Kognitiv tenta 30/3 Flashcards
Vissa kognitiva processer sker utan inblandning av vårt medvetande (the cognitive unconcious),
beskriv några av dem
- Analys av sinnesdata: det är resultatet av bearbetningen av sinnesdata som vi är
medvetna om då vi skapat oss en perceptuell upplevelse, och det här är resultatet av en
invecklad analys som sker innan och utanför vårt medvetande. - Rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar: omedvetna rekonstruktioner av
minnen där vi utgår från hur nånting ’’antagligen’’ gick till. - Olika priming-effekter: Semantisk priming - språklig betydelse - det primade och
målet i samma semantiska kategori - varg och hund.
Associativ priming: målet är ett ord som vanligen ses tillsammans med prime-ordet -
behöver inte vara relaterade semantiskt - hund och katt
Repetitions priming: förbättringar i ett beteendemässigt svar vid upprepad presentation
för ett stimuli - antingen identiska eller liknande - avseende på noggrannhet och
reaktionstid. - Attributionsprocesser och omedvetet resonerande: process där vi tillskriver
orsaksförklaringar till handlingar och beteenden - ’’Telling more than you know’’:
- Inrotade tänkesätt ’’mind-set’’ och väl inövade handlingar som har automatiserats: de
kognitiva processer som aktiveras som svar på en given uppgift - tidigare erfarenheter -
inövat - kräver ingen medveten uppmärksamhet - Blindseende: sinnesintryck faller bort av ex en stroke men vi uppfattar saker ändå -
synintryck finns men kommer inte till medvetandet - en omedveten synförmåga där
någonting av syncortex finns kvar trots skada
Beskriv några funktioner som vårt medvetande verkar ha enligt Global(neural) workspace
theory.
- Medveten perception gör information tillgänglig för hela hjärnan: medveten om
stimulans av våra sinnen. - Arbetsminne är beroende av medvetande: arbetsminnet är vår förmåga att lagra och
bearbeta information i stunden, här behövs medveten uppmärksamhet för att kunna
förstå och tolka det vi ställs inför. - Medvetande möjliggör nya kombinationer av material: genom att vara medveten om
tidigare erfarenheter kan vi använda oss av analogier för att tillämpa tidigare inlärning
från liknande eller andra händelser på nya saker vi ställs inför. - Medvetande är avgörande för explicit inlärning och episodiskt minne: explicit
inlärning innebär inlärning som vi medvetet kan redogöra för. Det episodiska minnet
även kallat händelseminnet gör att vi kan bevara och återkalla vad vi varit med om
kopplat till händelser i tid och rum. - Medvetande möjliggör övervakning och justering av motorik: många motoriska
färdigheter är automatiserade, så genom att göra oss medvetna om dom kan vi justera
dom.
Hur motiverar Baddeley införandet av det senaste tillskottet i arbetsminnesmodellen, episodisk
buffert?
- Baddeley motiverade tillskottet genom att det tycks finnas ett behov av en tillfällig
lagringsplats där de olika intrycken vi ställts inför finns att tillgå för att processas i
arbetsminnet. - Den episodiska bufferten kan ses som en lagringsplats och en plats för integrerande av
information från olika källor (ex. Fonologiska loopen, visuospatiala skissblocket,
semantisk information, sinnesinformation som lukt, smak och känsel) till en enhetlig/
sammanhängande komplex struktur, episod eller chunk. - Det finns dock begränsningar med den episodiska bufferten då den har en begränsad
uppmärksamhetskapacitet. Den fokuserade uppmärksamheten har en begränsning på 4
enheter eller chunks åt gången i genomsnitt. - Med hjälp medveten uppmärksamhet så blir innehållet i den episodiska bufferten
tillgängligt och bevarat i långtidsminnet. Tillgången till långtidsminnet innebär att den
episodiska bufferten har en funktion som möjliggör för mentalt scenarioskapande utan
verklighetsförankring genom integrerande av information från de olika slavsystemen
och långtidsminnet.
Vad betyder/innebär ’’chunks’’ och ’’chunking’’
- En chunk är en meningsfull struktur med integrerad information från olika källor.
- Chunking: sammanföra olika delar till en meningsbärande enhet och på så sätt kan
lagra fler bitar i minnet. Exempelvis två ord som skapar en mening (gul banan). - Integreraingsprocessen chunking är en välintergrerad och meningsfull psykologisk
enhet som sker när elementen i enheten får starka associationer till varandra samtidigt
som elementen har svaga eller inga asociationer med andra chunks.
Vad är kapaciteten hos episodisk buffert?
- Max 4 chunks, 4 är även snittet beroende av medveten uppmärksamhet.
Vilka egenskaper och funktioner har ’’central executive’’-enheten i Baddeleys
arbetsminnesmodell??
- I huvudsak ett kontrollsystem för uppmärksamhet med en begränsad kapacitet.
