Kognitiv psykologi Flashcards
Beskriv huvuddragen i den visuella informationens väg från näthinnan till olika områden i hjärnan- dvs grunden till visuell perception
ljus från olika ljuskällor som solen eller lampa lyser på exempelvis en bok och reflekteras in i ögonen.
Ljusstrålarna når först cornea + ögats lins. De fungerar som en lins på en kamera- fokuserar på det inkommande ljuset så att en skarp bild fortsätter in till retina.
För att kunna justera ljuset används omkringliggande muskler runt linsen som antingen spänner- fokus på nära håll eller slappnar av- fokus på objekt längre bort.
I retina finns 2 fotoreceptorer: tappar och stavar som svarar direkt på inkommande ljus.
Tappar: finns i fovea. mindre ljuskänsliga- behöver mer inkommande ljus för att fungera. Nödvändiga för färg och skarp-seende. 3 olika tappar som är känsliga för rött, grönt, och blått-violett ljus.
Objektens förmåga arr reflektera ljus selektivt är grunden för vårt färgseende.
Fotoreceptorerna stimulerar bipolära celler som sí sin tur kopplar till gangliecellerna.
Gangliecellernas axoner bildar synnerven som leder nervsignaler ut från näthinnan vidare till olika delar i hjärnan.
Informationen skickas först till en station i thalamus innan informationen förs vidare till hjärnans visuella cortex. Där tolkas informationen till visuell perception.
Den visuella informationen har två huvudstråk.
Ventral= “vad”-banan, fokuserar på identifikation av visuella objekt, tex en bok
dorsal= “var”-banan, fokuserar på rörelser och var objekt finns i förhållande till dig
Beskriv några egenskaper som sensoriska registret har tex det ikoniska minnet
Människans minne kan delas in i 3 delar
1. sensoriska registret
2. korttidsminne
3. långtidsminne
Den första “stationen” i människans minne kallas sensoriskt register, det antas finnas ett register för varje sinne. Får plats med mycket information, men den varar generellt i mindre än en sekund. Resten sållas bort och enbart en del som i sammanhanget verkar relevant förs vidare till korttidsminnet för bearbetning.
Det sensoriska registret för syn kallas för det ikoniska minnet och det för hörsel kallas för det ekomiska minnet.
Det ikoniska minnet gör det möjligt att behålla en vision av en bild även när bilden inte längre är synlig för oss.
Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning. Förklara också vad som menas med att teorin är ”viewpoint independent”
Förklarar hur vi kan känna igen olika tredimensionella objekt. Dessa objekt monteras ner i mindre komponenter- geoner. Geonerna är simpla former som cylindrar och klossar.
Geoner fungerar som bokstäverna i alfabetet, att bokstäverna kan bygga ihop mänger av ord.
Enligt teorin behövs 36 stycken olika geoner som kombineras och skapar alla objekt vi uppfattar.
Om vi tittar på en lampa så kan man bryta ner lampan i dess olika geoner och iakttar hur de sitter ihop. Lampan är komponerat av en rak cylinder och en kon ovanför. Dessa upplevda geoner jämförs sedan med olika objekt i vårt minne för att identifiera vad vi tittar på.
När vi tittar på ett objekt är det speciellt två komponenter som är viktiga:
Kanter- gör det möjligt för oss att uppfatta objektet likadant oberoende från vilken vinkel vi ser objektet från
Konkaver- området där två kanter möts, bidrar till att vi kan urskilja de olika geonerna och separera de
VIEWPOINT INDEPENDENT= vi kan uppfatta objekt utan att behöva ändra synvinkel, oftast behovs inte alla geoner i ett objekt vara synliga för att vi ska kunna känna igen objektet
Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objeksigenkänning och vad kan det bero på?
Ansiktsigenkänning stört mycket av inversion (omkastning/omvändning). Om vi se ett ansikte upp och ned där näsa mun och ögon är vända åt rätt håll så upplever vi inte att ansiktet direkt är förvrängt men då vi vänder bilden till rätt håll men näsa mun och ögon då blir upp och ned vända upplever vi ansiktet vara totalt förvrängt.
vid objektigenkänning uppfattar vi objektet likadant oberoende från vilken vinkel objektet presenteras
Det krävs högre visuell förmåga vid ansiktsigenkänning än vid objeksigenkänning.
Objektsigenkänning bryter vi ned objektet i geoner som bearbetas oberoende av varandra men ansikten ses som en helhet där alla ansiktsdrag relaterar till varandra och är beroende av varandra.
Om ett eller fler drag ändras kan vi få svårigheter att känna igen ansiktet, tex rakar bort sitt skägg.
Vad innebär datastyrda (bottom-up) respektive begreppsstyrda (top-down) perceptuella processer?
Olika typer av information behandlas i separata kanaler och moduler. Via kombinationen av moduler och bottom-up och top-down processer kan vi uppfatta vår omvärld.
Datastyrda mentala processer (bottom-up) är automatiska och tar hand om all data och stimuli från vårt sensoriska system.
Bottom-up processer tar inte hänsyn till tidigare erfarenheter och information från vårt långtidsminne utan reagerar på den presenterade datan.
Begreppsstyrda processer (top-down) är formade från vår tidigare kunskap samt förväntningar. Top-down handlar mer om vårt kognitiva tänkande och förmågan att plocka fram information ur vårt minne. Dessa processer kan ha aktiverats av förväntningar som situationen har givit upphov till.
Beskriv vad en ”pop-out”-effekt innebär i samband med visuell sökning. När kan en sådan effekt uppstå och när gör den inte det?
En pop-out effekt uppstår när något markant sticker ut i vårt visuella fält och vår syn dras då direkt till denna avvikelse från omkringliggande omgivning.
Denna effekt kan exempelvis uppstå då vi letar efter en speciell krydda var förpackning är röd medans de andra är gröna. Det krävs ingen fokuserad uppmärksamhet för att peka ut den avvikande röda när en pop-out effekt uppstår.
Pop-out effekten beror på graden av likhet som omgivningen har. Om alla kryddor hade haft olika färger uppstår ingen pop-out effekt och det krävs en fokuserad uppmärksamhet för att hitta den röda.
”Inattentional blindness” och ”change blindness” är två fenomen som fått stöd i forskning. Vad innebär dessa fenomen.
De förklarar hur lätt vi människor har för att bli “blinda” för objekt eller förändringar i vår omgivning beroende påvar vi riktar vår uppmärksamhet.
Inattential blindness= vi misslyckas att se saker som händer runt oss om vi riktar uppmärksamheten åt ett visst håll. Om man sitter och spelar ett tv-spel och det kommer in rök under dörren kan man missa detta.
Change blindness= vi misslyckas att upptäcka att något har förändrats i vårt visuella fält.
Tex om man tittar på en bild där det händer mycket ser vi förvånandsvärt lite i detalj trots att Målingen i sig är detaljerad.
man kan registrera och komma ihåg 4 olika saker. Om några detaljer i bilden ändras blir vi blinda för det
Beskriv och ge exempel på olika former av ”priming” som kan innebära att information i långtidsminnet föraktiveras.
Repetitionspriming=
Om ett stimuli upprepas uppfattas det både snabbare och lättare vid upprepningarna än jämfört med den första presentationen.
Associativ priming (semantisk)= begrepp och ideer är associerade till varandra i semantiska nätverk (vårt ordförråd med begrepp). Tex: när vi tänker på ordet doktor så aktiveras även andra ord som är associerade till doktor som medicin. Detta sker snabbt och automatiskt
Förväntanspriming=
medveten process som är långsammare än associativ priming men kan hjälpa oss att uppfatta något snabbare.
om man i förväg får berättat för sig vad man kan förvänta sig för information så aktiveras en representation av denna information i vårt medvetande och bidrar till att man snabbare uppfattar informationen.
Förväntanspriming kan dock ge upphov till negativ priming eller hämning som uppstår när något oväntat dyker upp istället för det man förväntat sig, då kan det ta längre tid för oss att uppfatta rätt information och det uppstår en blockering/ hämning på grund av den oväntade informationen.
Fokuserad eller selektiv uppmärksamhet har stor betydelse för bearbetningen/ tolkningen av sinnesinformation, men hur mycket av den ignorerade informationen, som vi ändå mottar med våra sinnen, bearbetas eller tolkas? (early versus late selection)
Det finns två olika hypoteser kring i vilket stadie vi filtrerar bort irrelevant stimuli i vår perceptuella process.
Early selection= vi filtrerar bort information från ett stimuli i ett tidigt skede. Filtret ligger direkt efter det sensoriska minnet där irrelevant stimuli filtreras bort innan det hinner bearbetas på en meningsfull nivå.
