Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

NSPR > konstiga saker som inte går att få in i huvudet > Flashcards

konstiga saker som inte går att få in i huvudet Flashcards

1
Q

Beskriv hur amygdala och insula regleras av andra delar i hjärnan, de emotionsreglerande områdena (vilka delar, inte signalsubstanser), för att modulera ångest. Vilka områden och på vilket sätt sker regleringen?

A

Omedveten/automatiskt via rACC (anteriora gyrus cinguli) och vmPFC (ventromediala prefrontala cortex)
Medveten/viljestyrd via dmPFC (dorsomediala prefrontala cortex) och IPFC (inferiora prefrontala cortex)
Ökad aktivitet i ovanstående områden hämmar amygdala och insula.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka tre strukturer i hjärnstammen reglerar emotioner?

A

PBN, NTS, PAG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad reglerar PBN?

A

Reflexivt beteende t. ex. att styra mot syresökande beteende om syrenivån går ner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad reglerar NTS?

A

Reflexer vid omedelbara behov, t. ex. hostning om något fastnar i halsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad reglerar PAG?

A

“Drive state” dvs. att driva beteenden viktiga för överlevnad så som sömn, hunger, törst.
Reglerar även smärtupplevelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken subkortikal struktur reglerar emotioner?

A

Amygdala. Skapar associationen mellan betingat stimulus och skräckfyllt stimulus. Viktig spelare i utveckling av fobi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka kärnor har amygdala?

A

LA: tar emot inputs
CeA: skickar outputs t. ex. ökar blodtryck.
BLA: kopplar till andra känslooområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka två strukturer reglerar emotioner på kortikal nivå?

A

Insula och mediala PFC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad reglerar insula?

A

Den tar emot intryck om hur kroppen mår och sätter in det i ett sammanhang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad reglerar mediala PFC?

A

Emotionell funktion och rationella beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka områden är centrala för positiv förstärkning?

A

N. accumbens, ventrala tegmentum, ventrala striatum, PFC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär drive reduction-modellen?

A

Drift byggs upp internt och dräneras vid uttryck av beteenden. Beteendet i sig stimuleras av externa stimuli.
Drifter driver beteenden för att uppnå en set-point/en homeostas t. ex. aggression- och sexualdrift.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka två faser kan motivation delas in i?

A

Appetetiv fas och konsummatorisk fas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär appetetiv fas/wanting/incentive motivation?

A

En agitation som pågår så länge ett stimulus saknas t. ex. föda och hunger. Ger oss motivation att söka stimulus trots föränderlig omgivning. Drivs av ventrala striatum, n. accumbens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär konsummatorisk fas/liking/hedonic reward?

A

När man uppnår ett stimulus t. ex. föda. Appetetiv fas sjunker då. Drivs av mPFC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär alliestesi?

A

Att belöningar värderas utifrån vår fysiologiska status t. ex. mat verkar alltid godare när man är hungrig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en “cue” och vilka två är centrala vid beroende?

A

Faktorer som associeras med belöning.

  • Discrete cue t. ex. att se drog i sig
  • Contextual cue t. ex. att se bild på gatuhörnet man köpte knark på
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv reward-prediction error

A

Ökad aktivitet i DA-celler vid oväntad belöning
Oförändrad aktivitet i DA-celler vid förväntad belöning
Minskad aktivitet i DA-celler vid förlust av förväntad belöning –> incitament för inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan man ge för behandling vid alkoholabstinens?

A 
my-antagonist
- Naltrexon
- Nalmefen
Akaraprosat (GABA/glut)
Disulfiram (hämmar acetyldehyd dehydrogenas)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Du slår dig på en bajskorv. Hur går signalen upp i hjärnan?

A 
Tractus spinothalamicus (lamina I)   --> (hjärnstam)
|                       |
VMpo           MDVC
|                       |
dpIns            ACC
|                       |
mid-Ins          PAG
| (korsning)
|
LSC
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad sker i dpIns?

A

“Interoceptiva cortex” - kartan över vad som händer i olika kroppsdelar
Aktivitet i dpIns är korrelerad till stimulits intensitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad sker i mid-Ins?

A

Bearbetning av signalen tillsammans med andra intryck: exteroception, homeostas, omgivningens påverkan och hur vi upplever kroppens signaler emotionellt.
Aktivitet i mid-Ins är korrelerad till subjektiv upplevelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad sker i ACC?

A

Viktig för motivation och motivationsstyrt beteende samt “urge” och även kontroll av smärtreglerande system som kan ändra signalleringen som går från kroppen och minska/förstärka den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken är CN I?
Funktion?
Skada?

