Kognitionspsykologi, Biologi och socialpsykologi Flashcards
Vem blev känd för sin utveckling om barnets kognitiva utveckling?
Den schweiziske pedagogen och utvecklingspsykologen Jean Piaget: Centralt i Piagets teorier om tänkande finns de tankeprocesser som han kallar assimilation och ackommodation. Enligt Piaget är det dessa vi använder oss av när vi möter nya kunskaper. Assimilation innebär att vi använder tidigare kunskaper eller erfarenheter för att möta nya.
Ackommodation innebär att vi förändrar tidigare kunskaper för att kunna förstå nya.
Piaget presenterade en teori om hur tänkandet utvecklas under barndomen. Han delade in utvecklingen i fyra steg enligt nedan:
Det senso-motoriska stadiet, 0‒2 år
lär sig genom sinnen och motorik
lär sig objektpermanens (förmåga att förstå att något existerar även när det inte finns i närheten)
Det preoperationella stadiet, 2‒7 år
kan använda symboler
animistiskt tänkande (när man tror att döda föremål har känslor: ”Stackars nallen!”)
utveckling av förståelse för objektkonstans (förmåga att förstå att ett föremål är samma föremål även om det ändras, t.ex. målas om eller ses i ett annat ljus)
egocentrism (när man enbart har förmåga att uppfatta omvärlden utifrån sitt eget perspektiv)
Det konkret operationella stadiet, 7‒11 år
logiskt tänkande
konkreta tankeoperationer
Det formellt operationella stadiet, 11 år‒
abstrakta tankeoperationer
sociocentrism (när man har förmåga att uppfatta och värdera omvärlden utifrån andras perspektiv)
Vad är Gestaltpsykologi och vem låg bakom grenen?
En inriktning inom psykologin, gestaltpsykologin, intresserar sig för hur vi människor har ett behov och en automatisk strävan att se helheter. Gestaltpsykologin grundades av den tyske psykologen Max Wertheimer (1880‒1943) under början av 1900-talet. Wertheimer beskrev hur människan inte uppfattar världen i isolerade detaljer, utan i sammanhängande helheter. Han formulerade sina tankar om hur vi organiserar våra intryck i helheter i ett antal lagar. Helhetslagen, Figur-grundlagen, närhetslagen och likhetslagen.
Vem presenterade teorin om sju olika intelligenser.
IQ-begreppet har kritiserats för att det bara fokuserar på en viss typ av intelligens. År 1982 presenterade den amerikanske pedagogen Howard Gardner sin teori om människans sju intelligenser.
Lingvistisk intelligens: språk, skrivande, talande, främmande språk etc.
Logisk/matematisk intelligens: matematik, logik, organisering, planering etc.
Spatial intelligens: lokalsinne, rumskänsla, konst, bild etc.
Kroppslig/kinestetisk intelligens: fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på etc.
Musikalisk intelligens: gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet etc.
Interpersonell intelligens: social kompetens, kommunikation, lyssnare etc.
Intrapersonell intelligens: självinsikt, självständighet, trivs ensam etc.
Vem blev runt mitten av 1800-talet känd för sin upptäck inom neuropsykologi?
Hjärnans funktioner har intresserat forskare under lång tid. Redan vid mitten av 1800-talet konstaterade den franska kirurgen Paul Broca (1824‒1880) att vissa mentala funktioner var lokaliserade till särskilda platser i hjärnan. Han upptäckte bland annat, genom studier av hjärnskadade patienter, att det finns en talfunktion i vänster pannlob, nära tinningen (Brocas centrum). Personer med skador i denna del av hjärnan uppvisade tydliga problem med att tala (afasi).
Vad är signalsubstanser? Ta upp 8 stycken.
Signalsubstanser är molekyler som möjliggör eller förhindrar kommunikationen mellan nervcellerna. Det finns olika typer av signalsubstanser för olika typer av impulser. Signalsubstanser är intressanta för psykologin, eftersom man genom medicinering kan påverka halten av dessa och därmed också styra hur olika typer av nervimpulser skickas runt i kroppen.
Serotonin påverkar viktiga funktioner som aptit, sömn och smärta, men även vårt känsloläge. Människor som lider av depression har ofta en sänkt nivå av serotonin.
GABA har framför allt en hämmande effekt, dvs. att hjärnans aktivitet minskar. GABA förekommer bland annat i lugnande mediciner. I kombination med alkohol, bensodiazepiner eller andra lugnande medel kan den avdomnande effekten förstärkas och medföra koma.
Dopamin är en viktig signalsubstans i CNS* som bland annat påverkar hur vi mår psykiskt. Det förstärker känslor av lycka och välmående och förekommer i vissa droger. Ett underskott kan leda till nedstämdhet, men förekommer också vid sjukdomar som Parkinsons och ADHD.
Histamin är verksamt i många delar av nervsystemet. Påverkar bland annat immunförsvar och mag-/tarmsystem, men även vakenhet, nyfikenhet och inlärning. Orsakar reaktioner vid vissa allergier.
Adrenalin är ett stresshormon och en signalsubstans som ökar kroppens prestationsförmåga, i synnerhet under stress. Utsöndras även vid psykiska tillstånd som panikångest.
Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin. Påverkar hjärtats aktivitet, prestation och vakenhet. En sänkt nivå ses ofta hos människor med depression.
Acetylkolin påverkar bland annat hjärta, matsmältning och hjärnans elektriska aktivitet. Brist på acetylkolin tros kunna vara en bidragande orsak bakom Alzheimers.
Glutamat är en viktig signalsubstans för bland annat minne och inlärning. Ett överskott tros kunna leda till olika neurologiska sjukdomstillstånd. Används som tillsats i vissa livsmedel.
Beskrev hjärnans fyra delar och dess funktioner:
Hjärnan är uppbyggd av cirka 100 miljarder nervceller (neuron) och nästan tio gånger så många stödjande gliaceller. När man studerar hjärnans uppbyggnad brukar man titta på hjärnans olika delar. Vi börjar med de stora delarna.
Storhjärnan
är den stora delen av hjärnan – den som ser ut som en halv valnötskärna. Det är med storhjärnan vi tänker och känner och det är här vi lagrar våra kunskaper och erfarenheter. Storhjärnans yttersta lager, det som är fårat och veckat, kallas hjärnbarken. I hjärnbarken styrs funktioner som har att göra med minne, tänkande, uppmärksamhet och språk. Hjärnbarken är delad i två hjärnhalvor som kallas höger och vänster hemisfär. I höger hjärnhalva dominerar funktioner som har att göra med kreativitet, helhetstänkande, konstnärligt skapande och rumsuppfattning. Den vänstra hjärnhalvan är analytisk, logisk, matematisk, språklig och detaljseende. De båda hjärnhalvorna är sammankopplade längst ner av hjärnbalken, som är ett virrvarr av nerver genom vilka hjärnhalvorna kommunicerar. En del av hjärnbarkens fåror är extra djupa. Utöver indelningen i höger och vänster hjärnhalva delar man därför också in hjärnbarken i fyra olika lober som separeras av djupare fåror. De olika loberna styr olika funktioner, vilket du kan läsa mer om på nästa sida.
Mellanhjärnan
är belägen mitt i hjärnan där hjärnstammen slutar. I mellanhjärnan finns delar som har stor betydelse för våra drifter. Här finns bland annat hypotalamus, en cellansamling som reglerar viktiga funktioner som hunger, törst, dygnsrytm och sexuell aktivitet. Kopplad till hypotalamus finns hypofysen, en körtel som utsöndrar många viktiga hormoner som påverkar vår utveckling, tillväxt och reproduktion. I mellanhjärnan finns även talamus, den del av hjärnan som tar emot alla sinnesintryck förutom lukt. Talamus bestämmer vilka intryck som ska ignoreras och vilka som ska skickas vidare för bearbetning.