Late selection= all information bearbetas och får mening innan det når ett filter där irrelevant informations filtreras bort. antingen sker urvalet precis innan informationen når vårt medvetande eller senare vilket gör att vi uppfattar all information men att urvalet sedan görs så att vi enbart minns den information som i stunden anses vara relevant.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad uppmärksamhet). Ange möjliga orsaker till detta.
det kan vara svårt att utföra två eller fler mentala uppgifter samtidigt då vi har en begränsad uppmärksamhetskapacitet. om vi riktar full uppmärksamhet mot en uppgift med sen lägger till en till uppgift tvingas vi ta resurser från den gemensamma centralresursen. därför är vår prestation sämre vid delad uppmärksamhet
kriterier som bestämmer hur svårt det är att utföra två eller fler uppgifter samtidigt:
- svårighetsgraden på uppgifterna: ju svårare uppgift desto mer av vår uppmärksamhetskapacitet behövs för att kunna lösa den
- Likheten på uppgifterna: enklare att lösa uppgifter som är olika varandra än uppgifter som är lika. det går tex bra att sticka och lyssna på en föreläsning samtidigt
- automatisering: om uppgifterna är väl intränade och går på automatik kräver de inte så mycket av uppmärksamhetskapaciteten
vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
automatiska informationsprocesser sker utan att ett medvetet beslut tas av individen. då processen ligger utanför vårt medvetande är den inte öppen för introspektion. processen är snabb och förbrukar knappt någon uppmärksamhetsresurs. utanför medvetet- ej introspektion
medvetna (kontrollerade) informationsprocesser startar endast med ett avsiktligt medvetet beslut från individen. då processen sker i vår medvetna är det därför flexibelt samt öppet för introspektion. långsammare än den automatiska och kräver också mycket av våra uppmärksamhetsresurser.
Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleys arbetsminnesmodell?
arbetsminnet kan under en begränsad tid hålla kvar och bearbeta information och är därför viktig för inlärning, resonerande och förståelse.
I denna modell är den fonologiska loopen en komponent som gör det möjligt för oss att hålla kvar ljudbärande information för bearbetning. informationen hålls kvar under en begränsad tid- 1,5-2 sekunder. ett exempel är om man får höra ett telefonnummer och ska komma ihåg det. för att inte glömma bort informationen så börjar man upprepa numret för sig själv och använder sig då av den fonologiska loopen. numret hålls kvar i ett tidsbegränsat fonologiskt lager, avbryter man upprepningen försvinner informationen snabbt.
fonologisk hämningseffekt- ett fokus åt gången. stör man repetitionen gör man att den fonologiska loopen har svårt att hålla kvar informationen i sitt lager
fonologisk sammanblandningseffekt- ord som har ett uttal som liknar varandra är svårare att komma ihåg
ordlängdseffekt- vi minns kortare ord bättre än långa
Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?
VSS är den del I arbetsminnet som gör det möjligt för oss att visualisera. VSS består av en visuell del (mönsterigenkänning) och en spatial del (rumsliga)
visualisera mentala bilder, känna igen mönster och rörelser. mental rotering och andra manipulationer av visueliserade objekt kan utföras i VSS.
en analog minneskod gör att man kan upptäcka saker i en mental bild som man inte hade en direkt kunskap om tidigare. om man blundar och ska visualisera sitt kök kan man räkna skåpsluckor trots att man inte är där
om man inte underhåller den mentala bilden man målat upp försvinner den snabbt. vi har tillgång till en mental bild i arbetsminnet åt gången. en begränsning i upplösningsgraden i de mentala bilderna.
- Välj ut och beskriv 3 viktiga faktorer vid inlärning (inkodning) som kan betyda mycket för minnesbehållningen.
- uppmärksamhetsnivå
att ge full uppmärksamhet till det man försöker minnas ger bättre resultat för minnesbehållningen än om man hade delat uppmärksamheten mellan flera uppgifter samtidigt - självreferens
man kommer ihåg saker bättre om man kan relatera de till sig själv på något vis - särskiljning
om vi ska komma ihåg flera olika saker och 5 av de är av samma kategori är den lättare att komma ihåg den 6 som inte tillhör kategorin då den avviker från majoriteten.
hur uppstår glömska enligt interferensteorin?
olika minnen kan störa varandra, speciellt om minnena är lätta att blanda ihop.
2 typer av störningar enligt interferensteorin:
proaktiv interferens= tidigare inlärda kunskaper stör ny inlärd kunskap. Äldre minnen är bättre repeterade och sitter djupare i vårt långtidsminne, lättare att återkalla tidigare inlärd kunskap. Detta kan förklara varför vi har svårt att lära oss nya saker.
retroaktiv interferens= ny inlärd kunskap stör tidigare inlärd kunskap. Tex om man bott utomlands och pratat engelska och sen flyttar hem kan man ha svårt att hitta de rätta orden på svenska
