Kognitiv tenta 30/3

Question 1

Vissa kognitiva processer sker utan inblandning av vårt medvetande (the cognitive unconcious),
beskriv några av dem

Answer 1

• Analys av sinnesdata: det är resultatet av bearbetningen av sinnesdata som vi är
  medvetna om då vi skapat oss en perceptuell upplevelse, och det här är resultatet av en
  invecklad analys som sker innan och utanför vårt medvetande.
• Rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar: omedvetna rekonstruktioner av
  minnen där vi utgår från hur nånting ’’antagligen’’ gick till.
• Olika priming-effekter: Semantisk priming - språklig betydelse - det primade och
  målet i samma semantiska kategori - varg och hund.
  Associativ priming: målet är ett ord som vanligen ses tillsammans med prime-ordet -
  behöver inte vara relaterade semantiskt - hund och katt
  Repetitions priming: förbättringar i ett beteendemässigt svar vid upprepad presentation
  för ett stimuli - antingen identiska eller liknande - avseende på noggrannhet och
  reaktionstid.
• Attributionsprocesser och omedvetet resonerande: process där vi tillskriver
  orsaksförklaringar till handlingar och beteenden
• ’’Telling more than you know’’:
• Inrotade tänkesätt ’’mind-set’’ och väl inövade handlingar som har automatiserats: de
  kognitiva processer som aktiveras som svar på en given uppgift - tidigare erfarenheter -
  inövat - kräver ingen medveten uppmärksamhet
• Blindseende: sinnesintryck faller bort av ex en stroke men vi uppfattar saker ändå -
  synintryck finns men kommer inte till medvetandet - en omedveten synförmåga där
  någonting av syncortex finns kvar trots skada

Question 2

Beskriv några funktioner som vårt medvetande verkar ha enligt Global(neural) workspace
theory.

Answer 2

• Medveten perception gör information tillgänglig för hela hjärnan: medveten om
  stimulans av våra sinnen.
• Arbetsminne är beroende av medvetande: arbetsminnet är vår förmåga att lagra och
  bearbeta information i stunden, här behövs medveten uppmärksamhet för att kunna
  förstå och tolka det vi ställs inför.
• Medvetande möjliggör nya kombinationer av material: genom att vara medveten om
  tidigare erfarenheter kan vi använda oss av analogier för att tillämpa tidigare inlärning
  från liknande eller andra händelser på nya saker vi ställs inför.
• Medvetande är avgörande för explicit inlärning och episodiskt minne: explicit
  inlärning innebär inlärning som vi medvetet kan redogöra för. Det episodiska minnet
  även kallat händelseminnet gör att vi kan bevara och återkalla vad vi varit med om
  kopplat till händelser i tid och rum.
• Medvetande möjliggör övervakning och justering av motorik: många motoriska
  färdigheter är automatiserade, så genom att göra oss medvetna om dom kan vi justera
  dom.

Question 3

Hur motiverar Baddeley införandet av det senaste tillskottet i arbetsminnesmodellen, episodisk
buffert?

Answer 3

• Baddeley motiverade tillskottet genom att det tycks finnas ett behov av en tillfällig
  lagringsplats där de olika intrycken vi ställts inför finns att tillgå för att processas i
  arbetsminnet.
• Den episodiska bufferten kan ses som en lagringsplats och en plats för integrerande av
  information från olika källor (ex. Fonologiska loopen, visuospatiala skissblocket,
  semantisk information, sinnesinformation som lukt, smak och känsel) till en enhetlig/
  sammanhängande komplex struktur, episod eller chunk.
• Det finns dock begränsningar med den episodiska bufferten då den har en begränsad
  uppmärksamhetskapacitet. Den fokuserade uppmärksamheten har en begränsning på 4
  enheter eller chunks åt gången i genomsnitt.
• Med hjälp medveten uppmärksamhet så blir innehållet i den episodiska bufferten
  tillgängligt och bevarat i långtidsminnet. Tillgången till långtidsminnet innebär att den
  episodiska bufferten har en funktion som möjliggör för mentalt scenarioskapande utan
  verklighetsförankring genom integrerande av information från de olika slavsystemen
  och långtidsminnet.

Question 4

Vad betyder/innebär ’’chunks’’ och ’’chunking’’

Answer 4

• En chunk är en meningsfull struktur med integrerad information från olika källor.
• Chunking: sammanföra olika delar till en meningsbärande enhet och på så sätt kan
  lagra fler bitar i minnet. Exempelvis två ord som skapar en mening (gul banan).
• Integreraingsprocessen chunking är en välintergrerad och meningsfull psykologisk
  enhet som sker när elementen i enheten får starka associationer till varandra samtidigt
  som elementen har svaga eller inga asociationer med andra chunks.

Question 5

Vad är kapaciteten hos episodisk buffert?

Answer 5

• Max 4 chunks, 4 är även snittet beroende av medveten uppmärksamhet.

Question 6

Vilka egenskaper och funktioner har ’’central executive’’-enheten i Baddeleys
arbetsminnesmodell??

