Kol

Question 1

vad kallas kolväten som är ihopkopplade i ringar?

Answer 1

cykliska kolväten

Question 2

Nämn 4 kolväten

Answer 2

Metan etan propan butan

Question 3

Nämn 2 omättade kolväten

Answer 3

eten propyn

Question 4

Hur bildas metan i syrefattiga miljöer?

Answer 4

Metan bildas av anaeroba arkéer som spjälkar organiskt material. När detta görs utan syre bildas metan.

Question 5

Vad är en monomer?

Answer 5

Monomer är en molekyl som ingår i en makro molekyl, dvs en byggsten

Question 6

Vad är en polymer?

Answer 6

En polymer är en makromolekyl. Cellernas makromolekyler kan sorteras i grupperna Polysackarider, lipider, proteiner och nukleinsyror.

Question 7

Hur många aminosyror har vi?

Answer 7

20

Question 8

Hur bildas polymerer?

Answer 8

Polymerer bildas igenom att monomerer binds till varandra igenom en process som heter kondensationsreaktion. Dvs en vattenmolekyl frigörs för varje monomer som tillfogas. Vattnet bildas av en hydroxylgrupp som lämnar ena sidan av molekylen och en väteatom som lämnar den andra sidan. Dessa två sidor kan då bindas till varandra eftersom 2 bindningsplatser blir lediga. Dessa binds med en elektronparsbindning.

Kondensationsreaktioner är endoterma!

Question 9

Hur bryts polymerer ned?

Answer 9

Polymerer bryts ned igenom processen hydrolys. Detta sker som en omvänd kondensationsreaktion. Denna reaktion är också endoterm.

Question 10

Vad är en monosackarid?

Answer 10

En enkel sockerart, en socker ring med troligen 5-6 kolatomer.

Question 11

Exempel på monosackarider

Answer 11

Glukos (6kolatomer), Fruktos (5kolatomer)

Question 12

Hur bildas glukos?

Answer 12

Igenom fotosyntesen.
Ljusenergi+Koldioxid+Vatten=Syre+Glukos

ljusenergi + 6 CO2 + 6 H2O → C6H12O6 + 6 O2

Question 13

Vad betyder Endoterm och vad är skillnaden mellan endo och exoterma reaktioner?

Answer 13

Endoterm= kräver extra energi

Exoterm=Avger energi till omgivningen

Question 14

Hur sker cellandningen?

Answer 14

Glukos+Syre=Vatten+Koldioxid+Energi

C6H12O6 + 6 O2 → 6 CO2 + 6 H2O + energi

Question 15

Vad är en disackarid?

Answer 15

En sockerart med 2 monosackarider sammansatta. Tex Sackaros, maltos, laktos.

Dessa bildas igenom kondensationsreaktioner och spjälkas igenom en hydrolys.

Question 16

Vad är en polysackarid?

Answer 16

En sockermolekyl med 3 monosackarider sammankopplade. Tex cellulosa, stärkelse, glykogen och kitin

Question 17

Vad för funktion fyller Cellulosa?

Answer 17

Består av raka glukoskedjor, fungerar som ett stöttande ämne i alla växters cellväggar. Kan itne spjälkas av människor.

Question 18

Vad för funktion fyller Stärkelse?

Answer 18

Stärkelse består av spiralvridna glukoskedjor. Kan vara raka eller grenade. Växter bildar stärkelse för att lagra energi, dessa är lättare att lagra än glukos pga stärkelse är svårlösligare i vatten än glukos.

Question 19

Vad för funktion fyller Glykogen?

Answer 19

Djur bildar inte stärkelse utan glykogen. Dessa liknar stärkelse och lagras i levern och musklerna. När kroppen behöver energi kan detta spjälkas så glukos bildas.

Question 20

Vad för funktion fyller Kitin?

Answer 20

Kitin liknar cellulosa. Monomererna är dock inte glukosmolekyler utan aminosackarider dvs glukosmolekyler med kvävehaltiga bihang.

Kitin ingår i naglar näbbar och insekters exoskelettet. Finns även hoss vissa svampar.

Question 21

Vad kallas elektronparbindningar?

Answer 21

kovalenta bindningar

Question 22

Vad kallar man de atomgrupper som kännetecknar de olika ämnesklasserna inom den organiska kemin?

Answer 22

funktionella grupper

Question 23

Vad har alla Lipider gemensamt?

Answer 23

Molekylerna innehåller stora avsnitt med enbart kol och väteatomer, vilket gör dem svårlösliga i vatten precis som kolväten. Fetter fosfolipider steroider och vaxer är exempel på lipider.

Question 24

Hur byggs ett fett upp?

Answer 24

En fettmolekyl byggs upp av en glycerolmolekyl och tre fettsyror. Bildas igenom en kondensationsreaktion och släpper ifrån sig 3 vattenmolekyler vid bindning.

Question 25

Varför stelnar djurfetter vid högre temperaturer än vegetabiliska fetter?

Answer 25

Dubbelbindningarna i omättade/fleromättade fetter hindrar molekylerna ifrån att ligga så tätt packade som de gör i mättade fetter. Därför blir bindningarna starkare i mättade fetter än i omättade. Bindningen kallas för van der Waalsbindingar.

Detta är praktiskt för djur som fiskar som befinner sig kalla klimat som behöver ha sitt fett rörligt trots kylan, därför har dessa djur fleromättade fetter i sig.

Question 26

Varför behövs fett?

Answer 26

Lagrings av energi. Innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydrater.

Skydd mot kyla och stötar.
Anpassar vattenorganismers densitet.
Lösningsmedel för vitaminer.

Question 27

Hur är en fosfolipid byggd?

Answer 27

2 fettsyror bundna till en glycerolmolekyl och en fosfatgrupp.

Question 28

Vad för funktion fyller fax?

Answer 28

Vax är en lipid som fyller funktionen som vattenavstötande medel för djur och växter. Tex fågelfjädrar eller fårull.

Question 29

Vad är en Ester?

Answer 29

En ester är en alkohol och en karboxylsyra (tex fettsyror) som förenats igenom en kondensationsreaktion. Fosfolipider och fetter är exempel på estrar.

Question 30

Vad är en Steroid?

Answer 30

Steroider är inte estrar! Deras byggnad kännetecknas av ett kolskelett som bildar fyra sammanhängande ringar.

Exempel på Estar är anabola steroider, kolesterol, gallsyror och manliga/kvinnliga könshormoner.

Question 31

Hur ser en aminosyra ut i allmänhet?

Answer 31

En central kolatom kopplad till en aminogrupp och en karboxylgrupp. Aminosyran har också en sidokedja som betecknas R i den allmänna formeln.

Karboxylgruppen kan reagera med aminogruppen i en annan så de kopplas ihop igenom en kondensationsreaktion. Bindningen mellan dessa kallas för en peptidbindning och produkten av dessa kallas för polypeptid.

Question 32

Vad kallas bindningarna mellan aminosyror?

Answer 32

peptidbindningar, flera bundna tillsammans kallas för en polypeptid.

Question 33

Hur många aminosyror för att binda ett protein?

Answer 33

50, annars är den en polypeptid.

Question 34

Vilka delar i vår kropp byggs upp av globuläraprotein?

Answer 34

Globuläraproteiner bygger upp alla de proteiner som fiberproteinerna inte bygger upp. Globuläraproteiner kan delas upp i grupper som fyller olika funktioner så som enzymer, reglerande proteiner, transportproteiner och näringsproteiner m.m.

Question 35

Vad bygger fiberproteiner upp?

Answer 35

Hår, naglar, hud, seenor och muskler

Question 36

Hur kan fiberproteiner se ut?

Answer 36

Spiralstruktur/alfa-spiral. polypeptidkedjan bildar en mycket stabil spiral. Bygger tex hår, kallat alfa-keratin.

Hud är uppbyggt av kollagen, liknar alfa-keratin. 30% av allt protein är kollagen.

