Konsonanters akustiska mönster

Question 1

Konsonanters akustiska mönster

Vilka tre undergrupper finns i svenskan?

Answer 1

Klusiler, frikativor och sonoranter ( med flera underklasser)

Question 2

Vilka tre olika faser har klusiler?

Answer 2

1. tyst/nästan tyst fas
2. puls
3. Aspirationsfas

Question 3

Tyst fas

Answer 3

Nödvändig för klusilperceptionen
Tonlösa klusiler ofta helt energilöst segment
Tonande klusiler segment utan energi utom på de allra lägsta frekvenserna

Question 4

Isolerade pulser från tonlösa klusiler har olika färg (ljushetsgrad)
Hur låter [p]?

Answer 4

[p] låter mörkt

Question 5

Isolerade pulser från tonlösa klusiler har olika färg (ljushetsgrad)
Hur låter [t]?

Answer 5

[t] låter ljust

Question 6

Isolerade pulser från tonlösa klusiler har olika färg (ljushetsgrad)
Hur låter [k]?

Answer 6

[k] intar mellanläge

Question 7

Isolerade pulser från tonlösa klusiler har olika färg (ljushetsgrad)
Hur låter [ʈ] ?

Answer 7

[ʈ] låter ljust men mörkare än [t]

Question 8

Vad orsakas ljushets intrycket av?

Answer 8

Olika grekvenslägen för pulsen och aspirationsfasen

Question 9

Pulsens tyndpunkt (tendens)

1. [p b]
2. [k g]
3. [t d]

Answer 9

1. [p b] låg (0,5-1,5kHz)
2. [k g] central (1,5-4kHz) ibland dubbelpuls ca 25% av fallen
3. [t d] hög (över 4kHz) eller jämn fördelning över hela frekvensskalan (0-8kHz)

Question 10

Frikativor kan vara tonlösa eller tonande hur ser man skillnad?

Answer 10

Tonlösa: Enbart brus, oregelbunden finstruktur.
Ofta mycket dämpade formanter, istället breda energiplatåer

Tonande: Två ljudkällor : tonade ljudkälla i glottis + brusljudkälla i glottis eller längre fram i talröret.
Lodrätt strimmighet främst på låga frekvenser. (samlad i F1 och ibland svag F2)

Question 11

Frikativor: sibilanter

Answer 11

Svenska sibilanter [s], [ɕ], [ʂ] vidstäckta energiplatåer, avslutas
ofta tvärt med en brant (nedre skarp gräns) mot låga frekvenser

Question 12

Exempel på tonlösa frikativor

Answer 12

[ʃ] [ʂ] [h] [s] [ɕ]

Question 13

Exempel på tonande frikativor

Answer 13

[z] [ʒ]

Question 14

Hur ser du att det är sonoranter?

Answer 14

De har lodrätt strimmighet med formantmönster.
Stark F1 under 300Hz
samt ibland enstaka andra ganska svaga formanter

Question 15

Några exempel på sonoranter

Answer 15

[m], [n], [V], [j]

Question 16

Hur ser man att det är en tremulant?

Answer 16

• Alldeles särskilt mönster
• pulsering med frekvens på ca 25 Hz
korta tysta faser (mycket kortare än klusiler) växlar med staka vokalliknande segment
(med lodrät strimmighet och ofta tydliga formanter)

Question 17

Hur viktig F2 är som ledtråd för konsonantperception?

Nasaler [m n ŋ]

Answer 17

Nasaler [m n ŋ] låter i isolering lika varandra
• tydligare kontrast med grannvokal
• tyder på att F2 är viktig ledtråd för nasaler

Question 18

Hur viktig F2 är som ledtråd för konsonantperception?

Tonlösa frikativor [f s ɧ]

Answer 18

har i isolerat uttal hörbara kontraster
• knappast tydligare kontrast med grannvokal
• tyder på att F2 är oviktig ledtråd för tonlösa frikativor (för normalhörande)

Question 19

Hur viktig F2 är som ledtråd för konsonantperception?

Klusiler [p t k] och [b d ɡ]

Answer 19

Klusiler [p t k] och [b d ɡ]
• lite tydligare kontrast i [p t k] med grannvokal, ännu något tydligare kontrast i [b d ɡ]
• tyder på att F2 är en ganska viktig ledtråd för i alla fall tonande klusiler

Question 20

Rytmisk prominens (betoning)

Answer 20

Ökad duration, ökad intensitet, mer extrem kvalitet

Question 21

Tonal prominens (ordaccent, fokus/frasaccent)

Answer 21

Förändringar (ofta stigning) i det tonala förloppet (F0)