A

N. olfactorius.
Luktsinnet.
Anosmi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken är CN II?
Funktion?
Skada?

A

N. opticus
Syninformation.
Hemianopsi, problem synskärpa och färgdetektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken är CN III?
Funktion?
Skada?

A

N. oculomotorius
Kontrollerar all ögonmuskulatur förutom m. obliques superior.
Ptos (hängande ögonlock), mydrias (pupilldilation), strabismus (dyskoordination), oförmåga att öppna ögat, diplopi (dubbelseende)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken är CN IV?
Funktion?
Skada?

A

N. trochlearis
Kolla neråt och inåt - n. oblique superior.
Oförmåga att titta ner, diplopi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilken är CN V?
Funktion?
Skada?

A

N. trigeminus
Har tre grenar: n. ophthalmica, n. maxillaris och n. mandibularis. Ansiktssensorik och tuggrörelser.
Förlust av känsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilken är CN VI?
Funktion?
Skada?

A

N. abducens
Titta utåt (åt sidorna) - m. rectus lateralis
Diplopi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilken är CN VII?
Funktion?
Skada?

A

N. facialis
Motorik av ansiktsmuskulatur (försörjs av kontralaterala cortex), smak på 2/3 av tungan och m. stapedius.
Ansiktspareser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilken är CN VIII?
Funktion?
Skada?

A

N. vestibulocochlearis
Balans via n. vestibularis, hörsel via n. cochlearis.
Vertigo, nystagmus, partiell/total dövhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilken är CN IX?
Funktion?
Skada?

A

N. glossopharyngealis
Sensorik i orofarynx och bakdelen av tungan samt parasympatisk input till parotidkörteln och m. stylopharyngeus (inblandat i bl. a. sväljning)
Förlust av kräkreflex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilken är CN X?
Funktion?
Skada?

A

N. vagus
Sensorik och viscerala parasympatiska fibrer.
Högt blodtryck och puls, hes röst (pga. n. laryngealis recurrens), sväljsvårigheter.

34
Q

Vilken är CN XI?
Funktion?
Skada?

A

N. accessorius
M. trapezius, m. sternocleidomastoideus (gör så att man kan vrida huvudet åt motsatt håll)
Ipsilateral svaghet i m. trapezius –> vingscapula.

35
Q

Vilken är CN XII?

A

N. hypoglossus
Tungrörelser. Försörjs av båda hemisfärerna.
Atrofi av tungmuskler –> svaghet i tungan.

36
Q

Vilken är den största riskökande faktorn till Alzheimers?

A

ApoE epsilon-4

37
Q

Vilka gener drabbas vid Alzheimers?

A

PSEN-1 och -2 (gamma-sekretas mutation)

Mutationer i APP

38
Q

Vad finns det för dopaminerga banor?

A

Nigrostriatala - motorik kontroll
Mesokortikala - exekutiva funktioner
Mesolimbiska - belöning
Tuberoinfundibulära - hämmar prolaktin

39
Q

Vilken radiologiska undersökning väljer man vid…

  • Akut stroke
  • Akut trauma
  • Misstanke om tumör
A

DT
Utan kontrast vid trauma och skelettförändringar
Kontrast = uppladdning indikerar BBB-skada

40
Q

Vilken radiologiska undersökning väljer man vid…

  • Ventrombos
  • Aneurysm
A

DT angio

41
Q

Vilken radiologiska undersökning väljer man vid…

  • Djupa skador/DAI
  • Bedömning av tumörer
A

MR

42
Q

Vad är skillnaden mellan T1 och T2-viktade bilder?

A

T1: vatten färgas in mörkt, fett ljust. Påverkas inte av kontrast
T2: vatten färgas in ljust, fett mörkt. Påverkas av kontrast.

43
Q

Vid misstanke om ödem, vilken undersökning är bäst?

A

MR FLAIR, T2 sekvens där vatten släcks ut –> visar ödem.

DWI används för att differentiera mellan vasogent och cytotoxiskt ödem

44
Q

Beskriv vestibulokulära reflexen

A

Utgörs av neuron från innerörat till vestibulariskärnorna, från neuron till ögonmuskelkärnorna och neuron till effektororgan dvs. ögat.
Ögonen ska gå åt motsatt håll mot var man vänder sig för att vi ska kunna använda vår syn. Det känns av via cupula som trycks framåt –> ökad signallering på ett öra –> jämförs av hjärnstammen –> ögonen går åt det örat med mindre signallering

45
Q

Hur testas vestibulokulära reflexen?

