Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognitiv och biologisk psykologi > Kognitiv och biologisk psykologi > Flashcards

Kognitiv och biologisk psykologi Flashcards

1
Q

Hur skyddas hjärnan och ryggmärgen?

A

Skallbenet & ryggraden.
Blodhjärnbarriären (filter).
Tre membran/hjärnhinnor.
Cerebrospinalvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de fyra loberna?

A

Nackloben (occipital lobe), Hjässloben (parietal lobe), Tinningloben (temporal lobe), Pannloben (frontal lobe)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad heter bakhjärnans tre viktigaste funktioner?

A

Medulla oblongata, Pons och Retikulära formationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Cerebellum “Lillhjärnan” viktigt för?

A

Motorisk kontroll, koordination, hållning, balans och ögonrörelse. Även minne och inlärning av motoriska program.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör Thalamus?

A

Filterstation för vidareförmedling av alla typer av sensorisk information till cortex “storhjärnsbarken”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör Hypothalamus?

A

Involverad i hormonproduktion som reglerar grundläggande beteende: törst, hunger, sömn, stressreglering och sexuellt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Viktiga delar i Limbiska systemet “Känslohjärnan”?

A

Amygdala, hippocampus, cingulate cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Medulla Oblongata?

A

Förlängda märgen (första “uppsvällningen” av ryggmärgen). Kontrollerar livsnödvändiga funktioner som andning, hjärta och sväljande. Sinnesinformation korsas över höger och vänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör Cerebrum “Storhjärnan” “Cortex”?

A

Överordnad resten av CNS. Hanterar medvetande, tankar, känslor, minne och medvetna röster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara Nackloben (occipital lobe)

A

Syn. Primära syncentrum. Visual association cortex - Synbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara Hjässloben (parietal lobe)

A

Primära somatoSENSORISKA barken. Processar information från huden och receptorer i kroppen. Beröring, temperatur och vår förmåga att förstå vår kropps position och rörelser i rummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara Pons

A

Brygga som tar emot information från cerebellum. Länk mellan stor- och lillhjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara Tinningloben (temporal lobe)

A

Hörsel, lukt, språkförmåga. Hörsel och luktcentrum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara Retikulära formationen

A

“Biologisk klocka”. Betydelse för sömn och vakenhet (arousal).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara Pannloben (frontal lobe)

A

Högre mentala funktioner: planering, personlighet, beslutsfattande, kontroll av emotioner (koppling till det limbiska systemet). Till vänster Brocas area - styr
talproduktion. Prefrontal cortex, omdömesförmåga och koppling till limbiska systemet. Primära motorbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv amygdala

A

Mandelformad kärna, signalerar hot eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv hippocampus

A

Viktigt för deklarativt minne och navigering. Korttidsminne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv cingulate cortex

A

Många olika funktioner bla emotionella och kognitiva processer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara transduktion

A

Processen att omvandla sensorisk stimuli till att bli nervsignaler i hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är differenströskel?

A

Minsta skillnaden mellan två stimuli för att kunna skilja dem åt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är absoluttröskel?

A

Den lägsta graden av stimulering som behövs för att skapa en sensation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är sublima stimuli?

A

Information som är stark nog att aktivera sensoriska receptorer men inte starka nog att vi blir medvetna av det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara habituering

A

Hjärnans tendens att inte uppmärksamma oföränderlig information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara sensorisk anpassning (adaption)

A

Sinnes receptorernas tendens att bli mindre känsliga till konstant stimulus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad heter luktsinnets egna processcentrum i hjärnan?

A

Olfaktoriska bulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Definiera perception

A

Perception är den uppfattning vi har i medvetandet av det vi riktar uppmärksamhet mot (vad är det vi ser/hör?) Sättet som våra sensationer tolkas och organiseras till att bli meningsfulla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara perceptionens bottom-up

A

Datadriven process. Detaljer. Inga förväntningar eller tidigare erfarenheter som hjälper processen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara perceptionens top-down

A

Tidigare erfarenheter styr processen, vi vet ungefär vad som kommer hända. Användning av tidigare kunskap för att organisera individuella särdrag till att bli en helhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv perceptuell konstans

A

Storlek (tendensen att tolka ett objekt som samma storlek oavsett distansen), Form (tendensen att tolka formen som ett objekt som är konstant även om den förändras), Färgton (tendensen att tolka färgton eller skillnaden i denna på samma sätt även om ljuset runtomkring ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Närhetsprincipen