Lamellstruktur, I vissa fiberproteiner ligger polypeptidkedjorna parallellt och binnds till varandra med vätebindningar. Dessa kallas för beta-lameller.

Keratin kan ha denna struktur också då kallas det för beta-keratin. Tex naglar o horn.

Question 37

Vad för strukturnivår har Globulära proteiner?

Answer 37

Globulära proteiner knycklar ihop sig och vänder sina hydrofoba sidor inåt och de hydrofila utåt i ett nystan.

Primär struktur: Vilken ordning aminosyrorna sitter i kedjan.

Sekundär struktur: Anger ifall kedjan bildar alfa-spiral eller beta-lamell.

Tertiär struktur. Beskriver hur den sekundära strukturen är veckad.

Kvartär struktur: Visar hur den sammanfogade strukturen ser ut med flera kedjor inräknade i ett komplext protein. Dvs formen i det stora hela.

Question 38

Exempel på transproteiner

Answer 38

Hemoglobin, myglobin, Albumin

Question 39

Vad är enzymer?

Answer 39

Enzymer är katalysatorer som består huvudsakligen av proteiner. Enzymer är nödvändiga för att starta och påskynda kemiska reaktioner i celler.

Question 40

Vad kallas proteinets hjälp ämne?

Answer 40

kofaktor, är inte ett organiskt ämne utan är tex en metall jon. Denna ingår mer eller mindre permanent i enzymen. En inbyggd kofaktor kallas för prostetisk grupp.

En kofaktor kan även vara ett organiskt ämne som ansluter tillfälligtmedan det är aktivt, dessa kallas för koenzymer.

Question 41

Hur fungerar Enzymer?

Answer 41

Enzymer har fickor där ämnen passar in som pusselbitar. På så sätt sorteras rätt ämne fram för rätt enzym. De ämnen som reagerar med enzymerna kallas för reaktanter.

Enzymen påverkar reaktanterna så att någon av bindningarna försvagas och lättare reagerar eller spricker upp. (spjälkas) Därmed sänks energin som krävs för att reaktanten ska kunna reagera och fylla sin funktion.

Det är vanligt att reaktanter kallas för substrat i enzymsammanhang.

Question 42

Hur kan enzymaktivitet regleras?

Answer 42

Enzymer kan stängas av med inhibitorer, dessa kan verka både reversibelt eller irreversibelt.

Tävlande inhibitor blockerar fickorna där substratet ska reagera och förhindrar reaktion. Icke tävlande inhibitor binder till en annan del av enzymet och förändrar det så att reaktionen inte kan äga rum.

Question 43

Vad kallas det när en proteins molekylform/egenskaper förändras?

Answer 43

ett protein denaturerar

Question 44

Vad är en prion?

Answer 44

En prion är en infektiös partikel bestående av protein. Denna är resistent mot inaktivering och orsakar ibland sjukdomar ifall proteinet denaturerar och omvandlas till ett farligt ämne.

Question 45

I vilka molekyler hos organismer finns nukleotider?

Answer 45

DNA/RNA/ATP/ADP

Question 46

Vad betyder ATP och vad innehåller det?

Answer 46

adenosintrifosfat, en nukleotid+2 extra fosfatgrupper.

Question 47

Hur fungerar APT?

Answer 47

ATP transporterar energi dit det behövs i cellen.
ATP avger lätt den yttersta fosfatgruppen vilket avger energi. (hydrolys) Detta bildar ADP samt en oorganisk fosfatgrupp.

Ofta avger ATP sin yttersta fosfatgrupp till någon annan molekyl som därmed ökar sitt innehåll av kemiskt bunden energi. Detta kallas fosforylering. Denna molekyl har nu blivit extra energirik och kan utföra reaktioner.

Question 48

Hur bildas ADP och vad står det för?

Answer 48

ADP bildas igenom att ta upp en fosfatgrupp igenom en endoterm kondensationsreaktion.
ADP=adenosindifosfat