A

Frenzels glasögon/VR frenzel samt huvud-impuls-test

46
Q

Nämn några test som testar otilitsystemet

A

Sacculustest cVEMP, utriculustest oVEMP och tyska hinken (utriculus).

47
Q

Vad är ett kaloriskt prov?

A

Testar n. vestibularisfunktionen på det ena örat genom att spola kallt vatten som gör att aktiviteten minskar. Då blir det nystagmus mot det icke-kylda ögat.

48
Q

Vad tyder fokala, ensidiga bortfall på?

A

Stroke

49
Q

Beskriv vad som händer när blodflödet minskar till hjärnan

A

Minskad glukos och syretillförsel –> anaerob glykolys –> ökat laktat och minskat ATP –> Na+/K+ pump kan inte upprätthållas vilket ger högt IC Na+ och högt EC K+ –> neuronal depolarisation –> glutamat binder till AMPA och det blir pre- och postsynaptiskt inflöde av Ca2+ –> blir fria radikaler, nedbrytning genom enzymer av cellen –> apoptos

50
Q

Vad blir det för neurologiska defekter vid ischemi i capsula interna?

A

Facialispares kontralat. (kortikobulburära banan) eller ipsilat. om skadan (pons)
Hemianopsi kontralat. om skadan pga. skada i tempero-parietalloben
Hemipares kontralat. om skadan pga. skada i pyramidbanan.
Sensibilitetsnedsättning kontralat. om skadan pga. skada i spinotalamiska banan.

51
Q

Vilket kärl försörjer capsula interna?

A

MCA

52
Q

Vad är vanliga orsaker till central facialispares och hur visar sig skadan?

A

Supratentoriell skada pga. lesion eller tumör

Drabbar kontralateralt om skadan på NEDRE ansiktshalvan t. ex. hängande mungipa, läckage ur mungipa och dysartri.

53
Q

Vad är vanliga orsaker till perifer facialispares och hur visar sig skadan?

A

Neuroborrelios, Bells pares (idiopatisk pares), Guillian-Barré.
Drabbar ipsilateralt om skadan på HELA ansiktshalvan vilket beror på dubbel innervering av övre ansiktshalvan, både via motorkortex (centralt) och kortikobulbulära banan (perifert).
Unika symtom för perifert orsakad pares är utslätade fåror samt slutningsdefekter i ögat.

54
Q

Vilka tre multimodala associationsområden finns?

A

Hippocampus
Främre associationsområde: PFC
Bakre associationsområde: posteriora parietalloben

55
Q

Vad är de viktigaste tecken på förhöjt ICP?

A

Sjunkande medvetande och motorisk oro

56
Q

Vad finns det för två typer av inklämningar vid förhöjt ICP?

A

Subfalcin: kläms under falx cerebri
Transtentoriell: kompression av CN III.

57
Q

Vad finns det för två indelningar av halsens externa muskulatur och vad är dess viktigaste funktioner?

A

Suprahyoidal och infrahyoidal muskulatur.

Drar ner underkäken så vi kan öppna munnen, förmåga att svälja, formation.

58
Q

Vad heter de suprahyoidala musklerna?

A

M. geniohyoideus
M. mylohyoideus
M. digastricus
M. stylohyoideus

59
Q

Vad heter de infrahyoidala musklerna?

A

M. thyrohyoideus
M. sternothyroideus
M. sternohyoideus
M. omohyoideus

60
Q

Vad är de interna halsmusklernas funktion?

A

Sträcka och relaxera stämband, adducera och abducera stämband

61
Q

Vilka är de sex inre halsmusklerna?

A

M. cricothyroideus
M. arytenoideus transv./obliqu.
M. cricoarytenoideus post./lat.
M. thyroarytenoideus

62
Q

Vilken två sjukdomar kan ge Tau-positiva eller TDP43-positiva inklusionskroppar?

A

Frontallobsdemens

ALS

63
Q

Vad finns det för två typer av gliom?

A

Diffusa: astrocytom, oligodendrogliom, blandade.
Solida: ependynom

64
Q

Vilka tre differentieringsgrader finns det av diffust astrocytom?

A

Väldifferentierad, anaplastisk, glioblastom.

II-IV

65
Q

Beskriv vilken mutation och vilken morfologi ett låggradigt astrocytom brukar ha

A

IDH1, IDH2

Hög mitotisk aktivitet, väldifferentierad, diffust invasiv.

66
Q

Beskriv vilka mutation och vilken morfologi ett höggradig astrocytom brukar ha.

