Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Förvaltningsekonomi > Kommunen - organisation och regelverk > Flashcards

Kommunen - organisation och regelverk Flashcards

0
Q

Konflikt mellan demokrati och effektivitet

A
  • Klara ansvarsförhållanden och tydlig formulering av verksamhetens uppdrag är honnörsord, men dessa organisatoriska egenskaper kan hamna i konflikt med det demokratiska idealet. Det kan på så sätt alltså uppstå en konflikt mellan demokrati och effektivitet. Krav på öppenhet och insyn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Effektivitetsutmaningen

A

bibehållen kvalitet, utföra allt fler uppgifter samtidigt som tillförseln av resurser minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Handlingsorganisation

A

marknadskopplade organisationer, enideologisk (alla är överens om uppdraget, inget ifrågasättande), sluten, duktig på att handla. Förenklat: traditionella företag som verkar på en marknad. Rapporterar inte till omgivningen om eventuella konflikter inom organisationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Avspeglande organisation

A

budgetkopplade organisationer, flerideologisk (rekryterar medlemmar med olika åsikter), öppen, duktig på att avspegla olika förväntningar och krav. Förenklat: kommuner och andra organisationer som erhåller medel via ett av samhället upprättat finansieringssystem. Meddelar omgivningen om de olika ståndpunkter som finns i organisationen. Kan ha svårt för att få någonting gjort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Entreprenörsideal

A

flexibel organisation, snabb att anpassa sig, decentraliserad (men beslutskraften är samlad till ledningen), entreprenören är en samlande kraft, nyskapande. Konkret: småföretag som bygger upp sin verksamhet kring en person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Planeringsideal

A

benämns också som klassiskt industriellt ideal, tydlig ansvarsfördelning, klara mål, vill vara kostnadseffektiv, inte nyskapande, men effektiv. Konkret: traditionellt tillverkningsföretag med enkla kommunicerbara mål och väl avgränsade ansvarsområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Byråkratiskt ideal

A

goda rutiner och regler, rättvisa och likabehandling nyckelord, väl utvecklad samordning mellan enheter, det råder klarhet om vem som ska göra vad, stabila förutsättningar. Konkret: myndighet med uppgift att behandla alla lika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Professionellt ideal

A

kollegor viktiga, verksamheten bygger på medarbetarnas kompetens, välutbildade medarbetare, samarbete, utvecklingsorientering. Konkret: läkarskrået

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken Idealorganisation är kommunen?

A

Kommuner och landsting är: professionella byråkratier, men medlemmarna i dessa organisationer anser att professionella idealet är bäst, det byråkratiska idealet är inte lika bra. Man vill istället för det byråkratiska idealet ha klara mål och tydlig ansvarsfördelning, detta liknar planeringsidealet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kommunallagens karaktär

A

Ramlag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kommunalt självstyre, 3 fundament

A
  1. Kommunal beskattningsrätt
  2. Kommunal kompetens
  3. Möjlighet för kommunmedlemmar till kommunalbesvär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

kommunala kompetensen

A

kommunerna FÅR ta hand om sånt av allmänt intresse med anknytning till sina medlemmar eller sitt område. De får ta hand om det som inte enbart handhas av staten, annan kommun/landsting eller någon annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

lokaliseringsprincipen

A

verksamheten är begränsad till territorium och invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

likställighetsprincipen

A

medlemmarna ska behandlas lika, om inte skäl finns till annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

självkostnadsprincipen

A

kommunen får ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet, men den får inte överstiga kostnaden för att tillhandahålla tjänsten, beloppen får inte göra att verksamheterna går med vinst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

kommunens möjlighet att ta ut skatt

A
  • Möjlighet för kommuner att ta ut skatt för sina uppgifter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur regleras det som kommunen måste göra? I vilka? Inom vilka områden?

A
  • Obligatoriska uppgifter för kommunerna regleras i speciallagar, tex socialtjänstlagen, skollagen, plan- och bygglagen, miljöskyddslagen, räddningstjänstlagen, renhållningslagen, hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Obligatoriska uppgifter är skolväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, miljöskydd, plan- och byggnadsväsende och räddningstjänst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör förvaltningslagen?

A
  • Förvaltningslagen stärker den enskildes rättskyddsställning gentemot myndigheter och förvaltningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • Kommunala myndigheter och kommunala företag omfattas av offentlighetsprincipen
A
  • Kommunala myndigheter och kommunala företag omfattas av offentlighetsprincipen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur väljer kommuner sin organisation?

