Konstruktionsprinciper

Question 1

Vilka 4 mål vill man uppnå med partialprotesen?

Answer 1

• Estetik
• Bettfunktion
• Tuggfunktion
• Fonetik

Question 2

HUR uppfyller man de fyra målen med part.protesen? (4)

Answer 2

• Konstruktionen retineras mot restbettet
• Konstruktionen stabiliseras mot restbettet
• Konstruktionen belastar främst restbettet och i mindre grad alveolarutskott och gomvalv
• Konstruktionen är en styv konstruktion

Question 3

Hur bestämmer man storleken/utsträckningen på gomplattan?

Answer 3

Ju mindre tänder som finns kvar, desto större

gomplatta, som hjälper till att fördela tuggtrycket.

Question 4

Vad definierar aktiv retention? (3)

Answer 4

• Aktiva klamrar - motverkar krafter som vill lyfta hela protesen från underlaget
• Aktiv retention placeras intill sadlar och så perifert som möjligt
• Den aktiva retentionens klamrar utgör en rotationsaxel, som den passiva retentionen förhindrar rotation runt

Question 5

Vad definierar passiv retention? (4)

Answer 5

• Passiv klammer = reciprok
• Den passiva retentionen ska förhindra rotation kring de aktiva klamrarnas retention
• Passiv = indirekt stöd
• Passiv menas att vid friändssadlar motverka krafter som i ena änden vill lyfta sadlar från underlaget.

Question 6

Hur motverkar man krafter som i ena änden vill lyfta sadlar från underlaget?

Answer 6

genom reciproka klamrar, dental skena och förlängd klammerarm.

Question 7

Vad är en delprotes uppbyggd av? (3)

Answer 7

• Förbindelsedelar
• Stöddelar
• Retinerande delar, passiv eller aktiv retention

Question 8

Hur utformas förbindelsedelarna? Exempel på förbindelsedelar

Answer 8

• Förenar protesdelarna
• Skall utformas så de blir så styva som möjligt
  ÖK - palatinala barer eller gomplatta
  UK - Lingual bar och/eller lingual skena

Question 9

När används gomplatta resp. palatinal bar?

Answer 9

Palatinal bar - (enkel eller dubbel) används vid luckproteser
Gomplatta - vid friändsproteser

Question 10

Hur utformas den linguala baren?

Answer 10

• Utformas och dimensioneras så den blir så styv som möligt

- Placeras på lämpligt avstånd från munbotten, ca 2 mm samt den linguala delen av alveolarutskottet, ca 2 mm

Question 11

När är det mindre lämpligt med lingual bar? (3)

Answer 11

• Fall där avståndet från kronans cervikala begränsning till munbotten är kort
• Kraftigt lingualtippade incisiver och premolarer
• Stora tori mandibularis

Question 12

Fördelar med subgingival bar? (3)

Answer 12

• Den kan ges större dimension och därmed ökad styvhet i jämförelse med den linguala baren eller skenan
• Den kan placeras långt ifrån parodontiet
• Den föredras framför den linguala baren hos vissa patienter

Question 13

När är den linguala skenan indicerad? (2)

Answer 13

• Då avståndet från marginala gingivan till munbotten inte är kraftigt reducerad och det ej finns plats för en lingual bar.
• Om patientens tidigare erfarenheter talar mot användande av bar

Question 14

Hur ska den linguala skenans utsträckning och utformning se ut och vad krävs för ett lyckat resultat? (3)

Answer 14

• Långa kliniska kronor krävs för en tillräcklig dimensionering
• Skenan ger passiv retention och med lämplig utformning även dentalt stöd och stabilisering i horisontalled
• Skenan får ej placeras närmre den marginala gingivan än 1 mm

Question 15

I vilka fall kompletteras en konstruktion med en lingual skena?

Answer 15

• Korta kliniska kronor där tand måste ersättas

- Behov av ökad horisontell stabilitet

Question 16

Vad är stöddelarnas funktion?

Answer 16

Stöddelar överför vertikala kraftkomponenter från det tryck som träffar protesen till slemhinnor på alveolarutskott och gomvalv

Question 17

Varför måste en part.protes ha ocklusala/horisontella stöd på restbett? (4)

Answer 17

• Minska resorption av alveolarutskott/under sadlarna
• Förhindra skada på det marginella parodontiet
• Största kraften ska upptas av tänderna
• Lägesförändring av klamrar och barer
  (- Förlust av ocklusion)

Question 18

Exempel på dentala stöddelar: (3)

Answer 18

• Ocklusala stöd
• Onlay
• Den linguala hyllan på en urtagskrona

Question 19

Gingivala stöddelar: (2)

Answer 19

• Restbettet ska uppta så mycket som möjligt av belastningen
• I friändsfall bör understödsytan över gomvalv och alveolarutskott göras så stor som möjligt, då detta minskar belastningen per ytenhet. Ju färre tänder, desto viktigare med stor protesbas

Question 20

Vad ska man eftersträva vid utformningen av en part.protes?

Answer 20

Man ska eftersträva största möjliga understödsyta, vilket medför att stöddelar på tänderna ska placeras så perifert som möjligt. Viktigt att ändå att minimera antalet konstruktionsdelar.

Question 21

Tre exempel på hur en cirkumferen klammer kan utformas:

Answer 21

• Gjuten klammer
• Bockad klammer
• Kombinationsklammer

Question 22

Två exempel på barklamrar:

Answer 22

• T-klammer

- Stickklammer

Question 23

När används främst en gjuten klammer?

Answer 23

Vid små underskärsdjup, ffa vid luckproteser

Question 24

Vilka beståndsdelar har en cirkumferent klammer?

Answer 24

• Retinerande arm
• Reciprok/stabiliserande arm
• Ocklusalt/horisontellt stöd
• Fäste

Question 25

Hur ska en gjuten klammer vara utformad? (spänningskurva)

Answer 25

En klammer fungerar som en bjälke, avsmalnande i båda ändarna och endast understödd i mitten

Question 26

Fördelar med barklamrar: (2)

Answer 26

- God fjädringsförmåga | - Klarar stora underskär

Question 27

Varför väljer man att använda en stickklammer?

Answer 27

- Estetik eller komfortskäl

Question 28

Vilka sorters klamrar bockas i ett stycke?

Answer 28

- Stickklammer | - Öhwall-klammer

Question 29

Vilken funktion har aktiv retention?

Answer 29

Aktiva retentionselement motverkar krafter, som i axial riktning vill lyfta protesen från underlaget

Question 30

Vad avgör klammerns fjädrande förmåga? (3)

Answer 30

- Klammerns längd - Klammerns diameter - Klammerns form i genomskärning (rundare = mer fjädrande, formad som en måne = styvare)

Question 31

Vilka material och vilken struktur kan klamrar ha?

Answer 31

- Guld eller krom | - Gjuten eller dragen

Question 32

Vad bör man tänka på gällande klammerns läge på tanden?

Answer 32

För att inte skada tandens parodontium bör klammerarmarna ligga minst 1 mm från gingivan

Question 33

Vad bör man tänka på gällande utformningen av en barklammer? (3)

Answer 33

- Den vertikala faciala delen avlastas 1 mm från gingivan - Horisontella armen får inte interferera med mjukvävnader, ex frenula - Den vertikala delen ska av hygieniska skäl korsa gingivan i så rät vinkel som möjligt

Question 34

Hur ska klammern designas? (3)

Answer 34

- Klammern bör omsluta tanden i mer än 180* runt tandens största omkrets - Varje retinerande klammerände bör ha en opponerande reciprok komponent som kan motstå varje kraft som den retinerande armen orsakar på tanden. Gäller även bilateralt - Klammern ska utformas så att ingen skada orskakas på stödtänderna

Question 35

Hur ska man tänka gällande protesens retention? (3)

Answer 35

- Protesens retention ska vara balanserad (Man ska sträva efter lika mycket retention på båda sidor) - Klamrarna ska vara placerade på samma retentionsdjup - Kraften av retentionen bör alltid vara den minsta möjliga. (Protesen ska sitta kvar men ej skada vävnaderna)

Question 36

Funktion och placering av passiv retention: (3)

Answer 36

- Passiva retentionselement = tipphävare - Placeras på andra sidan rotationsaxeln från friändssadeln sett - Bör ligga så långt som möjligt från rotationsaxeln

Question 37

Funktion och placering av passiv retention: (3)

Answer 37

- Passiva retentionselement = tipphävare - Placeras på andra sidan rotationsaxeln från friändssadeln sett - Bör ligga så långt som möjligt från rotationsaxeln

Question 38

När bör incisala hakar övervägas? Funktion?

Answer 38

Vid försvagat benstöd bör incisala hakar övervägas. Fungerar då även som dentalt stöd som ger axial belastning.