- Förmågan fokusera uppmärksamhet
- Förmågan att dela uppmärksamheten mellan konkurrerande uppgifter
- Förmågan att skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter
- Tillskrevs tidigare förmågan att integrera arbetsminne och långtidsminne, men den
funktionen tillskrivs numera den episodiska bufferten.
Beskriv några exekutiva grundprocesser (mentala operationer) för utövandet av medveten
kontroll.
- Det finns fyra grundprocesser för utövandet av medveten kontroll:
1. Initiering: förmågan att starta en process genom att ta initiativ.
2. Inhibering: stoppa, blocka eller hämma impulser eller oönskad information.
Strooptestet.
3. Övervakning: kunna se helheten av en process och hålla alla dess delar i minnet/
hjärnan. Alltså uppdatering av information vi har i minnet
4. Skifta uppgift/fokus: skiftning av fokusområde som när man gör flera saker samtidigt.
Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan uppvisar
störningar i exekutiva funktioner, beskriv några sådana ’’störningar’’.
- Distractibility: benägenhet för tillstånd av dålig koncentration och lättavledbar
uppmärksamhet, lättdistraherade och blir lätt störda av irrelevant information. Oro och
nervositet kan vara bidragande effekter. - Planning: innebär att vara målmedveten i sin problemlösning genom att sätta upp
delmål, värdera framsteg och eventuellt justera sin plan efter hand. Vid då en skada på
frontalloben blir personen i de vanliga fall oorganiserad i sin problemlösning.
Ibland brister vår kontroll och vi begår såkallade felhandlingar, ’’action slips’’. Redogör för
möjliga orsaker till dessa felhandlingar.
- Capture errors: felhandlingar som utlöses ibland av vanemässigt associerade saker eller
situationer. När man då ställs i en valsituation i en sekvens av handlingar då vi ska/
måste avvika från det vanliga och ens uppmärksamhet ägnas åt andra saker när det
egentligen behöver ägnas åt det vi ska göra som avviker från vanligheten.
Ex. När vi för ovanligheten ska göra ett ärende på vägen hem, men vi glömmer bort det
och åker raka vägen hem. - Cross-talk errors: Felhandlingar som kan uppstå i fall då vi håller på med två olika
uppgifter mer eller mindre samtidigt. Då kan lätt handlingar som är lämpliga i den ena
uppgiften blandas ihop med handlingar i den andra. - Program Counter fails: i en flerstegsuppgift kan felhandlingar uppstå till följd av
utelämnande av vissa steg eller felaktiga upprepningar av vissa steg. - Lost intentions and failed triggers: att glömma vad man skulle hämta i köket, detached
intensions and perceptual confusions. Vi glömmer avsikten med att gå till ett rum, eller
vad vi var påväg att faktiskt göra. Vi kan också råka offer för ’’failed triggers’’ då vi kan
glömma att göra en bestämd sak vi tidigare planerat att göra när man hamnar i en viss
situation.
Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig.
Det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntester (digit span)?
- Ett arbetsminnestest(ex operation span) är ett test som omfattar både lagring och
bearbetning av information. Dessa arbetsminnesspann visar ofta höga samband med
olika komplexa kognitiva prestationer, där enklare korttidsminnesspann(ex
sifferspanntestet) uppvisar betydligt lägre eller obetydliga samband. - Korttidsminnestest mäter endast lagringskapaciteten för korttidsminnet.
- Arbetsminnestestet avser mäta både process och minnesomfång, alltså både lagring
och bearbetning av information.
. Det finns individuella skillnader i arbetsminneskapacitet mätt med arbetsminnestest, vad kan
det innebära när det gäller andra mentala frågor?
- En person med ett större arbetsminne gör sannolikheten större att personen också har
det lättare i många inlärningsprocesser. Exempelvis i problemlösning när man skall hålla
många tankar i huvudet samtidigt.
Förklara vad en problemrymd är och försök ge ett vardagsexempel där problemlösning kan ses
som ett sökande i en problemrymd.
- En problemrymd kännetecknas av processen från ett initialtillstånd (som inkluderar
den kunskap och de resurser man har till en början) till ett måltillstånd. För att ta sig från
initial-läget till mål-läget behöver en lösning på utmaningen/problemet skapas genom
tillämpning av mentala operatorer. Tillämpningen görs med hjälp av användandet av
kunskap vi besitter och olika heuristiker för att hitta en väg i problemrymden för att nå
måltillståndet. Det finns också begränsningar för processen som vi behöver ta i åtanke,
eftersom de gör vissa lösningar ogiltiga. Genom att arbeta oss fram i processens ställs vi
inför nya val och möjligen delmål i problemrymden, och för varje nytt val har vi ett
givet antal möjliga alternativ. Begränsningarna finns också inom ett givet kognitivt
systemet, det innebär vissa begränsningar vad gäller informationslagring och
framtagning från långtidsminnet.