A

p53, RB, P13K, PTEN, EGFR
Nekros, cellatypi, mikrovaskulära proliferationer
Intakt IDH och 1q11p är dålig prognos.

67
Q

Beskriv morfologi och mutation för oligodendrogliom. Hur ser prognosen ut?

A

IDH och 1q11p codeletion
Kalcifierade.
God prognos.

68
Q

Vad är MGMT och hur påverkar det patientens prognos?

A

DNA-reparerande enzym.

Om det är intakt svarar patienten sämre på cytostatika.

69
Q

Beskriv embryonala neoplasiers morfologi och mutationer

A

Mutationer i MYC, WNT, Smic
Finns tre typer av morfologi: klassisk (små omogna celler), desmoplastisk (öar) och extensivt nodulära samt storcelligt medulloblastom.

70
Q

Vad är IDH och hur påverkar det patientens prognos?

A

IDH är ett enzym som katalyserar reaktionen till NADPH. Vid mutation bildas istället en onkometabolit.
Avsaknad av mutation = SÄMRE prognos.

71
Q

Beskriv det pilocytiskt astrocytom utifrån mutation och morfologi

A

BRAF-mutation

GFAP-positiva (långa hårlika processer)

72
Q

Nämn några andra grupper av hjärntumörer.

A 
Neuronala tumörer t. ex. gangliogliom
Primärt CNS lymfom
Könscellstumörer
Meningom
Metastaser t. ex. från bröst, lunga osv.
73
Q

Beskriv ependymom

A

Uppstår i ryggraden eller ventrikelsystemet. Ev. NF2 genen

74
Q

Vilken ramsa kan användas för att komma ihåg hålen till kranialnerverna?

A

Cleaners only spray smelly stuff right on smelly idiots in J J J H

75
Q

Varför är hyperkalemi farligt?

A

Inaktiverar Na+ kanaler

76
Q

Vilka mutationer ger arytmi eller epilepsi?

A

Na-kanal gain of function
Blockad av K+ kanaler
Båda ger ökad retbarhet

77
Q

Varför kan hyperventilation ge kramp?

A

Vid hyperventilation sjunker koldioxid och H+ vilket ger ett ökad pH. Då binder Ca++ till albumin istället för H+ - Ca++ som normalt ska sitta på spänningssensorn och känna av skillnader IC och EC. Det leder till ökad retbarhet.

78
Q 
Vad händer om...
Na-kanaler ökar
K+ kanaler ökar
Cl- kanaler ökar
Vad kan orsaka detta?
A
  1. Ökad retbarhet
  2. Tystar systemet
  3. Minskad retbarhet

LM, jonkanalsmutationer, elektrolytrubbningar, antikroppar mot jonkanaler osv.

79
Q

Hur verkar opioider?

A

Genom att binda till endogena endorfinreceptorer i hypotalamus som via betaendorfiner hämmar GABAnerga neuron som verkar på dopaminerga neuron dvs. indirekt DA-utsöndring.

80
Q

Beskriv perifer sensitisering

A

Man blir extra känslig för beröring i området pga. att den inflammatoriska soppan gör receptorerna mer känsliga för nociception t. ex. vid en muskelskada.

81
Q

Beskriv central sensitisering

A

Reversibelt skydd för att undvika ytterligare skada i ett område. Är beroende av afferent (dvs. uppåtstigande signallering) och när retningen upphör upphör också sensitiseringen. Hos vissa går detta ej bort t. ex. fibromyalgi.

82
Q

Vad finns det för 6 mekanismer kring central sensitisering?

A
  1. Potentisering av nociceptiva synapser: smärtstimulering gör att post-synaptiska signaler blir förstärkta via fler glutamaterga receptorer.
  2. Förhöjd excitabilitet hos nociceptiva neuron.
    Förändrat uttryck av jonkanaler gör att det är lättare att nå aktionspotential och depolarisera.
  3. Minskad inhibition
    Vid smärtstimulering utsöndras PGE2 vilket fosforylerar GlyR-alfa-3 och minskar hämningen dvs. neuronen blir mer lättretliga.
  4. Förändrad balans i descenderande excitation/inhibition
    Minskad aktivitet i modulerande system t. ex. ACC.
  5. “Öppnande” av vanligtvis tysta synapser
    Celler i lamina 2 (ffa. beröring) som normalt är för klena eller är hämmade aktiveras
  6. Gliasignallering
    Förändrar uttrycket hos projektionsneuron genom aktiverade gliaceller i bakhornet.

NSPR (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions