Konkurrensrätt Flashcards
Kvasimonopol
Att ett företag har stark dominans på marknaden (s.k. superdominans)
–> 80-90 % av den relevanta marknaden
Faktiskt monopol
Förutsätter en faktisk ensamställning på den relevanta marknaden men saknar juridiskt skydd mot att konkurrenter etablerar sig.
Rättsligt monopol
Företag som har getts rättslig ensamrätt att driva ett visst slags ekonomisk verksamhet, t.ex. Systembolaget.
Dominerande ställning
Att i betydande omfattning kunna agera oberoende i förhållande till sina konkurrenter och kunder, något som är ägnat att hämma effektiv konkurrens på marknaden.
–> OBS! Flera dominerande företag som är självständiga i förhållande till varandra medför tillämpning av 2:1 KL
Oligopol
“Fåtalskonkonkurrens” - att konkurrensen väsentligen utspelas mellan fåtal konkurrenter, ofta 3-5 stycken, med lika produkter, god kännedom om varandra och möjligheter att anpassa sina åtgärder efter den effekt som dessa kan ha på konkurrenternas handlande.
De är ömsesidigt beroende av varandras beslut.
Duopol
Då konkurrensen väsentligen utspelas mellan endast två, inbördes självständiga företag.
Mellanmärkeskonkurrens
Konkurrens mellan olika leverantörer av likartade märkesvaror.
T.ex. konkurrens mellan olika kaffemärken
Inommärkeskonkurrens
Konkurrens mellan olika återförsäljare av samma märkesvara.
T.ex. konkurrens mellan olika butiker om priset på kaffe av ett och samma märke.
Den relevanta marknaden
- -> Den relevanta produktmarknaden
- -> Den relevanta geografiska marknaden
Viktigt att känna till när det kommer till att avgöra huruvida dominerande ställning föreligger.
Den relevanta produktmarknaden
Avgörande för bestämningen är produktens substituerbarhet (utbytbarhet).
–> Varor som är inbördes utbytbara med hänsyn till egenskaper, pris, användning m.m. tillhör samma marknad (Se: EGT 1997 C 372/5).
Man utgår främst ifrån användarnas uppfattning om vad som är identiska eller likvärdiga produkter. Skall tillfredsställa samma behov hos användaren.
Ex: EUD fann att bananer, med hänsyn till konsumtionsmönstret, utgör en egen marknad och inte endast marknaden av färsk frukt. Utbytbarheten ansågs vara ofullständig (United Brands v. komissionen, Mål 27/76).
SSNIP-testet
Medför en måttlig prishöjning på 5-10 % att kunderna ersätter den prishöjda produkten med en annan produkt blir resultatet att ytterligare produkter ingår i den relevanta marknaden.
Den relevanta geografiska marknaden
Det område inom vilket de berörda företagen huvudsakligen tillhandahåller de relevanta produkterna.
- -> Distributionsmöjligheter
- -> Transportkostnader
- -> Köparnas möjligheter att nå olika leverantörer
Industrivaror - hela Sverige, eller hela norden, EU m.m.
Detaljhandel, flertalet servicenäringar - närhet till kundkretsen spelar avgörande roll –> lokalt eller regionalt begränsat
Koncentration
Graden av koncentration:
–> Antalet företag på marknaden och dessa företags marknadsandelar.
Oligopol –> Hög koncentration
Många små –> Låg koncentration
Horisontella avtal
Avtal mellan företag i samma produktions- eller handelsled.
–> Ofta konkurrensbegränsande huvudsyfte. T.ex. överenskommelser om prissamverkan eller marknadsdelning.
Vertikala avtal
Avtal mellan företag i skilda produktions- eller handelsled.
