Kognitionspsykologi Flashcards
vad är konceptuell kunskap?
kunskap som tillåter oss att känna igen och förstå objekt och händelser runt om oss och att dra slutsater utifrån dem.
konceptuell kunskap organiseras som….
koncept
vad är ett sätt som koncept organiseras på?
kategorier
koncept ger oss reglerna för att skapa kategorier.
koncept säger exempelvis vad som är gemensamt för alla katter, men i kategorin katt ingår massiv med olika kattraser som kan se olika ut osv.
kognitiva psykologer är intresserade av den process där vi kategoriserar olika objekt in i olika kategoriser. nämn några teorier som försöker förklara denna process.
definitional approach: passar objektet in i kategorins definition? (fungerar relativt bra för simpla objekt såsom en fyrkant, men sämre för naturliga objekt som fåglar och objekt som skapats av människor)
family resemblance: objekt inom en viss kategori liknar varandra på olika sätt, men måste inte passa in i specifik kriterier. Det finns stolar utan ryggstöd men det är ändå en stol.
prototype approach
exemplar approach
idén om family resemblance har lett till att forskare lagt fram idén att vi kategoriserar objekt genom att bedöma hur likt objektet är en standardrepresentation av kategorin. vad kallas denna approach till kategorisering?
prototype approach to categorization:
menar att man avgör ifall ett visst objekt platsar i en kategori genom att jämnföra det med en prototyp som representerar hela kategorin.
vad är en typisk prototyp enligt prototype approach?
en typisk prototyp baseras på ett medelvärde av de vanligast förekommande medlemmarna av en kategori. därför är en prototyp inte en faktiskt medlem, utan ett medelvärde.
exempelvis om de vanligaste fåglarna jag ser hela tiden är kråkor och duvor så kommer min typiska prototyp av en fågel vara en blanding mellan en kråka och en duva. när jag ser ett djur kommer jag då att jämföra min kråkduva med det nya objektet för att se ifall den passar in i kategorin “fågel”.
det var rosch som lade fram the prototype approach, hur förklarade hon att vi vet att pingviner och ugglor fortfarande är fåglar trots att de inte stämmer överrens med en prototyp av dom?
beskriv att dessa variationer inom kategorier representerar skillnader i typicality.
en fågel kan ha låg eller hög typicality beroende på hur väl den matchar med prototypen
vad visade rosch och mervis experiment från 1975?
hög family resemblence korrelerar med proto-typikalitet.
the higher the family resemblance the more prototypical
an object is for a certain category.
vad innebär att några grejer har hög family resemblence?
de har många överlappande attribut
vad hittade Rosch och Mervis ytterligare för bevis mot the definitional view of categorization?
de fann att få attribut som var listade för olika objekt i deras experiment delades av alla medlemmar av en kategori.
om ett attribut fanns för alla medlemmar av en kategori så fanns det också samma attribut i andra kategorier och var inte unikt.
exempelvis:
kategori frukt: man kan äta alla frukter
kategori grönsaker: man kan äta alla grönsaker
vad är något intressant och oväntat som Rosch och Mervis observerade i deras andra experiment?
de mer prototypiska objekten av en kategori delade färre attribut med medlemar av en annan kategori.
vad är the typicality effect och vilken procedur har man använt sig av för att komma fram till denna effekt?
sentence verification technique användes av forskare för att mäta hur snabbt deltagare kunde svara på frågor om ett objekts kategori.
smith et al (1974) använde sentence verification technique och kom fram till att deltagarnas reaktionstid (och då alltså svarstid) var snabbare för objekt som är höga i prototypikalitet.
fenomenet att vi bedömer objekt som är lika vår prototyp snabbare kallas för the typicality effect.
nämn 2 saker som är sanna för prototypiska objekt?
- prototypiska objekt nämns först: äpple, banan, päron…….stjärnfrukt, granatäpple, lychee.
(ordingen kan såklart tänkas påverkas av ex. geografiska skillnader) - prototypiska objekt påverkas mer av priming.
vad är the exemplar approach till kategorisering? hur skiljer den sig från the prototype approach?
exemplar approach liknar prototype approach i det avseende att man försöker se om ett objekt liknar andra objekt i samma kategori.
men medans prototype approach menar att prototypen är ett enskilt medelvärde av gruppens medlemmar (kråkduva) och ej en verklig medlem så menar exemplar approach att deras prototyp är många exempel av medlar i en kategori som kallas för olika exemplar.
prototype approach: 1 kråkduva (ej verklig medlem)
exemplar approach: många exemplar (faktiskt medlem)
vad är ett exemplar i exemplar approach?
ett exemplar är verkliga medlemmar av en kategori som personen har kommit i kontakt med. Exempelvis: rosor, solrosor, blåklockor.
hur förklarar exemplar approach the typicality effect?
man menar att ifall du har sett en medlem av en kategori många gånger så kommer det att finnas fler exemplar av det objektet. Du har sett äpplen och päron fler gånger än vad du sätt drakfrukt eller lychee och därför finns det fler exemplar av äpplen och päron.
prototype approach: typicality effect = reaktionstiden är snabbare eftersom objektet är mer likt prototypen
exemplar approach: typicality effect = reaktionstiden är snabbare för att det finns flera exemplar.
vad är en fördel med exemplar approach?
kan bättre förklara hur vi kategorisera atypiska objekt, såsom flight-less birds. exemplar approach tar alltså hänsyn till all information om fåglar om slänger inte bort denna information för att skapa ett medelvärde. vi minns alltså därför att jo, det finns vissa fåglar som inte flyger. hade vi gjort en medelvärdes prototyp hade detta kanske då inte gått.
är också bra för att förklara hur vi kategoriserar objekt in i diffusa kategorier såsom “spel”, det är svårt att se hur ett medelvärde av “spel” skulle se ut, men om vi har exemplar av olika spel kan vi lättare bedöma huruvida det vi kollar på hör till den kategorin.
används antingen exemplar approach eller prototype approach?
baserat på en överblick av forskningen har forskare kommit fram till att vi använder båda förhållningssätten, och vilket vi använder kan avgöras av
- vart vi är i inlärningsstadiet
- strukturen av kategorin
Det har föreslagits att när vi först lär oss om en kategori kan vi genomsnittligt sammanfoga exemplar till en prototyp; men senare under inlärningen, efter att vi har stött på många fler medlemmar i kategorin, blir en del av exemplarinformationen starkare.
- prototype approach
- exemplar approach
vad är en extreme member?
en annan approach till kategorisering som genom forskning visat att det är våra mål och ambitioner som väljer vilket av objekten i våra kategorier som står ut som viktiga. om du tänker på “mat som är bra att äta när man går på diet” kommer en mat med väldigt låg kaloridensitet, typ selleri, dyka upp istället för något som är närmare medelvärdet som i prototype och exemplar approach.
alltså när man tänker på diet kanske man tänker på celery och inte något som är “the average diet food”.
handlar om hur väl ett objekt uppfyller ett visst mål, och inte hur många likheter de delar med samma objekt i en kategori.
vad är hierarkisk organisation?
när stora generella kategorier delas in i mindre, mer specifika, underkategorier.
enligt idén om hierarkisk organisation så finns det det olika nivåer av kategorier. vad är basic-level categories och vilka forskare gjorde experiment som lade fram denna teorin?
1976 identiferade forskare tre nivåer av kategorier:
global: “möbler” (alla medlemar i möbler har få gemensamma attribut) 3st
basic: “bord” (medlamar i bord har fler gemensamma attribut) 9st
specifik: “matbord” (medlemmar i matbord har flest gemensamma attribut) 10.3st
vad var det rosch och kollegor såg som intressant när de forskade på hierarisk organisation?
De såg att globala kategorier hade minst gemensamma attribut, eftersom att om man går till kategorin över i hierarkin (global) så resulterar detta i en stor informationsförlust. Basic-level kategorier verkar ge oss den perfekta balansen mellan att ge tillräckligt med information, men inte allt för mycket.
rosch et al. 1976 gjorde ett experiment där de visade deltagare olika bilder och ombad dem sedan att berätta vad de såg. deltagarna var mer benägna att välja ett ord som passade in i the basic level.
de drog slutsatsen att eftersom att basic level categories är de mest inclusiva konkreta bilderna av en kategori så är de den första kategoriseringen man gör vid perception av ens omgivning.
vad gör semantiska nätverk?
semantiska nätverk representerar relationer mellan kategorier
semantic network approach föreslår att….
concept är ordade i nätverk.