Sammanfattning: när vi ställs inför ett problem med ett specifikt önskat resultat, så
använder vi oss av tidigare erfarenheter och den kunskap vi besitter för att nå det
önskade resultatet. Vi ’’söker’’ inom oss själva genom tankeprocesser för olika
alternativa lösningar inom våra kognitiva och yttre begränsningar.
Liknelse: kan liknas ett träd. Det initiala steget symboliseras av stammen, där processen
kännetecknas av grenar. Varje ny gren är ett nytt läge i processen som leder till fler
grenar som symboliserar nya lägen/alternativ/ställningar. Trädet i sin helhet med alla
dess grenar symboliserar problemrymden.
https://felicitasetamor.files.wordpress.com/2011/11/orcs-and-hobbits1.jpg
Exempel: - laga mat - Allergier - Smaker som går ihop
- Idrottslärare - dela upp grupper - 50/50 killar/tjejer - vissa går ihop med vissa och
andra inte
Beskriv hur analogier kan underlätta en problemlösning samt vilka mekanismer som ligger
bakom. Diskutera även vilka strategier som kan tillämpas för att underlätta
användandet av analogier vid problemlösning.
- Analogi - ’’likhet som innebär att två företeelser är jämförbara eller lika i något
avseende’’ - Analogiskt tänkande - abstraherande av en lösningsstrategi från ett tidigare problem
och överför den till ett nytt problem som vi försöker lösa. - Analogier och ett analogiskt tänkande är mycket användbara då de hjälper oss att
tillämpa kunskap vi redan har genom ex tidigare erfarenheter på nya problem.
Problemet vi har ligger inom egna begränsningar för igenkänning av olika analogier
mellan problem eftersom vi vanligen fokuserar på ytliga drag i problemet framför den
underliggande strukturen/meningen.
Tre faser i analogiskt tänkande:
Igenkänning(recognition): problemlösaren identifierar en potentiell analog(eller bas)
från vilken man kan resonera utifrån.
Abstraktion: problemlösaren abstraherar en allmän struktur, princip eller procedur från
basen.
Överföring(mapping): problemlösaren tillämpar kunskapen på målproblemet.
Beskriv hur problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser.
Diskutera under vilka förhållanden denna skillnad är mer eller mindre uttalad?
- En expert är överlägsen inom sin egen domän(specialitet,område) och inte generellt,
alltså är deras kunskap domänspecifik. - Experter uppfattar större, meningsfulla mönster och minns bättre presenterad
information inom sin domän genom att organisera kunskap på ett mer effektivt sätt och
genom utnyttjande av analogier och principer. Genom att ordna sin kunskap mer
effektivt än noviser har deras kunskap fler korsreferenser så att varje bit information
har associationer med många andra bitar. Det innebär att experter inte bara vet mer,
utan också har en snabbare och effektivare tillgång till vad de vet. - Experter använder sig av andra problemlösningsstrategier då de betraktar problemet i
termer av dess djupare struktur och noviser på deras ytligare egenskaper. - Experter representerar då också problemet på en djupare och mer principell nivå.
- Experter använder propertionellt med tid att analysera och förstå problemet i början
av problemlösningen för att jobba sin framåt mot målet(means-end), medan noviser
ofta använder den här metoden fast baklänges, de börjar vid målet och arbetar sig bakåt
mot nuläget. - Experten kontrollerar oftare efter fel i sitt tänkande under problemlösningsprocesser.
Beskriv vad som är utmärkande för väldefinierade respektive dåligt definierade problem. Ge exempel på vardera problemtyp.
Exempel på väldefinierade problem kan vara logiska pussel eller geometriska problem. Alltså problem med en tydlig lösning och där det är tydligt när målet är uppnått. All nödvändig information finns också med i problembeskrivningen. Dåligt definierade problem kan vara t.ex. att hitta rätt parter. Det är svårt att säga exakt hur man ska gå tillväga och det kan också vara svårt att veta säkert när målet är uppnått.
Beskriv hur rigiditet i tänkandet kan påverka problemlösning (functional fixedness,
eintellung..).
- Rigiditet: fasthållande vid uppfattningar, åsikter, synsätt och beteenden som uppstått
tidigare och inte anpassas till aktuella omständigheter.
Funktionsfixering: fixerande vid föremåls normala och konventionella funktion och där
med bli blind för nya användningsområden.
Mental set: En befäst ansats eller strategi som kanske ofta fungerar, men ibland kan
leda till att man förbiser mer effektiva metoder för att lösa ett problem. Svårigheter att
’’tänka utanför ramarna’’ utan stirrar sig istället blind. Einstellung effect: den negativa
effekten av tidigare erfarenheter vid lösande av nya problem.
Inkubation: När man kört fast i ett problem kan det ibland hjälpa en att lägga ifrån sig
problemet en tid och tänka på annat. När mans edan återupptar lösandet, kan man ofta
se nya lösningar.
eskriv och förklara vad stegen (faserna) i kreativ problemlösning innebär enligt Wallas
(1926) och ange viktig kritik som har riktats mot två av dessa steg i modellen!