A
  • Kommuner och landsting är i princip fria att välja sin organisation, måste dock finnas fullmäktigeförsamling och styrelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på vad kommunallagen reglerar!

A
  • Kommunallagen reglerar också befogenheter, de förtroendevalda, arbetsformer för styrelse och fullmäktige, vilka som är valbara, ekonomisk förvaltning, revision, laglighetsprövning. Lagen inleds med indelningen i kommuner och landsting och vilka som är kommuninvånare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Myndigheter och partsintressen?

A
  • Enligt kommunallagen får inte en myndighet företräda partsintressen och samtidigt sköta myndighetsutövning inom samma område, tex: inte både söka bygglov och besluta om det
22
Q

Lite om utveckling av kommunens organisering från 70 till idag

A
  • 1970 & 80: utgångspunkt decentralisering och förstärkning av lokal demokrati
  • Pga decentralisering: inrätta nämnder med territoriell struktur. Områdesprincip istället för sektorsprincip, tänk på kommundelsnämnder/stadsdelsnämnder
  • Helhetssyn på kommunal verksamhet skulle vara effektivitetsfrämjande
  • Beslut fattas närmare medborgare - ökar engagemang - stärker demokratin
23
Q

Allt du kan om beställar-utförarmodellen!

A
  • 1991: kommunallag - kommuner och landsting gör förändringar, bla intern entreprenadverksamhet.
  • modellen delar den kommunala förvaltningen i en beställar- och en utförardel, detta leder till att politik och förvaltning separeras
  • under politikens villkor
  • beställarnämnder lägger ut beställningar på en marknad där den egna produktionsorganisationen konkurrerar med andra på lika villkor
  • produktionsorganisation bildas - men politiker har fortfarande produktionsansvar
  • syfte: skilja politiken från operativ verksamhet och detaljfrågor, stimulera och underlätta konkurrens
  • kommunens myndighetsutövning komplicerar: svårt att separera (ex. ekonomiskt bistånd och bygglov). Myndighetsutövning ofta borta från b/u-modellen. Kommuner införde istället speciella myndighetsnämnder
  • b/u-modellen har under senare tid börjat överges pga svårigheter att styra, marknadsanpassa och politikers minskade inflytande pga modellen
24
Q

Hur ser oftast organisationen ut i kommuner och landsting?

A
  • organisation: vanligast med traditionell eller sektoriell modell
  • i landstinget har det strävats efter att politiska organ mer ska vara medborgarföreträdare än ansvariga för driften, man vill renodla rollerna
25
Q

Traditionell sektoriell struktur

A

Revisorer - Kommunfullmäktige - Valnämnd

Under dessa: kommunstyrelse, kulturnämnd, byggnadsnämnd osv osv

26
Q

Territoriell struktur:

A

Revisorer - Kommunfullmäktige - Valnämnd

Under dessa: kommunstyrelse, kommundelsnämnd 1, 2, 3 osv osv

27
Q

B/U-struktur:

A

Under dessa: kommunstyrelse, beställarnämnder (äldreomsorg, kultur osv osv) å ena sidan (beställardelen), å andra sidan produktionsstyrelse och myndighetsnämnd (utförardelen och myndighetsutövningen)

28
Q

om kommunala företag!

A
  • kommunala företag har en speciell ställning
  • de lyder under aktiebolagslagen
  • kan inte driva annan verksamhet än den kommuen får pga den kommunala kompetensen
  • får inte ha vinstintresse som grund
  • kommunalrättsliga grundregler, offentlighetsprincipen, lokaliserings-, likställighets-, och självkostnadsprincipen gäller även företagen
  • i första hand verkar företagen inom bostads-, el-, gas-, värme-, och vattenförsörjning
  • den kommunala årsredovisningen ska också omfatta verksamhet i företagsform
  • begreppet “kommunkoncern” har blivit vanligare
29
Q

vad ingår i den kommunala sektorn?

A
  • Kommunal sektor: kommuner, landsting, kommunalförbund
30
Q

Vad är speciellt med en (landstings-)region?

A
  • Regioner övertar vissa statliga uppgifter
31
Q

Kommunalförbund?

A
  • Samarbete mellan kommuner eller landsting i kommunalförbund, dessa har ingen beskattningsrätt
32
Q

Hur mäts den kommunala sektorns omfattning?

A
  • Kommunala sektorns omfattning mäts i BNP
33
Q

Hur har kommunernas verksamhetsomfattning förändrats sedan 1960-talet?

A
  • Sedan 1960-talet växte kommunens verksamhet pga deras involvering i välfärdssystemens uppbyggnad
34
Q

60-, 70- och 80-talen, vilka verksamheter byggdes ut i kommunerna?

A

60-talet: grundskolan, gymnasiet
60- och 70-talen: bostadsbyggande
70- och 80-talen: barn- och äldreomsorg

35
Q

Hur ändrades kommunernas geografiska storlek under 60- och 70-talen?

A
  • kommunsammanslagningar 60- och 70-talen pga kommunerna skulle få en större ekonomisk bas
36
Q

Var ser man vad staten ger i uppgift till kommunerna att utföra?

A
  • speciallagstiftningen visar vad staten ger i uppdrag till kommunerna
37
Q

Vad kan kommunerna utföra för verksamhet till exempel, utöver det som staten säger till dem att göra?

A

+ de egna lokala nyttigheterna, som gatuunderhåll, parker, vatten och avlopp, fritidsverksamhet, kultur, osv osv

38
Q

Vad innebar ädelreformen?

A
  • ädelreformen flyttade ansvar för vård och boende för äldre och yngre med funktionsnedsättningar från landsting till kommuner
39
Q

Delar av en viss sjukvård har delvis flyttats från landstingen till kommunerna, vilken?

A
  • delar av psyk har flyttats från landsting till kommun
40
Q

Vilken administrativ nivå sköter kollektivtrafiken?

A
  • kommun och landsting tar hand om kollektivtrafik
41
Q

Vad sägs i lagen om kommunernas skatteupptagande? Och i vilken lag?

A
  • Grundlag: Regeringsformen: kommuner får ta ut skatt (men staten kan besluta om skattestopp)
42
Q

Avgifter i kommunerna: hur finansierar de kommunernas verksamhet? Inom vilka områden? Spelar avgifterna någon roll? Vad är skillnaden mellan en skatt och en avgift? Finns det något som sätter gränser för kommunernas avgifter?

A
  • Avgifter spelar relativt stor roll i finansiering av kommuners verksamhet, tex vatten, avlopp, avfall. Finns också inom äldreomsorg (25% avgifter) och barnomsorg (11% avgifter). Spelar roll som styrmedel för efterfrågan
  • Skillnad skatt och avgift: avgift berättigar till en bestämd förmån, skatten har ingen närmare koppling till det den ska finansiera
  • Självkostnadsprincipen sätter gränser för avgifter
43
Q

Det generella statsbidraget innebär?

A
  • Statsbidrag: innan 90 fanns flera speciallagar, sedan dess utgår i stort sett hela beloppet som ett generellt bidrag, det är upp till respektive kommun/landsting hur det ska användas
44
Q

Skatteutjämningsbidraget?

A
  • Skatteutjämningsbidrag: utjämnar ekonomiska skillnader mellan kommuner och landsting
45
Q

96 kom ett nytt statsbidrag, vad var syftet med det?

A
  • 96 nytt statsbidrag - utjämningssystem. Syfte: likvärdighet, skillnader i skattesats ska endast visa skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå
46
Q

Inkomstutjämning?

A
  • Inkomstutjämning: jämnar ut skatteinkomster, de kommuner som har lägre skatteunderlag än genomsnittet får ett bidrag, medan de motsatta betalar in
47
Q

Inkomstutjämning

A
  • Inkomstutjämning: jämnar ut skatteinkomster, de kommuner som har lägre skatteunderlag än genomsnittet får ett bidrag, medan de motsatta betalar in
48
Q

Kostnadsutjämning

A
  • Kostnadsutjämning: utjämnar strukturella skillnader av två slag: dels varierar behovet av service mellan olika kommuner och landsting, dels varierar kostnaderna för att producera en viss service
49
Q

Hur mycket pengar skjuter staten till till inkomst- och kostnadsutjämningen?

A
  • Inkomst- och kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutrala = summan av bidrag och avgifter är lika stora
50
Q

Hur fördelas det generella statsbidraget?

A
  • Generellt statsbidrag: ett enhetligt belopp per invånare från staten. Fritt för kommunerna att bestämma hur det ska användas
51
Q

Finns det någon som underlättar för kommunerna att gå från det gamla statsbidragssystemet till det nya?

A
  • Vissa införanderegler mildrar övergångseffekten från det gamla systemet till det nya
52
Q

Är utjämningssystemets utformning en kontroversiell fråga?

A
  • Vissa anser att systemet bryter mot att kommuner enbart får ta ut skatt för sina egna uppgifter

Förvaltningsekonomi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions