Kognitiv och Biologisk Psykologi Flashcards

KAP 3 + 4 PROV!!!

1
Q

Vad är perception?

A

All information som du tar in via dina sinnen - synen, hörseln, lukten, känseln och smaken.

Exempel: När man lyssnar på en låt som spelas på radion väcker många känslor hos dig. Du kanske förknippar låten med hjärtesorg och ledsamma minnen som väcks till liv, medan någon annan kan ha positiva minnen och känslor kopplade till låten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är arbetsminnet?

A

Arbetsminnet innebär om förmågan av hantera information under den tiden det tar att lösa en uppgift.

Exempel: Någon informerar dig om en uppgift och samtidigt så plockar du fram tidigare inlärda kunskaper för att förstå och lösa uppgiften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Långtidsminnet

A

Där information lagras/bevaras och där information plockas fram igen. Delas i 4 delar: Det episodiska, det semantiska, det procedur, och det perceptuella minnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är det episodiska minnet?

A

Det episodiska minnet gör att vi kan lagra information om våra erfarenheter.

Exempel: Komma ihåg vad du åt till middag igår eller hur det var att börja på din utbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det semantiska minnet?

A

Det semantiska minnet lagrar vår kunskap om världen.

Exempel: Vi vet att Tokyo är Japans huvudstad och att 1 dl = 100ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Procedurminnet

A

Procedurminnet handlar om förmågan att lära in olika färdigheter.

Exempel: att lära sig simma, åka skateboard och att köra bil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är det perceptuella minnet?

A

Det perceptuella minnet rör förmågan att känna igen föremål, ljud, dofter, smaker och annat som uppfattas av sina sinnen.

Exempel: Du vet vem av dina vänner som ropar på dig eftersom du känner igen deras röst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kognitiva scheman

A

Kognitiva schemat är ett slags tankestruktur eller tankemönster som hjälper oss att organisera och tolka omvärlden. Vi har scheman för hur saker och personer ser ut, hur olika aktiviteter ska genomföras och för hur vi beter oss i olika situationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är tankefel?

A

Tankefel innebär när vi drar felaktiga slutsatser.

3 exempel på tankefel är primingeffekten, exponeringseffekten och kausalt tänkande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är primingeffekten?

A

Primingeffekten innebär att vad du precis har läst, hört eller sett påverkar ditt beteende.

Exempel: Vid ett experiment fick försökspersoner bilda meningar av ord som presenterades för dem och efter uppgiften skulle försökspersonerna gå längs en korridor till ett annat rum. De som hade fått arbeta med ord som kopplades till ålderdom, som “glömsk”, “skallig” och “grå”, hade en långsammare takt när de gick.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är exponeringseffekten?

A

Exponeringseffekten innebär att ju mer vi exponeras för något, förutsatt att det inte generar något obehag, desto mer tycker vi om det.

Exempel: Ibland tror vi att det är egenskaperna hos stimuli, till exempel en viss produkt, som gör att vi föredrar den, när det egentligen har med att göra hur vi har exponerats för upprepade gånger, som reklamer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är kausalt tänkande?

A

Kausalt tänkande innebär att vi tror att vi vet hur saker hänger ihop, trots att statistik och sannolikhet tydligt visar motsatsen.

Exempel: Vi har en tendens att överskatta sannolikheten för att osannolika händelser ska inträffa och underskatta sannolikheten för att högst sannolika händelser ska inträffa. Statistisk sett är flygolyckor ovanligare än bilolyckor, men fler människor är rädda när de flyger än när de åker bil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder plasticitet?

A

Hjärnan är plastisk = hjärnan formar sig och bygger om sig genom att försvaga eller förstärka synapserna.

Exempel: När man har utfört en aktivitet och fått en aha-upplevelse när man plötsligt förstår hur saker och ting hänger samman. När man till exempel har spelat ett nytt spel och till en början haft svårt att förstå spelreglerna, men känt hur bitarna faller på plats efter en stund. Ett exempel på hur våra hjärnceller gör nya eller starkare kopplingar som när man pluggar på en sak och till slut lär sig den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är signalsubstanser?