- Förberedelse: observation, lyssnande, frågande, läsande, samlande, jämförande,
kontrasterande, analyserande, kombination av alla tänkbara föremål och information.
(Funderar och formulerar)
Problemlösaren hämtar information om problemet. - Inkubation: Processen är både medveten och omedveten. Rymmer tänkande om de
olika delarna och deras relationer, resonerande och bortkoppling av hela saken.
(Lämnar problemet och gör något annat)
Problemlösaren lägger problemet åt sidan och verkar inte arbeta på det, men enligt
Wallas fortsätter problemlösaren att arbeta med problemet men omedvetet. - Illumination: inträffar när man kopplat bort sig. Troligen är det så att man. Behöver
förlösa spänningar för att bli kreativ. (Aha-upplevelse, insikt)
Några viktiga insikter eller nya idéer växer fram och banker väg för det sista steget. - Verifikation: En period ofta med hårt arbete. Under den här perioden skall en ide
överföras till att bli ett objekt eller bli formulerat. (Kontrollerar sin lösning)
Lösning av problemet genom att fastställa idéen i tidigare steget som lösningen.
Kritik: i steget illumination är känslan av en ’’aha-upplevelse’’ vanlig oberoende om
personen i sig verkligen kommit på lösningen på problemet eller inte.
I steget inkubation då man lägger undan problemet för en stund så känner många nog
igen sig i att man efter en stunds vila plötsligt kommer på lösningen till problemet.
Wallace påstod då att man omedvetet fortsätter arbeta med problemet under ’’vilan’’.
Men i försök har man kommit fram till att det här är osannolikt, och andra försök har
visat på bättre problemlösningsförmåga efter en paus. Vissa forskare påstår att pausen
ger tillfälle att samla mer information, som kanske kan resultera i en ledtråd eller bara
ens fräsch start vid återvändande till problemet. En fräsch start kan innebära nya
tankesätt och synvinklar med andra taktiker.
Taluppfattning (speech perception) är en komplex fråga. Vad krävs av lyssnaren för att hen
skall uppfatta talet på ett riktigt sätt och vilka faktorer är det som bidrar till att göra det
så svårt?
- Kunna extrahera språkljud från bakgrundsljud
- Segmentera - inga pauser mellan ord
- Koartikulation - språkljuden överlappar varandra
- Hantera individuella skillnader i tal
- I flytande tal uttalas inte alla ljud - vi fyller i med vår kunskap och kontext.
Fonem och morfem är beståndsdelar i alla talade mänskliga språk. Definiera innebörden av
fonem och morfem och ge exempel på dem.
- Fonem: en betydelseskiljande fon, språkljud, som formar språket där olika ord är
uppbyggda av olika fonem. ’’Språkets minsta betydelseskiljande ljud’’.
Minimala par: ord som endast skiljer sig åt när det gäller ett enda ljud, ex glass och
klass. - Morfem: den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.
Finns också olika sorters morfem, semantiska- och grammatiska morfem. Ett
semantiskt är till exempel häst eller gård, som anger ordets kärnbetydelse. Medans
exempelvis -ar och-na är grammatiska morfem som används även på många andra ord.
Vad innebär Whorfs teori om lingvistisk determinism, i dess starka och svaga version. I vilken utsträckning menar Du att vårt språk påverkar vårt sätt att tänka – argumentera!
Stark lingvistisk determinism innebär att språket till stor utsträckning bestämmer hur vi tänker och svag lingvistisk determinism innebär att språket påverkar hur vi tänker.
Vilka argument kan man använda för att hävda att vårt talade språk har sitt ursprung i gester
snarare än från mer primitiva arters vokaliseringar?
- Vårt talade språk delar många karaktärsdrag med teckenspråk.
- Människoapor i fångenskap har lättare för att lära sig teckenspråk än talat språk.
- Människoapor i frihet har större kontroll över sina gester än över vokaliseringar.
Vad har forskningen visat att små barn använder sig av för strategier för att lära sig nya ord när
de hör andra tala? Redogör för vad forskningen säger både om sociala och kognitiva
strategier(computational strategies).
- Inlärningsteori: Skinner. Modellinlärning som får konsekvenser genom positiv och
negativ förstärkning och bestraffning under en kritisk/känslig period i
språkutvecklingen. - Nativism: Chomsky, Pinker. medfödda färdigheter och förmågor baseras på biologi.
Universell grammatik. - Interaktionism: Tomasello. Biologiskt och socialt samspel lika viktigt för
språkinlärningen. Har ingen egen språkmodul utan lägger vikten i hur barnets egen
vilja att kommunicera och stå i kontakt med omvärlden driver utvecklingen. - Informationsprocessteorier: hjärnans förmåga att hitta mönster och statistiska
lagbundenheter.