Answer 6

• I huvudsak ett kontrollsystem för uppmärksamhet med en begränsad kapacitet.
• Förmågan fokusera uppmärksamhet
• Förmågan att dela uppmärksamheten mellan konkurrerande uppgifter
• Förmågan att skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter
• Tillskrevs tidigare förmågan att integrera arbetsminne och långtidsminne, men den
  funktionen tillskrivs numera den episodiska bufferten.

Question 7

Beskriv några exekutiva grundprocesser (mentala operationer) för utövandet av medveten
kontroll.

Answer 7

• Det finns fyra grundprocesser för utövandet av medveten kontroll:
  1. Initiering: förmågan att starta en process genom att ta initiativ.
  2. Inhibering: stoppa, blocka eller hämma impulser eller oönskad information.
  Strooptestet.
  3. Övervakning: kunna se helheten av en process och hålla alla dess delar i minnet/
  hjärnan. Alltså uppdatering av information vi har i minnet
  4. Skifta uppgift/fokus: skiftning av fokusområde som när man gör flera saker samtidigt.

Question 8

Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan uppvisar
störningar i exekutiva funktioner, beskriv några sådana ’’störningar’’.

Answer 8

• Distractibility: benägenhet för tillstånd av dålig koncentration och lättavledbar
  uppmärksamhet, lättdistraherade och blir lätt störda av irrelevant information. Oro och
  nervositet kan vara bidragande effekter.
• Planning: innebär att vara målmedveten i sin problemlösning genom att sätta upp
  delmål, värdera framsteg och eventuellt justera sin plan efter hand. Vid då en skada på
  frontalloben blir personen i de vanliga fall oorganiserad i sin problemlösning.

Question 9

Ibland brister vår kontroll och vi begår såkallade felhandlingar, ’’action slips’’. Redogör för
möjliga orsaker till dessa felhandlingar.

Answer 9

• Capture errors: felhandlingar som utlöses ibland av vanemässigt associerade saker eller
  situationer. När man då ställs i en valsituation i en sekvens av handlingar då vi ska/
  måste avvika från det vanliga och ens uppmärksamhet ägnas åt andra saker när det
  egentligen behöver ägnas åt det vi ska göra som avviker från vanligheten.
  Ex. När vi för ovanligheten ska göra ett ärende på vägen hem, men vi glömmer bort det
  och åker raka vägen hem.
• Cross-talk errors: Felhandlingar som kan uppstå i fall då vi håller på med två olika
  uppgifter mer eller mindre samtidigt. Då kan lätt handlingar som är lämpliga i den ena
  uppgiften blandas ihop med handlingar i den andra.
• Program Counter fails: i en flerstegsuppgift kan felhandlingar uppstå till följd av
  utelämnande av vissa steg eller felaktiga upprepningar av vissa steg.
• Lost intentions and failed triggers: att glömma vad man skulle hämta i köket, detached
  intensions and perceptual confusions. Vi glömmer avsikten med att gå till ett rum, eller
  vad vi var påväg att faktiskt göra. Vi kan också råka offer för ’’failed triggers’’ då vi kan
  glömma att göra en bestämd sak vi tidigare planerat att göra när man hamnar i en viss
  situation.

Question 10

Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig.
Det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntester (digit span)?

Answer 10

• Ett arbetsminnestest(ex operation span) är ett test som omfattar både lagring och
  bearbetning av information. Dessa arbetsminnesspann visar ofta höga samband med
  olika komplexa kognitiva prestationer, där enklare korttidsminnesspann(ex
  sifferspanntestet) uppvisar betydligt lägre eller obetydliga samband.
• Korttidsminnestest mäter endast lagringskapaciteten för korttidsminnet.
• Arbetsminnestestet avser mäta både process och minnesomfång, alltså både lagring
  och bearbetning av information.

Question 11

. Det finns individuella skillnader i arbetsminneskapacitet mätt med arbetsminnestest, vad kan
det innebära när det gäller andra mentala frågor?

Answer 11

• En person med ett större arbetsminne gör sannolikheten större att personen också har
  det lättare i många inlärningsprocesser. Exempelvis i problemlösning när man skall hålla
  många tankar i huvudet samtidigt.

Question 12

Förklara vad en problemrymd är och försök ge ett vardagsexempel där problemlösning kan ses
som ett sökande i en problemrymd.

Answer 12

• En problemrymd kännetecknas av processen från ett initialtillstånd (som inkluderar
  den kunskap och de resurser man har till en början) till ett måltillstånd. För att ta sig från
  initial-läget till mål-läget behöver en lösning på utmaningen/problemet skapas genom
  tillämpning av mentala operatorer. Tillämpningen görs med hjälp av användandet av
  kunskap vi besitter och olika heuristiker för att hitta en väg i problemrymden för att nå
  måltillståndet. Det finns också begränsningar för processen som vi behöver ta i åtanke,
  eftersom de gör vissa lösningar ogiltiga. Genom att arbeta oss fram i processens ställs vi
  inför nya val och möjligen delmål i problemrymden, och för varje nytt val har vi ett
  givet antal möjliga alternativ. Begränsningarna finns också inom ett givet kognitivt
  systemet, det innebär vissa begränsningar vad gäller informationslagring och
  framtagning från långtidsminnet.
  Sammanfattning: när vi ställs inför ett problem med ett specifikt önskat resultat, så
  använder vi oss av tidigare erfarenheter och den kunskap vi besitter för att nå det
  önskade resultatet. Vi ’’söker’’ inom oss själva genom tankeprocesser för olika
  alternativa lösningar inom våra kognitiva och yttre begränsningar.
  Liknelse: kan liknas ett träd. Det initiala steget symboliseras av stammen, där processen
  kännetecknas av grenar. Varje ny gren är ett nytt läge i processen som leder till fler
  grenar som symboliserar nya lägen/alternativ/ställningar. Trädet i sin helhet med alla
  dess grenar symboliserar problemrymden.
  https://felicitasetamor.files.wordpress.com/2011/11/orcs-and-hobbits1.jpg
  Exempel:
• laga mat - Allergier - Smaker som går ihop
• Idrottslärare - dela upp grupper - 50/50 killar/tjejer - vissa går ihop med vissa och
  andra inte

Question 13

Beskriv hur analogier kan underlätta en problemlösning samt vilka mekanismer som ligger
bakom. Diskutera även vilka strategier som kan tillämpas för att underlätta
användandet av analogier vid problemlösning.

Answer 13

• Analogi - ’’likhet som innebär att två företeelser är jämförbara eller lika i något
  avseende’’
• Analogiskt tänkande - abstraherande av en lösningsstrategi från ett tidigare problem
  och överför den till ett nytt problem som vi försöker lösa.
• Analogier och ett analogiskt tänkande är mycket användbara då de hjälper oss att
  tillämpa kunskap vi redan har genom ex tidigare erfarenheter på nya problem.
  Problemet vi har ligger inom egna begränsningar för igenkänning av olika analogier
  mellan problem eftersom vi vanligen fokuserar på ytliga drag i problemet framför den
  underliggande strukturen/meningen.
  Tre faser i analogiskt tänkande:
  Igenkänning(recognition): problemlösaren identifierar en potentiell analog(eller bas)
  från vilken man kan resonera utifrån.
  Abstraktion: problemlösaren abstraherar en allmän struktur, princip eller procedur från
  basen.
  Överföring(mapping): problemlösaren tillämpar kunskapen på målproblemet.

Question 14

Beskriv hur problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser.
Diskutera under vilka förhållanden denna skillnad är mer eller mindre uttalad?

Answer 14

• En expert är överlägsen inom sin egen domän(specialitet,område) och inte generellt,
  alltså är deras kunskap domänspecifik.
• Experter uppfattar större, meningsfulla mönster och minns bättre presenterad
  information inom sin domän genom att organisera kunskap på ett mer effektivt sätt och
  genom utnyttjande av analogier och principer. Genom att ordna sin kunskap mer
  effektivt än noviser har deras kunskap fler korsreferenser så att varje bit information
  har associationer med många andra bitar. Det innebär att experter inte bara vet mer,
  utan också har en snabbare och effektivare tillgång till vad de vet.
• Experter använder sig av andra problemlösningsstrategier då de betraktar problemet i
  termer av dess djupare struktur och noviser på deras ytligare egenskaper.
• Experter representerar då också problemet på en djupare och mer principell nivå.
• Experter använder propertionellt med tid att analysera och förstå problemet i början
  av problemlösningen för att jobba sin framåt mot målet(means-end), medan noviser
  ofta använder den här metoden fast baklänges, de börjar vid målet och arbetar sig bakåt
  mot nuläget.
• Experten kontrollerar oftare efter fel i sitt tänkande under problemlösningsprocesser.

Question 15

Beskriv vad som är utmärkande för väldefinierade respektive dåligt definierade problem. Ge exempel på vardera problemtyp.

Answer 15

Exempel på väldefinierade problem kan vara logiska pussel eller geometriska problem. Alltså problem med en tydlig lösning och där det är tydligt när målet är uppnått. All nödvändig information finns också med i problembeskrivningen. Dåligt definierade problem kan vara t.ex. att hitta rätt parter. Det är svårt att säga exakt hur man ska gå tillväga och det kan också vara svårt att veta säkert när målet är uppnått.

Question 16

Beskriv hur rigiditet i tänkandet kan påverka problemlösning (functional fixedness,
eintellung..).

Answer 16

• Rigiditet: fasthållande vid uppfattningar, åsikter, synsätt och beteenden som uppstått
  tidigare och inte anpassas till aktuella omständigheter.
  Funktionsfixering: fixerande vid föremåls normala och konventionella funktion och där
  med bli blind för nya användningsområden.
  Mental set: En befäst ansats eller strategi som kanske ofta fungerar, men ibland kan
  leda till att man förbiser mer effektiva metoder för att lösa ett problem. Svårigheter att
  ’’tänka utanför ramarna’’ utan stirrar sig istället blind. Einstellung effect: den negativa
  effekten av tidigare erfarenheter vid lösande av nya problem.
  Inkubation: När man kört fast i ett problem kan det ibland hjälpa en att lägga ifrån sig
  problemet en tid och tänka på annat. När mans edan återupptar lösandet, kan man ofta
  se nya lösningar.