A

Nervceller i den mänskliga hjärnan kommunicerar med varandra genom att skicka nervimpulser till synapserna. (Nervimpuls = elektrisk impuls). När nervimpulser når synapsen omvandlas den till en kemisk signal som frigör små budbärare i form av signalsubstanser.

Några av hjärnans viktigaste signalsubstanser: Glutamat, GABA, Dopamin, Serotonin och Noradrenalin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är glutamat?

A

Glutamat kan ses som hjärnans gaspedal, då den stimulerar de nervceller den påverkar. Glutamat är iblandat varje gång vi tänker en tanke eller utför en handling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är GABA?

A

GABA kan ses som hjärnans bromspedal. Det är en viktig signalsubstans för att förhindra överstimulering i hjärnan. GABA hämmar eller lugnar aktiviteten i nervcellerna.

17
Q

Vad är dopamin?

A

Dopamin spelar en viktig roll för de kognitiva funktioner såsom minne, uppmärksamhet och koncentration, som de motoriska funktionerna och belöningssystemet.

18
Q

Vad är serotonin?

A

Serotonin reglerar bland annat sömn och vakenhet, oro och ångest, välbefinnande, smärta, sexlust samt hunger och mättnad. Vid depression kan serotonin nivån vara låg.

19
Q

Vad är noradrenalin?

A

Noradrenalin påverkar vakengetsgraden, uppmärksamheten och även sinnesstämningen.

20
Q

Vad är hormoner och vad har de för funktioner?

A

Hormoner är små kemiska budbärare som transporteras via blodet. Hormoners funktion är att påverka cellerna, som i sin tur aktiverar en kroppslig reaktion.

Det finns många hormonbildande körtlar i kroppen, men den viktigaste sitter i hjärnan, hypofysen, som frigör stress-, tillväxt- och könshormoner.

21
Q

Vad är det limbiska systemet och vilka 2 delar finns där?

A

Det limbiska systemet är kopplat till belöning och bestraffning. Striatum och amygdala är två delar som finns i det limbiska systemet.

22
Q

Vad är striatum?

A

Striatrum är den delen av det limbiska systemet som styr oss mot belöningar, föredrar snabba lösningar och kortsiktig belöning framför långsiktig.

Exempel: Aktiveras när vi utsätts för något vi gillar, som att ha bra kompisar, äta godis och få kramar.

23
Q

Vad är amygdala?

A

Amygdala är den delen av det limbiska systemet som aktiveras av obehag.

Exempel: Aktiveras när vi gör något tråkigt som att städa eller plugga, men amygdalan reagerar som starkast när vi är utsatta för hot i form av stress, jobbiga situationer eller elaka personer.

24
Q

Varför är sömn viktig?

A

Sömn låter hjärnan att återhämta sig från det den har varit med om under dagen. När man sover blir inte hjärnan inaktiv, utan i stället ägnar den sig åt cellreparation, bearbetning och utsortering av dagens intryck och upplevelser, samt flyttar information från korttidsminnet till långtidsminnet, under återhämtningen.

Under sömnen producerar hypofysen bland annat tillväxt- och könshormoner som är särskilt viktiga för barn och tonåringar som växer och utvecklas.

En god sömn hjälper även till att hålla uppe koncentrationen och uppmärksamheten under dagen.

25
Q

Varför är motion viktig?

A

Motion är viktig för att kroppen och hjärnan ska må bra. Regelbunden motion ger bättre koncentrationsförmåga. Forskning visar att nya nervceller bildas när vi motionerar. Minnet påverkas även positivt när vi rör oss regelbundet.

26
Q

Varför är det viktigt med sociala sammanhang?

A

Hjärnan spelar en stor roll vid det sociala samspelet mellan människor eftersom att hjärnan är mycket social. Forskning visar att när människor är tillsammans med andra och delar gemensamma intressen eller upplever ett ömsesidigt beroende av varandra, sparar hjärnan energi.

Vi föds med genetiska förutsättningar att vara sociala, men vi tränar också våra sociala förmågor genom att tillhöra i olika grupper genom livet som familj, kompisgäng och arbetsgrupper.