I sin artikel diskuterar Patricia Kuhl (2011) relationen mellan den ”sociala hjärnan” och språkutveckling. Vilken är hennes poäng? Vad ger forskningen som redovisas i artikeln för belägg för detta?
Hon menar att det finns data som visar att barn behöver sociala miljöer och social interaktion med en annan människa för att lära sig av exponering för språk. Lära sig genom interaktion/högläsning från person vs högläsning via tv. Områden i hjärnan som berör beräkningskunskaper och områden som rör den “sociala hjärnan” mognar under utveckling och interagerar under inlärning.
Det finns ett antal egenskaper som utmärker det mänskliga språket och skiljer det från andra
djurarters kommunikativa läten. Redogör för minst tre sådana egenskaper.
- Andra djurarters kommunikativa läten är inte viljestyrda till skillnad från det
mänskliga talade språket. - De kan heller inte delas upp och kombineras i sekvenser.
- Det mänskliga språket är inte generativt, utan har ett bestämt antal.
- Det är oberoende av tid och rum.
- Andra djurarters kommunikativa läten är inte viljestyrda till skillnad från det
mänskliga talade språket. - Det är deklarativt och inte bara imperativt.
Patricia Kuhl (2011) tar upp begreppet ”Neural Commitment”. Vad innebär det och hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andra språk senare i livet?
Vad det innebär: Det handlar om varför bebisar är så bra på att lära sig sitt språk. Genom erfarenheter/inlärning utvecklas hjärnans nervbanor så att de “committar” fäster sig till förstaspråkets egenskaper. Detta underlättar inlärning av mönster (ord) som har dessa kända egenskaper- och minskar känsligheten för andras språk och ljudmönster. Egna språket blir mer effektivt.
Så erfarenheter/miljön förändrar och formar perceptionen/hjärnan.
Om ett barn har två modersmåls-språk tar det lite längre tid att lära sig men plasticiteten i hjärnan ökar och barnet verkar också bli mer flexibel i tankeprocesser och bättre på problemlösning.
Från artikeln: Neural commitment: idén om att neurala kretsar och den övergripande strukturen utvecklas tidigt under spädbarnstiden för att upptäcka de fonetiska och prosodiska mönstren av språk. Denna struktur/arkitektur är designad för att maximera effektiviteten av processen för spädbarnets erfarenhet av språket. När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk.
Hur det påverkar vår förmåga att lära oss ett andra språk:
När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk.
Spädbarn och små barn är överlägsna på att lära sig ett språk jämfört med vuxna. det finns en känslig eller kritisk period för inlärning av språk.
Men forskning visar att det inte är omöjligt att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, det kan göras i vilken ålder som helst. Men efter puberteten så kommer inte uttal och grammatiken bli exakt som den som pratar på sitt modersmål men att lära sig nya ord funkar utmärkt och verkar inte vara känsliga pga ålder.
Hög 3-7 år
går nedåt 8-10 år
mitten 11-15 år
låg 17-39 år
Men det är olika saker i språket som minskar efter den kritiska perioden. fonetisk, lexikal och syntaktisk nivå varierar men studier har ännu inte hittills kunnat säga exakt när, vid vilken ålder.
Social inlärning är så viktig för barn för att lära sig språk- men inte för tonåringar och vuxna- why?
Vad är utmärker s.k. barnriktat tal (motherese) och på vilket sätt kan detta påverka barnets
språkutveckling?
- Genom att ha ett banriktat tal så fångar man och behåller barnets uppmärksamhet
genom en ljusare röst, långsammare tal och flera repetitioner till skillnad från hur vi
vuxna talar till varandra. Det underlättar språkutvecklingen för barnet då vi ofta
anpassar ordförrådet och då gynnar barnets chans till inlärning.
I Reisbergs bok (2015) beskrivs två typer av Afasi. Redogör för dessa och beskriv vad de kan lära oss om den biologiska grunden för vår språkförmåga.
Brocas afasi- expressiv afasi. Förståelsen är relativt intakt men en har produktionsproblem. Personen pratar liknande telegramstil och inslag av agrammatism- det blir ofta grammatiskt fel. Vid extrem skada kan personen inte tala ett skriva överhuvudtaget.
Wernickes afasi- impressiv afasi. Produktion av språk är flytande, men förståelsen är nedsatt. Meningarna är utan innehåll och det är vanligt att ljud och ord byts ut till andra.
Dessa lär oss att språk involverar koordination av många olika steg, olika processer.
“look up” ordets betydelse i ens mentala lexicon
räkna ut de strukturella relationerna i en mening
Integrera information om meningens struktur med betydelsen av orden i meningen.
Varje process vilar på dess egna “pathway” i hjärnan och skador på dessa “pathways” stör processen. En skada kan alltså vara väldigt specifik och bara handla om en skadad “pathway” eller flera stycken.
Människor har alltså betydande många nerv-vävnader som är specialiserade för språket och om det blir skador så påverkar det förståelse, produktion eller både ock. Vår förmåga att använda ett språk vilar på att vi har många delar i hjärnan som är enbart tillägnade denna uppgift.