Question 17

eskriv och förklara vad stegen (faserna) i kreativ problemlösning innebär enligt Wallas
(1926) och ange viktig kritik som har riktats mot två av dessa steg i modellen!

Answer 17

1. Förberedelse: observation, lyssnande, frågande, läsande, samlande, jämförande,
   kontrasterande, analyserande, kombination av alla tänkbara föremål och information.
   (Funderar och formulerar)
   Problemlösaren hämtar information om problemet.
2. Inkubation: Processen är både medveten och omedveten. Rymmer tänkande om de
   olika delarna och deras relationer, resonerande och bortkoppling av hela saken.
   (Lämnar problemet och gör något annat)
   Problemlösaren lägger problemet åt sidan och verkar inte arbeta på det, men enligt
   Wallas fortsätter problemlösaren att arbeta med problemet men omedvetet.
3. Illumination: inträffar när man kopplat bort sig. Troligen är det så att man. Behöver
   förlösa spänningar för att bli kreativ. (Aha-upplevelse, insikt)
   Några viktiga insikter eller nya idéer växer fram och banker väg för det sista steget.
4. Verifikation: En period ofta med hårt arbete. Under den här perioden skall en ide
   överföras till att bli ett objekt eller bli formulerat. (Kontrollerar sin lösning)
   Lösning av problemet genom att fastställa idéen i tidigare steget som lösningen.
   Kritik: i steget illumination är känslan av en ’’aha-upplevelse’’ vanlig oberoende om
   personen i sig verkligen kommit på lösningen på problemet eller inte.
   I steget inkubation då man lägger undan problemet för en stund så känner många nog
   igen sig i att man efter en stunds vila plötsligt kommer på lösningen till problemet.
   Wallace påstod då att man omedvetet fortsätter arbeta med problemet under ’’vilan’’.
   Men i försök har man kommit fram till att det här är osannolikt, och andra försök har
   visat på bättre problemlösningsförmåga efter en paus. Vissa forskare påstår att pausen
   ger tillfälle att samla mer information, som kanske kan resultera i en ledtråd eller bara
   ens fräsch start vid återvändande till problemet. En fräsch start kan innebära nya
   tankesätt och synvinklar med andra taktiker.

Question 18

Taluppfattning (speech perception) är en komplex fråga. Vad krävs av lyssnaren för att hen
skall uppfatta talet på ett riktigt sätt och vilka faktorer är det som bidrar till att göra det
så svårt?

Answer 18

• Kunna extrahera språkljud från bakgrundsljud
• Segmentera - inga pauser mellan ord
• Koartikulation - språkljuden överlappar varandra
• Hantera individuella skillnader i tal
• I flytande tal uttalas inte alla ljud - vi fyller i med vår kunskap och kontext.

Question 19

Fonem och morfem är beståndsdelar i alla talade mänskliga språk. Definiera innebörden av
fonem och morfem och ge exempel på dem.

Answer 19

• Fonem: en betydelseskiljande fon, språkljud, som formar språket där olika ord är
  uppbyggda av olika fonem. ’’Språkets minsta betydelseskiljande ljud’’.
  Minimala par: ord som endast skiljer sig åt när det gäller ett enda ljud, ex glass och
  klass.
• Morfem: den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.
  Finns också olika sorters morfem, semantiska- och grammatiska morfem. Ett
  semantiskt är till exempel häst eller gård, som anger ordets kärnbetydelse. Medans
  exempelvis -ar och-na är grammatiska morfem som används även på många andra ord.

Question 20

Vad innebär Whorfs teori om lingvistisk determinism, i dess starka och svaga version. I vilken utsträckning menar Du att vårt språk påverkar vårt sätt att tänka – argumentera!

Answer 20

Stark lingvistisk determinism innebär att språket till stor utsträckning bestämmer hur vi tänker och svag lingvistisk determinism innebär att språket påverkar hur vi tänker.

Question 21

Vilka argument kan man använda för att hävda att vårt talade språk har sitt ursprung i gester
snarare än från mer primitiva arters vokaliseringar?

Answer 21

• Vårt talade språk delar många karaktärsdrag med teckenspråk.
• Människoapor i fångenskap har lättare för att lära sig teckenspråk än talat språk.
• Människoapor i frihet har större kontroll över sina gester än över vokaliseringar.

Question 22

Vad har forskningen visat att små barn använder sig av för strategier för att lära sig nya ord när
de hör andra tala? Redogör för vad forskningen säger både om sociala och kognitiva
strategier(computational strategies).

Answer 22

• Inlärningsteori: Skinner. Modellinlärning som får konsekvenser genom positiv och
  negativ förstärkning och bestraffning under en kritisk/känslig period i
  språkutvecklingen.
• Nativism: Chomsky, Pinker. medfödda färdigheter och förmågor baseras på biologi.
  Universell grammatik.
• Interaktionism: Tomasello. Biologiskt och socialt samspel lika viktigt för
  språkinlärningen. Har ingen egen språkmodul utan lägger vikten i hur barnets egen
  vilja att kommunicera och stå i kontakt med omvärlden driver utvecklingen.
• Informationsprocessteorier: hjärnans förmåga att hitta mönster och statistiska
  lagbundenheter.

Question 23

I sin artikel diskuterar Patricia Kuhl (2011) relationen mellan den ”sociala hjärnan” och språkutveckling. Vilken är hennes poäng? Vad ger forskningen som redovisas i artikeln för belägg för detta?

Answer 23

Hon menar att det finns data som visar att barn behöver sociala miljöer och social interaktion med en annan människa för att lära sig av exponering för språk. Lära sig genom interaktion/högläsning från person vs högläsning via tv. Områden i hjärnan som berör beräkningskunskaper och områden som rör den “sociala hjärnan” mognar under utveckling och interagerar under inlärning.

Question 24

Det finns ett antal egenskaper som utmärker det mänskliga språket och skiljer det från andra
djurarters kommunikativa läten. Redogör för minst tre sådana egenskaper.

Answer 24

• Andra djurarters kommunikativa läten är inte viljestyrda till skillnad från det
  mänskliga talade språket.
• De kan heller inte delas upp och kombineras i sekvenser.
• Det mänskliga språket är inte generativt, utan har ett bestämt antal.
• Det är oberoende av tid och rum.
• Andra djurarters kommunikativa läten är inte viljestyrda till skillnad från det
  mänskliga talade språket.
• Det är deklarativt och inte bara imperativt.

Question 25

Patricia Kuhl (2011) tar upp begreppet ”Neural Commitment”. Vad innebär det och hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andra språk senare i livet?

Answer 25

Vad det innebär: Det handlar om varför bebisar är så bra på att lära sig sitt språk. Genom erfarenheter/inlärning utvecklas hjärnans nervbanor så att de “committar” fäster sig till förstaspråkets egenskaper. Detta underlättar inlärning av mönster (ord) som har dessa kända egenskaper- och minskar känsligheten för andras språk och ljudmönster. Egna språket blir mer effektivt.
Så erfarenheter/miljön förändrar och formar perceptionen/hjärnan.
Om ett barn har två modersmåls-språk tar det lite längre tid att lära sig men plasticiteten i hjärnan ökar och barnet verkar också bli mer flexibel i tankeprocesser och bättre på problemlösning.

Från artikeln: Neural commitment: idén om att neurala kretsar och den övergripande strukturen utvecklas tidigt under spädbarnstiden för att upptäcka de fonetiska och prosodiska mönstren av språk. Denna struktur/arkitektur är designad för att maximera effektiviteten av processen för spädbarnets erfarenhet av språket. När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk.

Hur det påverkar vår förmåga att lära oss ett andra språk:
När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk.

Spädbarn och små barn är överlägsna på att lära sig ett språk jämfört med vuxna. det finns en känslig eller kritisk period för inlärning av språk.
Men forskning visar att det inte är omöjligt att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, det kan göras i vilken ålder som helst. Men efter puberteten så kommer inte uttal och grammatiken bli exakt som den som pratar på sitt modersmål men att lära sig nya ord funkar utmärkt och verkar inte vara känsliga pga ålder.
Hög 3-7 år
går nedåt 8-10 år
mitten 11-15 år
låg 17-39 år

Men det är olika saker i språket som minskar efter den kritiska perioden. fonetisk, lexikal och syntaktisk nivå varierar men studier har ännu inte hittills kunnat säga exakt när, vid vilken ålder.

Social inlärning är så viktig för barn för att lära sig språk- men inte för tonåringar och vuxna- why?

Question 26

Vad är utmärker s.k. barnriktat tal (motherese) och på vilket sätt kan detta påverka barnets
språkutveckling?

Answer 26

• Genom att ha ett banriktat tal så fångar man och behåller barnets uppmärksamhet
  genom en ljusare röst, långsammare tal och flera repetitioner till skillnad från hur vi
  vuxna talar till varandra. Det underlättar språkutvecklingen för barnet då vi ofta
  anpassar ordförrådet och då gynnar barnets chans till inlärning.

Question 27

I Reisbergs bok (2015) beskrivs två typer av Afasi. Redogör för dessa och beskriv vad de kan lära oss om den biologiska grunden för vår språkförmåga.

Answer 27

Brocas afasi- expressiv afasi. Förståelsen är relativt intakt men en har produktionsproblem. Personen pratar liknande telegramstil och inslag av agrammatism- det blir ofta grammatiskt fel. Vid extrem skada kan personen inte tala ett skriva överhuvudtaget.

Wernickes afasi- impressiv afasi. Produktion av språk är flytande, men förståelsen är nedsatt. Meningarna är utan innehåll och det är vanligt att ljud och ord byts ut till andra.

Dessa lär oss att språk involverar koordination av många olika steg, olika processer.
“look up” ordets betydelse i ens mentala lexicon
räkna ut de strukturella relationerna i en mening
Integrera information om meningens struktur med betydelsen av orden i meningen.
Varje process vilar på dess egna “pathway” i hjärnan och skador på dessa “pathways” stör processen. En skada kan alltså vara väldigt specifik och bara handla om en skadad “pathway” eller flera stycken.
Människor har alltså betydande många nerv-vävnader som är specialiserade för språket och om det blir skador så påverkar det förståelse, produktion eller både ock. Vår förmåga att använda ett språk vilar på att vi har många delar i hjärnan som är enbart tillägnade denna uppgift.

Question 28

De olika delarna i språket kan beskrivas med hjälp av en hierarkisk trädstruktur. Ge exempel på en mening och beskriv de olika nivåerna i hierarkin med hjälp av en trädstruktur.

Answer 28

Det börjar med att jag tillexempel vill berätta om något jag sett. Jag behöver alltså översätta min idé om händelsen intill ljud som jag kan uttala. idé till tal och sen tillbaka till idé hos den som lyssnar. Hur går den här översättningen till- jo för att språket vilar på bestämda mönster som både den som pratar och den som lyssnar använder sig av, en slags kodbok, en struktur används: Jag vill berätta om att “Målvakten lyckades ta bollen”.

Målvakten lyckades ta bollen				Mening
målvakten	lyckades ta bollen				Fraser
målvakten	lyckades	ta 	bollen			ord
målvakt en lycka des ta boll en				morfem
hur de låter							fonem

Meningen är komponerad av fraser.
Fraser är komponerade av ord
Orden är komponerade av morfem
Morfem är komponerade av fonem- så när morfemen uttalas så kommer ljudenheterna fram/fonem. För att beskriva fonem så används symboler kring hur det faktiskt låter när en uttalar morfemen oberoende av hur ljuden är skrivna.

Question 29

För att kunna tolka innebörden i en mening måste man analysera meningens frasstruktur. Vad innebär det? Ge också minst tre exempel på faktorer som styr hur människor analyserar frasstrukturen i en mening.

Answer 29

Parsing- analysera. Eftersom alla meningar inte är uppbyggda på samma sätt- pojken slog bollen, flickan körde bilen, elefanten drack vatten- de varierar mycket mer vilket gör att identifieringen av meningens strukturella fraser är rätt svår. Hur analyseras en mening då? Det vill säga att fundera ut varje ords syntaktiska roll/mening? Ett sätt kan ju vara att lyssna färdigt på meningen tills den tar slut och sen fundera kring den. Men med denna strategi så blir din förståelse lite mer långsam, men du undviker error eftersom du har all information som behöver analyseras.

Men vi människor tenderar att analysera allteftersom, vi analyserar ordens betydelse samtidigt som vi börjar höra meningen, det blir mer effektivt men kan leda till error/missförstånd.

“Garden path sentences” du leds initialt till en tolkning (led down the garden path) men denna tolkning visar sig sen vara fel. Då behöver du gå tillbaka och avvisa den första tolkningen och söka ett annat alternativ. ex the old man the ships.

Faktorer som styr
oftast utgår vi från den enklaste frasstrukturen,
oftast gör vi antaganden om en aktiv sats,
vi använder oss av förförståelse och försöker tolka meningar så att de verkar rimliga för oss,
vi använder oss av kontexten när vi tolkar.

Question 30

Beskriv de viktigaste stegen i barnets språkutveckling under de första tre åren och ange ungefärliga åldersangivelser när de olika stegen inträffar.

Answer 30

Förspråklig kommunikation
6-18 månader sker en förspråklig kommunikation och tidiga kognitiva förmågor ligger till grund för senare språklig utveckling. Imitation, joller, gemensam uppmärksamhet, pekningar och trygg anknytning.

Imitation- från födseln?
Grundläggande form av kommunikation, viktigt vid inlärning, hjälper barnet att koppla ihop sig själv med andra

Joller 6-7 månader
Det börjar produceras enstavigt joller ”baa” ”gaa”. Ofta kopplat till rytmiska handrörelser och är troligtvis också kopplat till motorisk utveckling.
7-12 månader
Då börjar hörande barns joller likna det egna språkets språkmelodi. Tvåstavigt joller; baba, dada

Gemensam uppmärksamhet- ålder?
En grund för socialt samspel
Ger tillfälle för lärande- då längre stunder skapas
Finns studier som tyder på samband mellan gemensam uppmärksamhet och utvecklingen av: språk, kognitiv utveckling och mentaliseringsförmåga.

Pekningar 6-9 månader
Protoimperativt pekande- barnet sträcker sig efter objekt, vill ha
12-13 månader
Protodeklarativt pekande- för att skapa gemensam uppmärksamhet

Trygg anknytning- från födseln?
Barnet vågar utforska världen, ta sig en bit ifrån sina trygga vårdnadshavare för att lära sig namnen på fler objekt

Språklig kommunikation
Efter ca 18 månader tom 4 år
Nu utvecklas den tidiga förspråkliga kommunikationen snabbt till språklig kommunikation

Utveckling av ordförrådet
Ordförståelse kommer alltid före ordproduktion

10-13 månader
Barnet lär sig ca 1 ord/månad, takten ökar gradvis. Orden är oftast viktiga personer, djur, objekt, mat och sociala ord.

Efter 50 ord så kommer vokabulärspurten- den är inte kopplad till någon ålder.

Referent stil: namn på saker
Expressiv stil: sociala fraser och pronomen

Underextension: att ge orden för snäv betydelse
Överextension: ge orden för vid betydelse
Lär sig att balansera dessa av erfarenhet, föräldrars hjälp exempelvis

3 år
”Fast mappning” en strategi där barnet ej behöver utsättas för repetition av ord längre för att det ska fastna

Faktorer som kan påverka utvecklingen av ordförrådet- frekvens (bada i språk) och kontext- icke-språklig kontext: benämna objekt som barnet redan fokusera på.

Vokabulär/grammatik
2 år
Efter vokabulärspurten kommer den grammatiska spurten , kombinationer av två ord
Den grammatiska förmågan är beroende av ordförrådsutvecklingen, inte bara allmän mognad eller ålder..

Syntaktisk/grammatisk utveckling
1-1 ½ år Holofraser: gest och ord
2 år 2-ordsmeningar, telegramsspråk- undviker prepositioner och pronomen.
Grammatisk spurt
2-3 år riktiga satser om 3 ord, rak ordföljd.
3 år Övergeneralisering av grammatiska regler ”jag springde där”

Question 31

Förklara kortfattat vad begreppen ”heuristik” och ”bias (snedvridning)” står för. Välj sedan en
heuristik från litteraturen/föreläsningarna och redogör för denna samt ge exempel på
när man använder sig av den.

Answer 31

• Heuristik: Heuristiker är effektiva mentala genvägar baserade på tidigare
  erfarenheter eller observerat beteende som sparar oss både tid och energi.
  En heuristik(tumregel) behöver nödvändigtvis inte vara bättre eller sämre än rationellt
  utstuderat beteende, utan det kan i vissa fall vara gynnsamt att använda tumregler och i
  andra fall kan det vara missgynnsamt. Det kan ge ofullständiga men för stunden
  tillräckligt tillfredsställande svar eller kunskapsunderlag på olika frågor eller inför
  olika beslut.
  Kognitiva redskap som hjälper oss att ta snabba beslut eller göra snabba bedömningar.
  Ex. När vi väljer kläder på morgonen så rotor vi inte igenom varenda plagg i
  garderoben och testar varje möjliga kombination av topp och byxor, utan vi vet innan
  vad som går ihop med vad. Vi har alltså några kombinationer som vi vet fungerar
  baserat på tidigare erfarenheter och använder oss då av den mentala genvägen för att
  spara oss både tid och energi.
• Bias: systematiska felbedömningar där vi gör antaganden. Bias är en persons sätt att
  värdera och reagera på omvärlden baserat på personliga erfarenheter och information
  personen tidigare mött. Att vara biased innebär ett eget personligt synsätt som utesluter
  alternativa synsätt eller alternativ som i själva verket skulle kunna vara likgiltiga eller
  bättre.
  Det är en kognitiv tankehandling där vi gör aktiva värderingar av en situation, objekt,
  person eller grupp grundad i ens personliga tolkning baserat på förutfattade meningar,
  ideologier, preferenser etc.
  Ex. Konfirmationsbias är ett typiskt tankefel där vi söker och är öppna för att ta emot
  intryck som stärker en uppfattning men avvisar vad som strider emot den.

Question 32

När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade “basfrekvensen” (base
rate). Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med
hjälp av ett beskrivande exempel.

Answer 32

• Basfrekvensen är hur sannolikt någonting är i allmänhet vilket vi ofta väger in för lite
  när vi ska uppskatta sannolikheten för något, då vi istället litar för mycket på våra egna
  bedömningar, idéer och intryck.
• Det kan få konsekvenser då vi istället gör bedömningar som vi baserar på egna
  intryck eller bedömningar om det aktuella istället för att faktiskt göra rationellt
  bedömningar baserade på fakta eller vad som egentligen är sannolikt.

Question 33

Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera
på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem. Är det mer riskfyllt att
okritiskt förlita sig på den ena än den andra?

Answer 33

• Tillgänglighetsheuristrik: innebär att vi förlitar oss på information som är
  lättillgänglig i minnet för att bedöma vanlighet eller sannolikhet. Det här påverkas av
  ense of recall, alltså hur lätt man kan komma på eller hur många exempel man kan
  komma på. Leder ofta fel till följd av information från omvärlden genom ex social
  media.
  Ex. Hur vanligt är det att dö i en flygkrasch? Det är antagligen mycket ovanligare än vi
  tror, vi kan tro att det kommer hända oss och är flygrädda för att vi känner någon som
  varit med om det, eller att vi nyss flygt ett turbulent plan och tänker att ’’jag hade tur
  den gången’’ eller om vi helt enkelt bara nyligen har läst om en flygplanskrasch.
• Representativitetsheuristik: grad av sannolikhet att vi tillhör ex en specifik grupp
  baserat på representativitet. Vi gör här ett antagande om att varje medlem i en kategori
  är representativ för en kategorin, att den personen då har alla egenskaperna som vi
  förknippar med kategorin, alltså en prototyp. Den här heuristiken utgår från att det
  finns homogenitet i kategorier och vi är benägna att tänka att vi dras till lika, ’’lika går
  med lika’’.
  ’’Resemblance instead of probability’’
  Ex. Om man slår ett mynt sex gånger i rad och får klave, så förväntar sig många att det
  är högre sannolikhet att det blir krona nästa gång man slår, fast chansen då är som alla
  andra gånger: 50/50. Myntet har ju inget minne av vad det tidigare har landat på. Att
  man tänker så beror på att man vet att om man slår myntet ett oändligt antal gånger så
  kommer att att landa 50% på krona och 50% på klave. Man tänker sig ”alla slag” som
  kategorin och varje slagomgång som medlemmar i den kategorin vilket gör att man
  tänker sig att varje slagomgång också måste vara 50/50.