Otillåtet:
- -> Säljvägran
- -> Diskriminerande säljvillkor - t.ex. prisdiskriminering
- -> Bindning av återförsäljares pris vid vidareförsäljning (vertikal prisbindning)
- -> Ensamförsäljaravtal - affärsförbindelse under längre tid som innefattar villkor om ensamställning
- -> Bojkotter som t.ex. bygger på gemensam aktion från en återförsäljares konkurrenter
Kartellavtal
Definition: “Ett på avtal grundad samverkan mellan fristående företag i syfte att begränsa eller eliminera konkurrens.” - alt. “horisontellt samarbete mellan konkurrenter”
- -> Organiserad karaktär
- -> Behöver inte vara fråga om rättsligt bindande avtal. Kan vara oförbindande men något som ändå följs (t.ex. gentlemen’s agreements)
Gentlemen’s agreements
Uppgörelser som parterna betraktar som rättsligt oförbindande men som ändå följs.
–> En form av samordnat förfarande
EU:s konkurrensrätt
- -> EU har exklusiv befogenhet att fastställa konkurrensregler för den inre marknadens funktion (art. 3.1 FEUF).
- -> Del av EU:s primärrätt
- -> Tillämplig då konkurrensbegränsning påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
- -> Art. 101-102 FEUF
- -> Sveriges konkurrensrätt är nästan helt utformad med förebild i EU:s konkurrensrätt vad gäller de materiella bedömningsreglerna + EU-praxis
Unionens grundläggande principer
- -> Likabehandlings och proportionalitetsprinciperna
- -> Skyddet för grundläggande rättigheter
EU:s beslut
Det är primärt kommissionen som övervakar reglernas efterlevnad och ingriper mot överträder samt fattar beslut.
–> Företag och enskilda personer kan föra talan om beslutet mot Tribunalen och yrka att beslutet förklaras ogiltigt (art. 263.4 FEUF).
Art. 101 och 102 FEUF
- -> Direkt effekt i hela EU (Sverige inbegripet)
- -> Gäller även horisontellt, d.v.s. direkt i förhållanden mellan enskilda, i regel företag -> Svenska företag måste följa reglerna
- -> Kan åberopas direkt inför svenska domstolar, även konkurrensverket
Samhandelskriteriet (EU)
“Konkurrensbegränsningar som kan påverka handeln mellan medlemsstater.”
- -> Hindra, begränsa eller snedvrida den inre marknaden
- -> Extensiv tolkning i rättspraxis - allt som kan förutses direkt eller indirekt, potentiell eller faktisk påverkan.
- -> Man bortser från fall där påverkan är obetydlig
Svensk rätt inrättar sig på den svenska marknaden
EU:s konkurrensförordning, art. 3
Medlemsstaterna konkurrensmyndigheter + domstolar är skyldiga att tillämpa art. 101 och 102 då samhandelskriteriet är uppfyllt.
–> Unionrätten ges företräde
Konvergenskravet
Nationell bedömning får varken vara strängare eller mildare i bedömning än vad som följer av art. 101.1 FEUF.
–> Grundläggande lojalitetskrav (art. 4.3 EUF)
EU:s koncentrationsförordning
Exklusivt tillämplig då en viss tröskel nås.
“Märkbarhet”
2:1 KL uppställer krav på att konkurrensbegränsningen skall vara märkbar
Konkurrensrättens syfte
- -> Att främja en effektiv konkurrens (inte konkurrenter)
1: 1 KL - “Att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter” - -> Indirekt en ökad välfärd
- -> Ekonomisk effektivitet
- -> Priskonkurrens och låga priser
- -> Gott och varierat produktutbud
KL:s tillämpningsområde
1.1 KL - “varor, tjänster och andra nyttigheter” –> Hit hör även fast egendom, värdepapper och olika slags rättigheter.
Företag - definition
1:5 KL -en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur.
Rättslig form spelar ingen roll. Innefattar varje enhet som sysslar med ekonomisk verksamhet.
1: 5 2st. KL - gäller även sammanslutningar av företag, t.ex. branschorganisationer
5: 1 1st. KL - gäller även statliga och kommunala organ som driver ekonomisk verksamhet, som inte har att göra med myndighetsutövning.
