skuldebrev!

Answer 15

Vid överlåtelse, pantsättning och för sakrättsligt skydd är denuntiation huvudregel

Question 16

Vad innebär nedsättning av pengar?

Answer 16

Ifall man är skyldig någon pengar men denna person vägrar ta emot dem eller man inte kan avgöra vem som ska ha pengarna (oklart vem som är borgenär) kan man nedsätta pengar till länstyrelsen
Så får personen som ska ha pengarna dem därifrån.

Question 17

Ifall G har en motfordran till B1, men skuldebrevet byter ägare till B2, gäller då motfordan?

Answer 17

Huvudregeln är att när B2 kräver betalt så kan G utnyttja sin genfordran mot B1.

Question 18

Det finns undantag när motfordran mot B1 inte gäller mot B2, ange dessa

Answer 18

1. G har förvärvat sin motfordran mot B1 efter att B2 övertagit huvudfordran / G kände till överlåtelsen till B2 då han förvärvade genfordran
2. G:s motfordran förfaller efter:
   a, kännedom av överlåtelsen
   b, efter det att huvudfordran förfallit