Lillhjärnan
finns i den bakre delen av hjärnan. Här regleras många motoriska funktioner, såsom balans och rörelser.
Hjärnstammen
är länken mellan ryggmärgen och hjärnan. Härigenom passerar kroppens alla nervimpulser innan de går vidare till andra delar av hjärnan. Här styrs också grundläggande överlevnadsfunktioner som andning, blodtryck, hjärtrytm och sömn.
Vilka är hjärnbarkens fyra lober och var finns hjärnans belöningssystem?
Pannloben innehåller många viktiga funktioner. Här styrs bland annat alla viljestyrda rörelser, som när du sträcker på dig för att du känner att du sitter ihopsjunken. Pannloben tar också emot sinnesintryck som beröring, värme och smärta. I pannloben sker en stor del av vårt tänkande och våra associationer. Här finns också ett rikt känsloliv – högra främre delen reglerar irritation, ilska, aggression och nedstämdhet, medan den vänstra främre delen reglerar glädje, nyfikenhet och lycka.
Hjässloben har bland annat hand om öga-handkoordination, uppmärksamhet, minne, igenkänning av objekt och rumsuppfattning.
Tinningloben innehåller centrum för hörsel, tal och språk, samt uppmärksamhet och minne.
Nackloben hanterar syn och synintryck samt en del av talet.
Innanför hjärnbarken, inbäddad i de båda hemisfärerna, finns det limbiska systemet. Det limbiska systemet är ett nervcentrum som behandlar och värderar de nervimpulser som skickas till hjärnan.
Här finns hjärnans belöningssystem (lustcentrum), som utlöser känslor av lust och välbehag vid vissa impulser. Belöningssystemet aktiveras av olika typer av signaler som får oss att må bra. Det är en funktion som uppmuntrar sådana beteenden som är nödvändiga för överlevnaden, som till exempel att äta och ha sex. Det finns också ett flertal substanser som har en omedelbar positiv inverkan på belöningssystemet, exempelvis alkohol, nikotin och viss narkotika. Därför kan belöningssystemet också bli ett beroendesystem som uppmuntrar negativa beteenden såsom alkoholism och hetsätning.
Det limbiska systemet kan också utlösa känslor av obehag eller ångest vid vissa impulser. För personer med social fobi kan det innebära att hjärnan skickar ut signaler som orsakar hjärtklappning när de står framför en publik. Vissa forskare menar att detta sker genom ett särskilt bestraffningssystem, något som inte har kunnat bevisas.
Amygdala
En del av det limbiska systemet är amygdalan, som är en nervsamling långt nere i tinningloben. Amygdalan är den del av hjärnan som förmedlar och organiserar våra känsloreaktioner. Den har en viktig funktion för starka känsloreaktioner, såväl positiva som negativa. Man tror därför att skador eller avvikelser i amygdalan kan vara en betydande faktor bakom olika psykiska störningar såsom ångest, hög aggressivitet, depression, fobier, paniksyndrom och autism.
Hur kan personligheter kopplas till hjärnan
Utåtvändhet (pratsam, spänningssökande, entusiastisk).
Graden av utåtvändhet påverkas bland annat av dopaminhalten i hjärnans belöningssystem. De med ett känsligt belöningscentrum med höga halter dopamin är ofta utåtvända.
Anspändhet (lättstressad, orolig, bekymrad).
Graden av anspändhet kan ha att göra med storleken på amygdala. En stor och aktiv amygdala förhöjer adrenalinhalten i kroppen, vilket ökar vår vaksamhet och stressnivå.
Pålitlighet (ansvarsfull, välorganiserad, disciplinerad).
Graden av pålitlighet kan härledas till aktivitet i främre pannloben. Här finns bland annat planeringsförmåga, målinriktning och impulskontroll.