A

Vi tenderar uppfatta objekt nära varandra som tillhörande samma grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Likhetsprincipen

A

Vi tenderar uppfatta objekt som liknar varandra tillhörande samma grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Slutenhetens princip

A

Vi tenderar fylla i detaljer där det saknas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kontinuitetsprincipen

A

Vi tenderar att uppfatta mönster hellre än komplexa enskilda delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv monkulära ledtrådar

A

Att uppfatta djup! Räcker med ett öga! Linjärt perspektiv, relativ storlek, överlappning, atmosfäriskt perspektiv, texture gradient, rörelseparallax, placering i horisontalplanet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv överlappning

A

Det som överlappar ligger framför

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Beskriv atmosfäriskt perspektiv

A

Suddigare på länge håll, ser mindre klart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv texture gradient

A

Mer struktur på nära håll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv binokulära ledtrådar

A

Att uppfatta djup! Behövs två ögon! Convergance och Binocular disparity

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Beskriv Convergance

A

Hur mycket vi behöver vinka ögonen (skela)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Beskriv binocular disparity

A

Jämföra bilder från ögonen, är inte exakt likadana

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Beskriv linjärt perspektiv

A

Parallella linjer tycks gå ihop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hudens olika sensorer?

A

Pacinian corpuscles (tryck), nerver i hårsäckar (beröring och smärta), fria nervändar (temperatur, tryck och smärta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Cell i vilas elektriska aktivitet?

A

Negativt laddad insida. Positivt laddad utsida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är sensoriska receptorer

A

Specialiserade nervceller på att ta emot information från andra celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Förklara aktionspotentialen

A

Neuronet skickar impuls -> elektrisk urladdning. Tillfällig omkastning av laddningar insida/utsida (tvärtom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad innebär repolarisering

A

Att vilopotentialen (ca -70 mV) snabbt återställs efter aktionspotentialen gått.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är refraktärperiod?

A

Den tid det tar innan cellens vilopotential återställts efter aktionspotential. Ingen ny “firing” kan ske.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Förklara hyperpolarisering (=inhibering)

A

Om vilopotentialen blir större skillnad blir det svårare att trigga aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Förklara depolarisering (=excitering)

A

Om vilopotentialen blir mindre skillnad blir det lättare att trigga aktionspotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Agonist

A

Passar i receptorn och ger fortsatt signalöverföring.

En agonist är en substans som binder till en receptor och aktiverar den, vilket resulterar i en biologisk respons. Agonister imiterar ofta effekten av kroppens egna neurotransmittorer eller hormoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Antagonist

A

Passar i receptorn och blockerar den, ingen signalöverföring sker.

En antagonist är en substans som också binder till en receptor, men istället för aktivera den blockerar den receptoraktiviteten. Detta hindrar de naturliga liganderna (som neurotransmittorer) från att binda och utöva sina effekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är somatiska (perifiera) nervsystemet

A

Sensorisk och motorisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är autonoma (perifiera) nervsystemet

A

Självstyrande. Reglering av inre organs funktioner (t.ex hjärta, glatt muskulatur, körtlar). Sympatisk och parasympatisk del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad kallas den sympatiska delen av nervsystemet

A

Gasen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad kallas den parasympatiska delen av nervsystemet

A

Bromsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Reaktioner i sympatiska nervsystemet

A

Pupillen vidgas. Hjärtats slaghastighet ökas. Luftrören vidgas. Mindre saliv från spottkörtlarna, mindre magsaft i magsäcken, tarmrörelser lugnas, urinblåsan hämmas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Begrepp (concept)

A

Representerar en klass eller kategori av objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Formal concepts

A

Egenskaper (features) som måste uppfyllas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Natural concepts

A

Vaga. Vi tänker på vad som är typiskt snarare än tydligt definierade egenskaper. Vår samlade erfarenhet blir vår prototyp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Sapir-Whorf hypothesis

A

Tänkande bestäms utifrån orden i kulturen. Om vi inte har ord för det så kan vi inte tänka om det. (Idag svag version av hypotesen, vi kan tänka om det vi inte har ord för men försvårar “higher level cognition”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Trial and error

A

Prova sig fram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Algoritmer

A

Om vi tillämpar algoritmen kommer vi nå rätt lösning. Till exempel matematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Problem med algoritmer

A

Tar lång tid och kräver mycket kapacitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Heuristiker

A

Använda “tumregel” som brukar funka. Det blir inte alltid rätt, men det går fort och kräver inte mycket av oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Base-rate-rule brs

A

Välja alternativet som har högst sannolikhet att inträffa. Regeln och rationellt tänkande.