Question 34

Diskutera under vilka förhållanden/situationer det är mest sannolikt att människor kan tänkas falla offer för felaktiga bedömningar då de förlitar sig på olika bedömningsheuristiker. Vidare, vad kan man göra, alternativt vad ska man vara uppmärksam på, för att undvika att göra felaktiga bedömningar (exemplifiera med en känd bedömningsheuristik)?

Answer 34

Pressade och stressade situationer. Situation som stämmer överens med det man redan tänker (confirmation bias). När vi är säkrare på våra åsikter än vi har anledning att vara (överkonfidens). Tanketyp 1. Base rates!

Question 35

Redogör kortfattat för något forskningsresultat som visat på hur humör (mood) påverkar bedömningar. Redogör även för de två mekanismer som förslagits som förklaring till denna påverkan.

Answer 35

Slovics studier om affektheuristik. Höga risker -> små fördelar, låga risker -> stora fördelar

Question 36

Beskriv några viktiga slutsatser som forskningen dragit om människans förmåga till att tänka logiskt och dra logiska slutsatser, och vad som kan påverka denna förmåga. Illustrera minst en av de slutsatser du anger med en studie som kan fungera som argument för denna slutsats.

Answer 36

Vi människor är ofta ganska dåliga på att tänka logiskt och dra logiska slutsatser. Vi påverkas mycket av innehållet och sammanhanget i ett problem. Vi styrs alltså mycket av hur vi upplever världen snarare än av hur den faktiskt ser ut.

Alla P är M; alla S är M; alla S är P. Detta stämmer inte men människor har en tendens att tro att det är sant. Det beror dels på att vi ofta stirrar oss blinda på ordet “alla”. Om det hela tiden står att “alla x är y” så tänker vi att slutsatsen måste stämma. Något som kan underlätta för oss är att gå bort från det abstrakta i att använda bara bokstäver och istället ersätta dem med något konkret från “verkliga livet”. T.ex. Alla flygplan (P) kan flyga (M); alla kråkor (S) kan flyga (M); alla kråkor (S) är flygplan (P). I en studie svarade 81% att denna syllogismen stämmer när den blev presenterad i sin abstrakta form.

Question 37

Redogör för vad Dual process-teorin handlar om med avseende på bedömningar och beslutsfattande. Hur kan den förklara varför graden av bias varierar?

Answer 37

Vissa forskare har föreslagit olika modeller med två typer av processer. De menar att det finns typ 1 och typ 2-processer där typ 1 sköter mer vanemässigt beteende, går på “autopilot” och jobbar med “gut feeling”. Typ 2 är mer analytisk och kommer fram när vi inser att statistiska principer och systematiska jämförelser är tillämpbara.

När vi “kopplar in” typ 2-processer och tänker mer reflekterat och noggrant kan vi ibland undvika tankefel.

Question 38

Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess allmänna poäng? Illustrera med ett tydligt diagram och lyft fram minst två centrala något mer specifika poänger i samband med denna kurva.

Answer 38

Den handlar om det känslomässiga subjektiva värdet för pengar och att det inte alltid stämmer överens med det objektiv. Beslut fattas inte alltid på rationella grunder.

Question 39

Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.

Answer 39

Framing innebär sättet hur formuleringen av en fråga påverkar svaret personer ger. Ytlig inramning påverkar alltså beslutsfattandet. Vårdnad av barn exempel.

Question 40

Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion.

Answer 40

Förlustaversion innebär att människors benägenhet att undvika förluster är starkare än viljan att skaffa vinster. Om det t.ex. erbjuds ett spel där du har 50% chans att vinna 100 kr och 50% chans att förlora 100kr så kommer majoriteten av människor inte att spela det spelet. Även fast expected value är 0 kr då chansen att vinna är lika stor som risken att förlora så väger risken tyngre när man viktar argumenten.

Question 41

Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Status Quo-bias”. Vilka förklaringar finns till att detta fenomen uppstår?

Answer 41

Status Quo-bias innebär att människor generellt tycker om/är bekväma med och vill behålla situationen som den är. Man tycker helt enkelt inte om förändring eftersom man inte vill riskera att situationen blir sämre.

Status Quo-bias kan också kopplas till Default effekten, dvs att ett alternativ är mycket mer sannolikt att bli valt om det presenteras som default/förvalt. Detta beror på flera saker som t.ex:

• att det sparar fysisk och kognitiv ansträngning
• det ses som implicit stöd för just det valet.
• Nackdelarna med att ändra svaret till ett annat alternativ viktas högre än fördelarna.