Vem gjorde ett känt experiment om hur sociala normer upprätthålls?
Det har gjorts många studier kring sociala normer och hur de upprätthålls. Några av de mest välkända genomfördes av den turkisk-amerikanske socialpsykologen Muzafer Sherif under mitten av 1900-talet.
Sherif drog ett antal slutsatser av sitt experiment:
Det behöver inte finnas några kulturella eller andra skillnader mellan medlemmarna i motståndargrupper för att en konflikt ska uppstå.
Tävlingsmomentet visar att fientligheten ökar när båda grupper strävar efter ett mål som bara en kan vinna (priset).
Fientlighet och fördomar försvinner först när medlemmarna arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
Vilka är attitydens tre delar
En attityd består av tre komponenter:
Den affektiva komponenten, som speglar individens känslomässiga inställning till objektet (jag är rädd för hundar, jag blev biten som barn)
Den kognitiva komponenten, som speglar individens tankar och kunskap kring objektet (jag vet att hundar kan bitas)
Beteendekomponenten, som handlar om hur individen beter sig gentemot objektet (jag undviker hundar)
De tre komponenterna går ofta hand i hand och skapar en gemensam attityd. När alla tre komponenter stämmer överens med varandra är det svårt att ändra en attityd.
Vem blev känd för sitt lydnads experiment
År 1974 genomförde den amerikanske psykologen Stanley Milgram ett av de mest kontroversiella experimenten i psykologins historia. Hans utgångspunkt var att människans tendens att lyda varierar mellan olika kulturer. Han menade till exempel att det som hände i Hitlers Tyskland aldrig skulle kunna hända i USA, där medborgarna är individualistiska och fritänkande. Milgrams experiment visade att han hade fel.
Variationer av Milgrams experiment visar att det finns faktorer som påverkar människans tendens att lyda:
Närheten till offret: Det är svårare att lyda om offret befinner sig nära individen (till exempel om eleven sitter i samma rum som läraren).
Närheten till auktoriteten: Det är lättare att säga nej om auktoriteten befinner sig längre bort från individen (exempelvis om man tar instruktioner per telefon).
Närvaron av andra påverkanspersoner: Det är lättare att säga nej om någon annan i samma position som man själv också säger nej (till exempel om en annan försöksperson vägrar att utdela stötar).
Vem blev känd för sitt experiment om hur situationen kan skapa ondska
Den amerikanske psykologen Philip Zimbardo (1933‒) menar att ondskan inte finns hos individen, utan att den uppkommer ur situationen. Vem som helst kan bli ”ond” om de ställs i vissa situationer. När ett ondskefullt beteende väl uppkommit, kan det vara svårt att ta sig ur det. De egna och andras förväntningar gör det lätt att fortsätta på den ondskefulla banan. Zimbardo visade exempel på hur en given roll kan påverka individens beteende genom sitt välkända fängelseexperiment på Stanford University, 1971.
Vem kombinerad det socialpsykologiska och biologiska perspektiven i sin forskning om kärlek?
Förälskelsen är en speciell fas som studerats av många forskare, bland annat den italienska psykiatrikern Donatella Marazziti. Hon fann att förälskelsen påverkar vår hjärna, vilket i sin tur påverkar vårt välmående och vårt sätt att bete oss:
Serotoninnivån sjunker, vilket gör oss mer mottagliga för depressioner.
Aktiviteten i pannloben minskar, vilket också medför att vår impulskontroll och planeringsförmåga minskar.
Dopaminnivån ökar, vilket ger en ökad känsla av välbehag.
Halten av signalsubstansen fenyletylamin ökar, vilket gör att vi får en berusningsliknande känsla, men det kan också skapa abstinens i form av irritation, nedstämdhet och rastlöshet.
Hos män sjunker testosteronhalten något, medan den ökar hos kvinnor, vilket gör det lättare för man och kvinna att ”möta” varandra.