57
Q

Reprasentativitetsheuristik

A

Dra slutsats utifrån likkhet med tidigare erfarenheter. (T ex - det är mulet - då brukar det regna)

58
Q

Tillgänglighetsheuristik

A

Det som är lätt att väcka ur minnet. Vad har hänt nyligen? Vad har jag uppmärksammat många gånger?

59
Q

Insikt

A

Komma på lösningen plötsligt. Aha-upplevelse. Brukar fungera som omstrukturering av problemet och hur vi tänker på det, insikten kan komma när vi inte tänker så mycket på det.

60
Q

Svårigheter i problemlösning

A

Mental inställning, funktionell fixering, confirmation bias

61
Q

Mental inställning

A

Behålla gamla strategier

62
Q

Funktionell fixering

A

Bli låst till “normala” användningsområden för ett objekt

63
Q

Confirmation bias

A

Söka efter det som bekräftar lösningen, missa det som motsäger den

64
Q

Kreativitet

A

En speciell typ av problemlösning där vi finner originella lösningar på ett problem

65
Q

Konvergent tänkande

A

En rätt lösning

66
Q

Divergent tänkande

A

Många olika lösningar

67
Q

Definiera intelligens

A

Förmåga att lära sig från sina erfarenheter, tillägna sig kunskap, anpassa sig till nya situationer och lösa problem

68
Q

Spearman

A

G-faktor (generell intelligens) och S-faktor (specifik intelligens)

69
Q

Crystallized intelligence and fluid intelligence

A

Crystallized (kunskap, ordförråd, logiskt resonemang). Fluid (tänka snabbt, ny problemlösning, kreativitet, inte beroende av tidigare kunskap)

70
Q

Kortfattat om sympatiska delen

A

Organiserar, stimulerar eller mobiliserar energiresurser för att hantera hotande situationer. Stress response. “Fight and flight” eller uppgivenhet.

71
Q

Kortfattat om parasympatiska delen

A

Sparar energi för lugna situationer. “Rest and digest”. Relaxation response.

72
Q

Effekt av kortvarig stress?

A

Kamp eller flyktreaktion. Förmedlas av autonoma nervsystemet. Kännetecknas av ökad puls och andning, blodfyllda muskler och minskad smärtkänslighet

73
Q

Effekter av långvarig stress?

A

Uppgivenhetsreaktion förmedlad av stresshormonet kortisol. A) Psykisk och fysisk utmattning bla kronisk trötthet, sömnproblem, minnessvårigheter, humörssvängningar, deppression och försämrat immunförsvar. B) Metabola effekter i form av bukfetma, högt blodtryck, diabetes. C) Utbrändhet, utmattningsreaktion

74
Q

Tre delar av en emotion

A

1 Fysiologiskt
2 Emotionellt uttryck
3 Subjektiv upplevelse

75
Q

Varför har vi emotioner?

A

-Koppling mellan känslor och beteende
-Emotioner guidar beteenderesponser för att producera överlevnadsmässigt funktionellt beteende
-Överlevnad handlar i grunden om att lämna lämna sådant som framkallar negativa emotioner och närma oss sådant som framkallar positiva emotioner

76
Q

Två emotionssystem

A

Belöningssystem (basala ganglierna) och Larmsystem (limbiska systemet)

77
Q

Grundläggande emotioner

A

Glädje, förvåning, rädsla, sorg, ilska och avsky

78
Q

Emotionens sex komponenter

A

1 Kognitiv bedömning

2 Subjektiva erfarenhter
3 Tanke- handlingstendenser
4 Fysiska förändringar
5 Ansiktsuttryck

6 Respons

79
Q

Kognitiv bedömning =

A

För att omständigheterna ska leda till en emotion måste de tolkas som relevanta för våra personliga mål eller vårt välbefinnande

80
Q

Visceral perception

A

Vår perception av vår egen känsla

81
Q

Schatchers och Singers två-faktor teori

A

Stimulus -> fysiologisk upphetsning (arousal) som är emotionsspecifik -> kognitiv bedömning av upphetsning (label) -> subjektiv upplevelse av känslan

82
Q

James-Lange-teori om emotion

A

Stimulus -> fysiologisk reaktion (arousal) -> känsla

83
Q

Cannon-Bard theory

A

Stimulus -> fysiologisk reaktion (upphetsning) (arousal) och känsla

84
Q

Definiera motivation

A

En process genom vilken aktiviteter startas, styrs och fortsätter så att fysiska eller psykologiska behov eller önskemål tillgodoses

85
Q

5 grundläggande frågor avseende motivation

A

1 Vilka val gör människor beträffande alternativa aktiviteter?
2 Hur lång tid tar det att komma igång?
3 Hur stort är engagemanget för den valda aktiviteten?
4 Hur stor är uthålligheten?
5 Vad tänker och känner personen under aktiviteten?

