Kolets kretslopp

Question 1

Vad består av kol?

Answer 1

Kol finns i nästan allting. Kol finns i luften, vattnet, marken, djuren (människan är ett djur) och växterna.

Question 2

Var befinner sig kolatomerna någon stans?

Answer 2

Kolatomerna åker runt i kretslopp i naturen. I olika kemiska föreningar vandrar kolatomerna mellan luften, vattnet, marken, djur och växter. Det finns två kretslopp: ett snabbt och ett långsamt.

Question 3

Hur fungerar kolets snabba kretslopp? (C-A nivå)

Answer 3

För att en kolatom ska transporteras ett varv i det snabba kretsloppet tar det tiotals till tusentals år. Det är ju inte jättesnabbt, men jämfört med det långsamma kretsloppet är det snabbt. Det snabba kretsloppet styrs till största delen av fotosyntes och cellandning.

I kolatomens snabba kretslopp omvandlas ljusenergi från solen, koldioxid och vatten till glukos och syre genom fotosyntes hos gröna växter och alger. Glukos är en sorts socker.

I fotosyntesen finns kolatomer först i koldioxidmolekyler men flyttas sedan till glukosmolekyler.

Question 4

Hur fungerar kolets långsamma kretslopp? (C-A nivå)

Answer 4

I kolatomens långsamma kretslopp ingår de kolatomer som finns i marken och berggrunden. Döda växtdelar och djurdelar kan nämligen omvandlas till kol, olja och naturgas. Vulkanutbrott, jordbävningar och vittring påverkar kolatomens långsamma kretslopp. För att en kolatom ska åka ett varv i det här kretsloppet tar det många miljoner år.

Det tar miljontals år från att en kolatom finns i en oljemolekyl tills den åter finns i en oljemolekyl igen. Eftersom vi människor tar upp fossila bränslen från berggrunden som tar miljontals år att bilda och förbränner dessa bränslen så ökar koldioxidhalten i luften.

Question 5

Pågår det långsamma och snabba kretsloppet samtidigt?

Answer 5

Ja. Kolatomens snabba och långsamma kretslopp pågår samtidigt. Eftersom vi människor eldar med fossila bränslen (kol, olja och naturgas) så blir det mer och mer koldioxid i luften hela tiden. Visserligen tar växterna upp koldioxid via fotosyntesen, men de hinner inte ta upp lika mycket koldioxid som vi människor släpper ut. Eftersom koldioxid är en växthusgas har det blivit det varmare på jorden de senaste åren.