De olika delarna i språket kan beskrivas med hjälp av en hierarkisk trädstruktur. Ge exempel på en mening och beskriv de olika nivåerna i hierarkin med hjälp av en trädstruktur.
Det börjar med att jag tillexempel vill berätta om något jag sett. Jag behöver alltså översätta min idé om händelsen intill ljud som jag kan uttala. idé till tal och sen tillbaka till idé hos den som lyssnar. Hur går den här översättningen till- jo för att språket vilar på bestämda mönster som både den som pratar och den som lyssnar använder sig av, en slags kodbok, en struktur används: Jag vill berätta om att “Målvakten lyckades ta bollen”.
Målvakten lyckades ta bollen Mening målvakten lyckades ta bollen Fraser målvakten lyckades ta bollen ord målvakt en lycka des ta boll en morfem hur de låter fonem
Meningen är komponerad av fraser.
Fraser är komponerade av ord
Orden är komponerade av morfem
Morfem är komponerade av fonem- så när morfemen uttalas så kommer ljudenheterna fram/fonem. För att beskriva fonem så används symboler kring hur det faktiskt låter när en uttalar morfemen oberoende av hur ljuden är skrivna.
För att kunna tolka innebörden i en mening måste man analysera meningens frasstruktur. Vad innebär det? Ge också minst tre exempel på faktorer som styr hur människor analyserar frasstrukturen i en mening.
Parsing- analysera. Eftersom alla meningar inte är uppbyggda på samma sätt- pojken slog bollen, flickan körde bilen, elefanten drack vatten- de varierar mycket mer vilket gör att identifieringen av meningens strukturella fraser är rätt svår. Hur analyseras en mening då? Det vill säga att fundera ut varje ords syntaktiska roll/mening? Ett sätt kan ju vara att lyssna färdigt på meningen tills den tar slut och sen fundera kring den. Men med denna strategi så blir din förståelse lite mer långsam, men du undviker error eftersom du har all information som behöver analyseras.
Men vi människor tenderar att analysera allteftersom, vi analyserar ordens betydelse samtidigt som vi börjar höra meningen, det blir mer effektivt men kan leda till error/missförstånd.
“Garden path sentences” du leds initialt till en tolkning (led down the garden path) men denna tolkning visar sig sen vara fel. Då behöver du gå tillbaka och avvisa den första tolkningen och söka ett annat alternativ. ex the old man the ships.
Faktorer som styr
oftast utgår vi från den enklaste frasstrukturen,
oftast gör vi antaganden om en aktiv sats,
vi använder oss av förförståelse och försöker tolka meningar så att de verkar rimliga för oss,
vi använder oss av kontexten när vi tolkar.
Beskriv de viktigaste stegen i barnets språkutveckling under de första tre åren och ange ungefärliga åldersangivelser när de olika stegen inträffar.
Förspråklig kommunikation
6-18 månader sker en förspråklig kommunikation och tidiga kognitiva förmågor ligger till grund för senare språklig utveckling. Imitation, joller, gemensam uppmärksamhet, pekningar och trygg anknytning.
Imitation- från födseln?
Grundläggande form av kommunikation, viktigt vid inlärning, hjälper barnet att koppla ihop sig själv med andra
Joller 6-7 månader
Det börjar produceras enstavigt joller ”baa” ”gaa”. Ofta kopplat till rytmiska handrörelser och är troligtvis också kopplat till motorisk utveckling.
7-12 månader
Då börjar hörande barns joller likna det egna språkets språkmelodi. Tvåstavigt joller; baba, dada
Gemensam uppmärksamhet- ålder?
En grund för socialt samspel
Ger tillfälle för lärande- då längre stunder skapas
Finns studier som tyder på samband mellan gemensam uppmärksamhet och utvecklingen av: språk, kognitiv utveckling och mentaliseringsförmåga.
Pekningar 6-9 månader
Protoimperativt pekande- barnet sträcker sig efter objekt, vill ha
12-13 månader
Protodeklarativt pekande- för att skapa gemensam uppmärksamhet
Trygg anknytning- från födseln?
Barnet vågar utforska världen, ta sig en bit ifrån sina trygga vårdnadshavare för att lära sig namnen på fler objekt
Språklig kommunikation
Efter ca 18 månader tom 4 år
Nu utvecklas den tidiga förspråkliga kommunikationen snabbt till språklig kommunikation
Utveckling av ordförrådet
Ordförståelse kommer alltid före ordproduktion
10-13 månader
Barnet lär sig ca 1 ord/månad, takten ökar gradvis. Orden är oftast viktiga personer, djur, objekt, mat och sociala ord.
Efter 50 ord så kommer vokabulärspurten- den är inte kopplad till någon ålder.
Referent stil: namn på saker
Expressiv stil: sociala fraser och pronomen
Underextension: att ge orden för snäv betydelse
Överextension: ge orden för vid betydelse
Lär sig att balansera dessa av erfarenhet, föräldrars hjälp exempelvis
3 år
”Fast mappning” en strategi där barnet ej behöver utsättas för repetition av ord längre för att det ska fastna
Faktorer som kan påverka utvecklingen av ordförrådet- frekvens (bada i språk) och kontext- icke-språklig kontext: benämna objekt som barnet redan fokusera på.
Vokabulär/grammatik
2 år
Efter vokabulärspurten kommer den grammatiska spurten , kombinationer av två ord
Den grammatiska förmågan är beroende av ordförrådsutvecklingen, inte bara allmän mognad eller ålder..
Syntaktisk/grammatisk utveckling
1-1 ½ år Holofraser: gest och ord
2 år 2-ordsmeningar, telegramsspråk- undviker prepositioner och pronomen.
Grammatisk spurt
2-3 år riktiga satser om 3 ord, rak ordföljd.
3 år Övergeneralisering av grammatiska regler ”jag springde där”
Förklara kortfattat vad begreppen ”heuristik” och ”bias (snedvridning)” står för. Välj sedan en
heuristik från litteraturen/föreläsningarna och redogör för denna samt ge exempel på
när man använder sig av den.
- Heuristik: Heuristiker är effektiva mentala genvägar baserade på tidigare
erfarenheter eller observerat beteende som sparar oss både tid och energi.
En heuristik(tumregel) behöver nödvändigtvis inte vara bättre eller sämre än rationellt
utstuderat beteende, utan det kan i vissa fall vara gynnsamt att använda tumregler och i
andra fall kan det vara missgynnsamt. Det kan ge ofullständiga men för stunden
tillräckligt tillfredsställande svar eller kunskapsunderlag på olika frågor eller inför
olika beslut.
Kognitiva redskap som hjälper oss att ta snabba beslut eller göra snabba bedömningar.
Ex. När vi väljer kläder på morgonen så rotor vi inte igenom varenda plagg i
garderoben och testar varje möjliga kombination av topp och byxor, utan vi vet innan
vad som går ihop med vad. Vi har alltså några kombinationer som vi vet fungerar
baserat på tidigare erfarenheter och använder oss då av den mentala genvägen för att
spara oss både tid och energi. - Bias: systematiska felbedömningar där vi gör antaganden. Bias är en persons sätt att
värdera och reagera på omvärlden baserat på personliga erfarenheter och information
personen tidigare mött. Att vara biased innebär ett eget personligt synsätt som utesluter
alternativa synsätt eller alternativ som i själva verket skulle kunna vara likgiltiga eller
bättre.
Det är en kognitiv tankehandling där vi gör aktiva värderingar av en situation, objekt,
person eller grupp grundad i ens personliga tolkning baserat på förutfattade meningar,
ideologier, preferenser etc.
Ex. Konfirmationsbias är ett typiskt tankefel där vi söker och är öppna för att ta emot
intryck som stärker en uppfattning men avvisar vad som strider emot den.
När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade “basfrekvensen” (base
rate). Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med
hjälp av ett beskrivande exempel.
- Basfrekvensen är hur sannolikt någonting är i allmänhet vilket vi ofta väger in för lite
när vi ska uppskatta sannolikheten för något, då vi istället litar för mycket på våra egna
bedömningar, idéer och intryck. - Det kan få konsekvenser då vi istället gör bedömningar som vi baserar på egna
intryck eller bedömningar om det aktuella istället för att faktiskt göra rationellt
bedömningar baserade på fakta eller vad som egentligen är sannolikt.
Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera
på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem. Är det mer riskfyllt att
okritiskt förlita sig på den ena än den andra?
- Tillgänglighetsheuristrik: innebär att vi förlitar oss på information som är
lättillgänglig i minnet för att bedöma vanlighet eller sannolikhet. Det här påverkas av
ense of recall, alltså hur lätt man kan komma på eller hur många exempel man kan
komma på. Leder ofta fel till följd av information från omvärlden genom ex social
media.
Ex. Hur vanligt är det att dö i en flygkrasch? Det är antagligen mycket ovanligare än vi
tror, vi kan tro att det kommer hända oss och är flygrädda för att vi känner någon som
varit med om det, eller att vi nyss flygt ett turbulent plan och tänker att ’’jag hade tur
den gången’’ eller om vi helt enkelt bara nyligen har läst om en flygplanskrasch. - Representativitetsheuristik: grad av sannolikhet att vi tillhör ex en specifik grupp
baserat på representativitet. Vi gör här ett antagande om att varje medlem i en kategori
är representativ för en kategorin, att den personen då har alla egenskaperna som vi
förknippar med kategorin, alltså en prototyp. Den här heuristiken utgår från att det
finns homogenitet i kategorier och vi är benägna att tänka att vi dras till lika, ’’lika går
med lika’’.
’’Resemblance instead of probability’’
Ex. Om man slår ett mynt sex gånger i rad och får klave, så förväntar sig många att det
är högre sannolikhet att det blir krona nästa gång man slår, fast chansen då är som alla
andra gånger: 50/50. Myntet har ju inget minne av vad det tidigare har landat på. Att
man tänker så beror på att man vet att om man slår myntet ett oändligt antal gånger så
kommer att att landa 50% på krona och 50% på klave. Man tänker sig ”alla slag” som
kategorin och varje slagomgång som medlemmar i den kategorin vilket gör att man
tänker sig att varje slagomgång också måste vara 50/50.
Diskutera under vilka förhållanden/situationer det är mest sannolikt att människor kan tänkas falla offer för felaktiga bedömningar då de förlitar sig på olika bedömningsheuristiker. Vidare, vad kan man göra, alternativt vad ska man vara uppmärksam på, för att undvika att göra felaktiga bedömningar (exemplifiera med en känd bedömningsheuristik)?
Pressade och stressade situationer. Situation som stämmer överens med det man redan tänker (confirmation bias). När vi är säkrare på våra åsikter än vi har anledning att vara (överkonfidens). Tanketyp 1. Base rates!
Redogör kortfattat för något forskningsresultat som visat på hur humör (mood) påverkar bedömningar. Redogör även för de två mekanismer som förslagits som förklaring till denna påverkan.
Slovics studier om affektheuristik. Höga risker -> små fördelar, låga risker -> stora fördelar
Beskriv några viktiga slutsatser som forskningen dragit om människans förmåga till att tänka logiskt och dra logiska slutsatser, och vad som kan påverka denna förmåga. Illustrera minst en av de slutsatser du anger med en studie som kan fungera som argument för denna slutsats.
Vi människor är ofta ganska dåliga på att tänka logiskt och dra logiska slutsatser. Vi påverkas mycket av innehållet och sammanhanget i ett problem. Vi styrs alltså mycket av hur vi upplever världen snarare än av hur den faktiskt ser ut.
Alla P är M; alla S är M; alla S är P. Detta stämmer inte men människor har en tendens att tro att det är sant. Det beror dels på att vi ofta stirrar oss blinda på ordet “alla”. Om det hela tiden står att “alla x är y” så tänker vi att slutsatsen måste stämma. Något som kan underlätta för oss är att gå bort från det abstrakta i att använda bara bokstäver och istället ersätta dem med något konkret från “verkliga livet”. T.ex. Alla flygplan (P) kan flyga (M); alla kråkor (S) kan flyga (M); alla kråkor (S) är flygplan (P). I en studie svarade 81% att denna syllogismen stämmer när den blev presenterad i sin abstrakta form.
Redogör för vad Dual process-teorin handlar om med avseende på bedömningar och beslutsfattande. Hur kan den förklara varför graden av bias varierar?
Vissa forskare har föreslagit olika modeller med två typer av processer. De menar att det finns typ 1 och typ 2-processer där typ 1 sköter mer vanemässigt beteende, går på “autopilot” och jobbar med “gut feeling”. Typ 2 är mer analytisk och kommer fram när vi inser att statistiska principer och systematiska jämförelser är tillämpbara.
När vi “kopplar in” typ 2-processer och tänker mer reflekterat och noggrant kan vi ibland undvika tankefel.
Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess allmänna poäng? Illustrera med ett tydligt diagram och lyft fram minst två centrala något mer specifika poänger i samband med denna kurva.
Den handlar om det känslomässiga subjektiva värdet för pengar och att det inte alltid stämmer överens med det objektiv. Beslut fattas inte alltid på rationella grunder.
Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.
Framing innebär sättet hur formuleringen av en fråga påverkar svaret personer ger. Ytlig inramning påverkar alltså beslutsfattandet. Vårdnad av barn exempel.
Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion.
Förlustaversion innebär att människors benägenhet att undvika förluster är starkare än viljan att skaffa vinster. Om det t.ex. erbjuds ett spel där du har 50% chans att vinna 100 kr och 50% chans att förlora 100kr så kommer majoriteten av människor inte att spela det spelet. Även fast expected value är 0 kr då chansen att vinna är lika stor som risken att förlora så väger risken tyngre när man viktar argumenten.
Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Status Quo-bias”. Vilka förklaringar finns till att detta fenomen uppstår?
Status Quo-bias innebär att människor generellt tycker om/är bekväma med och vill behålla situationen som den är. Man tycker helt enkelt inte om förändring eftersom man inte vill riskera att situationen blir sämre.
Status Quo-bias kan också kopplas till Default effekten, dvs att ett alternativ är mycket mer sannolikt att bli valt om det presenteras som default/förvalt. Detta beror på flera saker som t.ex:
- att det sparar fysisk och kognitiv ansträngning
- det ses som implicit stöd för just det valet.
- Nackdelarna med att ändra svaret till ett annat alternativ viktas högre än fördelarna.