86
Q

Inre motivation

A

Motiv att utföra något på grund av intresse för själva saken och inte för den belöning eller det resultat som utförandet leder till

87
Q

Yttre motivation

A

Motiv att göra något som uppstår genom hot om obehagliga konsekvenser eller löfte om belöning som inte ligger i själva utförandet av en uppgift, utan i något som man får för att man utför den

88
Q

Psykodynamiskt - källa till motivation

A

inre

89
Q

Behavioristiskt - källa till motivation

A

yttre

90
Q

Humanistiskt - källa till motivation

A

inre

91
Q

Kognitivt - källa till motivation

A

inre

92
Q

Socialkognitivt - källa till motivation

A

inre och yttre

93
Q

Drive-reduction theory

A

Fokus på behov och drifter
-Behov ex mat och vatten
-Drift: psykologisk spänning och fysiologisk arousal som motiverar oss att agera för att tillfredsställa behovet
-Primära drifter: för överlevnad såsom hunger och törst
-Förvärvade drifter: Inlärda och betingade såsom behovet av pengar
-Homeostas: Tendensen att söka balans i kroppen

94
Q

McClellands teori

A

Tillhörighet, makt och prestation

95
Q

Behovet av tillhörighet

A

Strävan efter vänliga relationer med andra och önskan att känna sig accepterad och tillhörande i en grupp. Individer med starkt behov av tillhörighet föredrar att arbeta i grupp snarare än ensamma och värderar interpersonella relationer högt

96
Q

Behovet av makt

A

Önskan av att ha inflytande över andra, att vara ansvarig och att ha auktoritet. Detta kan ta formen av personlig makt eller institutionell makt.

97
Q

Behovet av prestation

A

Drivkraften att uppnå excellens, övervinna hinder och uppnå höga standarder. Individer med högt behov av prestation tenderar att sätta realistiska men utmanande mål för sig själva och tar ofta personligt ansvar för att lösa problem.

98
Q

Incitament

A

Saker som attraherar oss för en viss belöning

99
Q

Arousal theory

A

Vi föds med en optimal nivå av stimulering (arousal)

100
Q

Entity view

A

(Dweck) Intellegens etc är bestämd/inteförändringsbar (fixed) - extern locus of control - inlärd hjälplöshet

101
Q

Incremental view

A

Intelligens etc är förändringsbar (changeable) - internal locus of control - de kan lära nytt och utvecklas och handskas med saker

102
Q

Self-Determination theory (SDT)

A

-Fokus på kvaliteten i motivationen samt hur miljön påverkar den
-Tre grundläggande psykologiska behov som är centrala för mänsklig motivation, utveckling och välbefinnande; autonomi, kompetens och samhörighet

103
Q

Autonomi

A

Behovet av att känna sig självstyrande och ha kontroll över sina egna handlingar. Det handlar om att känna att man agerar enligt sina egna intressen och värderingar, snarare än att känna sig pressad eller styrd av yttre krafter

104
Q

Kompetens

A

Behovet av att känna sig kapabel och effektiv i sina interaktioner med omvärlden, samt uppleva möjligheter att utveckla och utöva sina färdigheter

105
Q

Samhörighet

A

Behovet av att känna en tillhörighet och vara en del av en gemenskap, inklusive att ha meningsfulla relationer med andra

106
Q

Amotivation (plugg)

A

Jag ser inget skäl till att plugga

107
Q

Extern reglering (plugg)

A

Jag pluggar för att jag tror jag måste

108
Q

Introjicerad reglering (plugg)

A

Jag pluggar för att jag tror att jag borde

109
Q

Identifierad reglering (plugg)

A

Jag pluggar för att jag vill åstadkomma något

110
Q

Integrerad reglering (plugg)

A

Jag pluggar för att det är en del av den jag är

111
Q

Inre motivation (plugg)

A

Jag pluggar för att jag tycker det är roligt

112
Q

Hur går det att stödja autonomi?