Myndighetsutövning
Maktbefogenheter att bestämma om förpliktelser eller förmåner för enskilda. Viktigt att känna till vid tillämpning av 5:1 KL.
Effektsprincipen
Principen tar sikte på var konkurrensbegränsningen har effekt. Ett avtal som är ingånget utomlands kan mycket väl ha påverkningar på konkurrens i Sverige.
Utländska företag med verksamhet på den svenska marknaden är alltså skyldiga att rätta sig efter den svenska konkurrenslagen.
Förhandsavgörande
Om det föreligger osäkerhet om rättsläget enligt unionsrätten har de svenska domstolarna rätt att begära förhandsavgörande av EU-domstolen enligt art. 267 FEUF.
Går även att hämta in yttrande från kommissionen.
Förbudsbestämmelsens struktur
Art. 101.1 FEUF, 2:1 KL - Två grundläggande kriterier
- -> Avtalskriteriet
- -> Konkurrensbegränsningskriteriet
Undantag: 2:2 KL, art. 101.3 FEUF
“Den hårda kärnan”
2:1 1-3p. KL
–> Prissamarbete
–> Samarbete om kontroll av produktion eller marknader
–> Marknadsuppdelning
(såvitt gäller horisontellt samarbete)
Bevisbörda vid överträdelse
EU:s konkurrensförordning art. 2 –> Den myndighet/part som gör gällande att art. 101.1 FEUF har överträtts har bevisbördan för detta.
Detsamma gäller 2:1 KL enligt MD 2009:11
OBS! Företag har bevisbördan för att de faller inom undantag som 2:2 KL och art. 101.3 FEUF - se prop. 1992/93:56 s. 80
Avtalsvillkor
- -> Avtalsvillkor kan vara både skriftliga och muntliga
- -> Avtal/Avtalsvillkor som strider mot förbudet är civilrättsligt ogilitga
- -> Avtal har en vidsträckt betydelse i konkurrensrätten. Juridiskt oförbindande avtal räknas även in. Det avgörande är huruvida det föreligger en gemensam vilja att agera på marknaden på ett bestämt sätt
- -> Att ensidigt agera på ett liknande sätt som andra är annorlunda från ett underförstått deltagande som går ut att agera på liknande sätt
Concurrence of wills
Avgörande i konkurrensrättsliga avtal är att parterna har gett uttryck för sin gemensamma vilja att agera på marknaden på ett bestämt sätt.
Samordnat förfarande
Två eller flera företag tillämpar ett visst förfarande i samförstånd utan att det föreligger något avtal mellan dem.
- Ett samförstånd
- Ett agerande som svarar mot samförståndet
- Ett orsakssamband mellan samförståndet och handlandet
Parallellt uppträdande
Att företagen på en marknad helt på grundval av sin egen bedömning uppträder likartat, t.ex. i sin prissättning, utan att det föreligger någon bakomliggande samordning mellan dem.
Den ekonomiska enhetens princip
En koncern betraktas som en ekonomisk enhet.
Om dotterbolag enbart följer instruktioner och agerar osjälvständigt så är det moderbolaget som hålls ansvarigt. Det föreligger en presumtion om detta enligt EUD och MD.
Syftesöverträdelser
Avtal, beslut eller samordnat förfarande vars syfte är att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen, d.v.s. ha konkurrensbegränsande effekt, utgör syftesöverträdelser.
Det är inte behövligt att överväga ett avtals effekter om det framgår att det har ett konkurrensbegränsande syfte.
“De minimis” vid överträdelser (EU)
I rättspraxis undantar man sådana överträdelser som enbart försumbart påverkar marknaden, jfr. 2:1 KL och dess märkbarhetsrekvisit.
Priskarteller
1p - 2:1 KL
Inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor fastställs direkt eller indirekt
–> Priskarteller håller priserna uppe, köparna tvingas betala för höga priser
Anbudskarteller
Samverkan mellan företag som agerar såsom anbudsgivare i samband med upphandling. Man kommer överens om vem som skall lägga vilket bud, vem som skall avstå o.s.v.
–> Klart förbjudna enligt 2:1 KL och art. 101.1 FEUF
Jfr. Asfaltskartellen.
Kvotkarteller
Överenskommelser eller informationsutbyte om produktionsbegränsning i den formen att medverkande företag åtar sig att enbart tillverka viss volym av en viss produkt.
–> Detta håller uppe prisnivån genom begränsning av det tillgängliga utbudet av en produkt.
Kollektiva bojkottåtgärder
Då kollektiva bojkottåtgärder riktar sig mot utomstående konkurrenter –> Utgör en allvarlig konkurrensbegränsning, en s.k. syftesöverträdelse
Avtal om marknadsuppdelning
- -> Strider mot EU:s integrationssyfte
- -> Uppdelning av geografiska områden eller kundkategorier är alltid förbjudna
Resultatöverträdelser
Finns det inte syftesöverträdelser skall man undersöka huruvida det föreligger resultatöverträdelser.
Konkurrenstest
Innebär att man prövar hur avtalet påverkar konkurrensen på marknaden i fråga jämfört med den hypotetiska situation att avtalet inte hade funnits.
Bagatellavtal
Avtal av mindre betydelse.
–> Tillåtet, inte märkbart enligt 2:1 KL, om avtalsparterna tillsammans har en marknadsandel som inte överskrider 15 % och ingen har årsomsättning på 30 miljoner kr.
Standardavtal
Standardavtal om allmänna avtalsvillkor som utarbetats och vanligen tillämpats inom en bransch utgör vanligtvis inte en otillåten konkurrensbegränsning.
Konkurrensklausuler
Att komma överens om att inte konkurrera
- -> Är de måttfullt begränsade anses de inte strida mot KL och FEUF
- -> 2 år brukar vara det maximalt acceptabla såvida det är av stor betydelse att företagets “know-how” eller liknande inte sprids vidare
Samarbete med positiva effekter
Avtal som övervägande har positiva effekter är tillåtna enligt 2:2 KL och art. 101.3 FEUF. Det uppställs dock ett antal specifika, kumulativa kriterier.
“Safe harbours”
När företag faller inom gruppundantag, bagatellavtal etc. så är de säkra från konkurrensrättsliga intrång, att hålla sig inom undantaget utgör en s.k. “Safe harbour”.
Franchising
Innebär att en näringsidkare - franchisegivaren - upplåter en rätt till en annan näringsidkare - franchisetagaren - att mot ersättning utnyttja ett särskilt affärskoncept med tillhörande kännetecken.
- -> Bygger på licens
- -> Överföring av know-how
- -> Omfattas av gruppundantaget
- -> Franchisetagarna skall vara tillåtna att själva sätta pris på produkten (bindande återförsäljarpriser är otillåtna)
Kontraheringsplikt
Undantag från avtalsfriheten.
Företag med kvasimonopol och faktiskt monopol har normalt en kontraheringsplikt att ingå avtal med godtagbara kunder som efterfrågar varor eller tjänster på normalt tillämpade villkor.
Undantag: "Objektivt godtagbara skäl" --> Bad-will --> Betalningssvårigheter --> Rimliga krav på viss orderstorlek
Inlåsningseffekt
Trohetsrabatter leder till att kunder binds –> Andra kan inte etablera sig på marknaden och handla med dessa kunder - t.ex. genom årsbonus
Licensvägran (Immaterialrätt)
Kan utgöra missbruk av marknadsdominans
Se Magill-målet där detta har fastställts.
Koncentration (målsättning)
- -> Se till att strukturförändringarna genomförs på ett sådant sätt som gör att det går att bibehålla effektiv konkurrens
- -> Inom EU ser man positivt på företagsförvärv som sker över landsgränserna då dessa uppfyller EU:s integrationssyfte