A

Ge val, undvik mikrostyrning, fråga efter deras åsikt

113
Q

Hur går det att bygga kompetens?

A

Sätt uppnåeliga mål, ge feedback, ge resurser och stöd

114
Q

Hur går det att skapa en känsla av samhörighet?

A

Bygg gemenskap, stöd meningsfulla relationer, visa omtanke

115
Q

Motiverande samtal (MI)

A

-Bygg empatisk relation
-Främja förändringsprat
-Undvik argumentation och konfrontation
-Utforska ambivalens
-Stärka personens självförtroende och tilltro till förändring
-Locka fram deras egna skäl till förändring
-Sätt upp mål och utveckla en plan
-Sammanfatt och reflektera framsteg

116
Q

Sensoriskt minne

A

All sensorisk information lagras kort tid

117
Q

Korttidsminne

A

Vårt minne för vad som händer just nu

118
Q

KTM och LTM tre faser

A

Inkodning, lagring och återerinran (framplockning)

119
Q

Långtidsminne

A

Det som vi lagrar för att alltid ha det kvar (fast vi misslyckas ibland)

120
Q

Procedurminne

A

Icke-verbalt. Kunskap om hur man gör något. Till exempel färdigheter.

121
Q

Deklarativt minne

A

Kunskap om något.

122
Q

Semantiskt minne

A

Fakta och kunskap

123
Q

Episodiskt minne

A

Personliga upplevelser

124
Q

Lagring

A

Kognitiva associationsnätverk, där olika minnen har koppling till varandra. Nervceller bildar neuronala nätverk, viss kombination av nervceller representerar ett minne.

125
Q

Återerinran

A

Medvetandegöra/rekonstruera ett inaktivt minne.

126
Q

Cue (har koppling till återerinran)

A

Ledtråd som väcker ett minne

127
Q

Kontext

A

Minne plockas lättare fram i liknande sammanhang. Kontexten kan fungera som en cue.

128
Q

State-dependent memory

A

Minnen plockas lättare fram i ett liknande emotionellt tillstånd

129
Q

Retrograd amnesi

A

Glömma tidigare minnen

130
Q

Anterograd amnsesi

A

Inte kunna bilda nya minnen

131
Q

Infantile/childhood amnesia

A

Glömma vad som hände i barndomen

132
Q

Hippocampus

A

Viktig för inkodning och förflyttning till lagring. Deklarativa minnen. Skador på hippocampus -> anterograd amnesi

133
Q

Fyra etiska krav

A

Frivillighet, samtycke, konfidentialitet, nyttjande

134
Q

Population

A

En grupp människor som har gemensamma egenskaper

135
Q

Stickprov

A

Delmängd individer från population

136
Q

Operationalisering

A

Att omsätta ett teoretiskt begrepp till något som kan observeras/mätas

137
Q

Realibilitet

A

Hur stort slumpmässigt mätfel vi har

138
Q

Validitet

A

Hur giltliga resultat vi har. Mäter vi det som vi vill mäta?

139
Q

Variabel

A

Egenskap vars variation vi är intresserade av att mäta

140
Q

Nominaldata

A

Klassificering

141
Q

Ordinaldata

A

Rangordning

142
Q

Intervalldata

A

Rangordning med lika stort avstånd mellan skalstegen

143
Q

Kvotdata

A

Rangordning med lika stort avstånd mellan skalstegen och en nollpunkt

144
Q

Typvärde

A

Värdet som har har högst frekvens (svarsaletrnativet dom anges flest gånger)

145
Q

Median

A

Mittersta värdet (rangordna värdena först)

146
Q

Medelvärde

A

Summan av alla värden delat med antal värden

147
Q

Positivt samband

A

Om den ena variabeln ökar så ökar den andra variabeln också

148
Q

Negativt samband

A

Om den ena variabeln ökar så minskar den andra variabeln

149
Q

Förklara agonisten morfin

A

Morfin är en agonist för opioidreceptorer. När morfin binder till dessa receptorer liknar det effekten av kroppens egna endorfiner och ger smärtlindring samt känslor av eufori.

150
Q

Förklara antagonisten naloxon

A

Naloxon är en antagonist för opiodreceptorer. Det används för att motverka effekten av opioidöverdos, eftersom det kan blockera morfin och andra opioiders bindning till dessa receptorer, vilket snabbt kan återställa normal andning.

151
Q

Våglängd

A

Frekvens och tonhöjd

152
Q

Amplitud

A

Tryckvolym

153
Q
A

Kognitiv och biologisk psykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions