Kognition och perceptionspsykologi Flashcards

1
Q

Vad var starten på Behaviorismen? Varför uppkom den?

A

Väcktes ur kritiken på introspektion av Watson, menade att det gav så pass olika resultat från person till person och resultaten var svåra att varifiera. Behaviorismen menade att man inte kunde mäta kognitiva processer, menade att man bara kan mäta beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär Broadbents filtermodell?

A

Olika stegen i Broadbents filtermodell:
1. Sensoriskt minne som håller informationen i en bråkdels sekund innan den överföra all information till nästa steg, filtrerings steget.
2. Filtret: Definierar meddelandet baserat på fysiska egenskaper och endast det uppmärksammade meddelandet passerar till nästa steg. Alla andra meddelanden filtreras bort.
3. Detektorn. Bearbetar all information för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet, såsom dess mening.
4. Korttidsminnet tar emot resultat från detektorn (mening med meddelandet) och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra det till långtidsminnet.

Den är kallad early selection model för att man filtrerar information direkt. Filtret eliminerar bort oviktig information i början av flowet av information, det vill säga innan den är helt filtrerad. Vi har en förmåga att helt filtrera bort omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär Treisman’s dämpningsmodell?

A

Treismans dämpningsmodell i steg:
1. Informationen analyseras hastigt för att egenskaper såsom språk och mening. Därifrån kan info skickas vidare i varierande styrka. Dämparen analyserar information i:Fysiska egenskaper, hög eller låg ljudstyrka/ långsam eller snabb, Hur ord blir till, Meningen bakom det som sägs.
2. Lexikonet. Innehåller ord som har olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga. Outputen av lexikonet blir till minne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad skiljer Broadbent och Treisman’s modeller åt?

A

Treisman tyckte att Broadbents filtermodell inte kunde förklara cocktailpartyfenomenet. Alltså att man kan uppfatta vissa ord som har mening för en utan att lägga uppmärksamhet på det, man kan inte stänga ute all information. Till exempel: Dear Aunt Jane experimentet, att deltagarna kunde uppfatta ord även i det vänstra örat som man inte skulle fokusera på så deltagarna kunde återberätta att de hade hört Dear Aunt Jane.
För att förbättra Broadbents modell la Treisman till steget lexikon, där finns det ord med olika tröskelvärden för att uppmärksamheten ska riktas ditåt. Exempelvis om någon säger sitt namn 10 meter ifrån en reagerar man starkare än om någon säger ordet båt. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga.

Även att dämparen inte har en allt eller inget karaktär, När det avsiktliga meddelandet och blivit identifierat så släpps både det avsiktliga meddelandet och det ickeavsedda meddelandet igenom dämparen, det avsiktliga meddelandet inte lika starkt men ändå där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär early Selection model samt late selection model? Vilka modeller innefattar dem?

A

Broadbents och Treisman. Kallas early selection för att deras modeller framställer ett filter som opererar i ett tidigt stadie i flödet av information. Innan perceptionen.

MaccKays sena filteringsmodell. Meddelanden kan bli valda i ett senare skede i processen, baserat på deras mening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär selektiv uppmärksamhet?

A

Selektiv uppmärksamhet: uppfattar båda men väljer att fokusera på en. Förmåga att fokusera på ett meddelande och ignorera andra. Ex. man läser en bok i offentlig miljö, men är väldigt fokuserad på det man läser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär distraktion?

A

Ett stimuli som stör processandet av ett annat stimuli. Ex. telefonen ringer när man gör läxan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär delad uppmärksamhet?

A

Ha uppmärksamhet på mer än en sak i taget. Uppmärksamhet fördelas. tex. Lyssna på en konversation samtidigt som man spelar ett spel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär uppmärksamhetsfånga?

A

Ett stimuli får en att reagera och skifta uppmärksamheten till ett annat håll. tex. en smäll i klassrummet får en byta uppmärksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär Scanning?

A

undersöker vad som sker. tex. vad var det som smällde? Kollar på folket runt omkring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär strukturella modeller?

A

Strukturella modeller visar den fysiska strukturen, strukturer i hjärnan. Modellen tydliggör vilka strukturer som aktiveras i olika processer men inte hur de är kopplade till funktionerna. (tex 3D modell av hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär process modeller?

A

illustrerar hur en process opererar. Representerar en processerna som är involverade i kognitiva mekanismer. (tex Broadbents filtermodell).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär resursmodeller?

A

är tätt relaterade till process modeller, men fokuserar istället på den mentala ansträngningen eller ”resurser” som dessa processer kräver. Processer kan kräva samma resurser, vilket leder till att de behöver tävla med varandera. Tex att man försöker fokusera på plugget, men samtidigt börjar tänka på inhandlingslistan eller kolla inkommande telefonsamtal. Lyckas inte göra detta samtidigt för de alla kräver samma resurser, i detta fall uppmärksamhet. (Tex multiple resource model).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv Macckays “bank” expriment

A

”Bank” experimentet innebar att deltagare fick lyssna på ett svårtydligt meddelande i ena örat såsom ”they where trowing stones at the bank” som skulle kunna tolkas som finansiell institution eller flodbank. Man kunde alltså tolka det som att de kastade stenar på en flodbank eller om de kastade stenar på en bank. Sedan fick de det otydliga meddelandet presenterade i det örat som deltagarna skulle lyssna ifrån samtidigt som partiska ord såsom ”flod” eller ”pengar” sades i det andra örat som de inte skulle lyssna på. Sedan skulle deltagarna välja in vilka meningar som passade bäst med de som de hade lyssnat på, antingen att de hade kastat stenar på en flod eller att de hade kastat stenar på en bank, visade sig att deltagarna valde meningar som hade med de partiska namnen som hade presenterats i örat som de inte skulle lyssna ifrån, om de hade fått höra ”pengar” exempelvis så valde de alternativet som hade med bank som en finansiell institution att göra. Detta indikerade att dessa ord måste ha blivit processade till nivån av mening även fast det inte var avsiktligt.

Uppfattar mycket mer än vad vi tror. Därav late selaction model. Meddelanden kan bli valda i ett senare skede i processen, baserat på deras mening. Måste inte rikta uppmärksamheten för att förstå/skapa mening. All information processeras tillräckligt mycket för att förstå den semantiska meningen. När man får sammanhanget så tolkar man in mening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär Forster och Lavie experiment, vad kom de fram till?

A

Forster och Lava studerade processing capacity och perceptual load genom att visa bilder för deltagarna där deltagarna skulle svara så snabbt de kunde genom att trycka på en knapp när de antingen såg x eller n. Till en början var testen enkla med endast en bokstav till på skärmen men blev sucessivt svårare med fler bokstäver på skärmen samt uppgifts orelevanta saker såsom en tecknad figur. När uppgiften är enklare och deltagarna har mer uppmärksamhet att använda blir de mer distraherade av irrelevanta bilder.
När uppgiften är svårare och deltagarna har mindre uppmärksamhet att använda blir de inte lika distraherade av irrelevanta bilder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur är uppmärksamhet påverkad av stimulus salience och scene schemas?

A

Stimulus salience: fysiska stimuli, snabba rörelser, färg etc. Om någonting sticker ut. Kan tex vara något som sticker ut för det har en ljus eller mörk färg på en bild. En bottom up-process.

“Scene schemas, eller “scenmönster,” är mentala representationer av vanliga situationer eller miljöer. Dessa schemas innehåller förväntningar om vad som vanligtvis förekommer i en given situation och hjälper oss att tolka och förstå vår omgivning snabbt och effektivt. Genom att använda scenmönster kan vi effektivt filtrera information och rikta vår uppmärksamhet mot det som är mest relevant i en given situation. Till exempel, när vi befinner oss i ett kök förväntar vi oss att se föremål som kastruller, tallrikar och bestick, och vår uppmärksamhet kommer att riktas mot föremål som mindre relevanta detaljer i rummet tex en skrivare. En top-down process, påverkad av tidigare fördärvad kunskap om vad som bör finnas i en viss scen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär covert attention?

A

Covert attention innebär dold uppmärksamhet. Fokuserar vår uppmärksamhet på något utan att kolla på det med våra ögon. Som att vi “tittar” i våra tankar men inte med våra ögon.
I sitt experiment använde Posner sig av två typer av signaler:
1. Exogena signaler
* Oväntade och drar vår uppmärksamhet automatiskt till en plats.
2. Endogena signaler
* Förväntade och vi riktar vår uppmärksamhet automatiskt dit. Exempelvis om någon pekar åt ett håll och ber oss kolla.

Resultat: när vi medvetet riktar vår uppmärksamhet till en plats, reagerar vi snabbare och mer exakt på saker där. Men om vår uppmärksamhet dras oväntat bort, tar det längre tid och vi blir mindre noggranna i våra reaktioner. Det visar att vår uppmärksamhet påverkar hur bra vi kan bearbeta information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebar Schneider and Shiffrin ́s experiment?

A

Experimentet innebar att .deltagarna blev ombedda att komma ihåg en uppsättning tecken (1-4 tecken). Samtidigt övervakade de en snabb ström av testbilder som innehöll slumpmässiga punktmönster, ett mål eller distraktioner. Deltagarna skulle sedan rapportera om de såg upsättningen bland testbilderna. Uppmärksamheten behövdes fördelas. Detta experiment visade på att träning möjliggör att personer kan lära sig göra två saker samtidigt. Deltagarna tränade på detta och blev bättre på att fördela sin uppmärksamhet.
Det möjliggörs av två kompletterande processer:
1. Automatiska
* snabb, ansträngningslös och omedveten. kräver ingen uppmärksamhet
* ex. att cykla är först kontrollerande och sen automatisk
2. Kontrollerade (kognitiva processer)
* långsam, krävande och sker med medveten medvetenhet. kräver uppmärksamhet

Inte möjligt med automatisk processer om det är en svår uppgift, tex att det är lätt att köra bil om man kör på en bekant väg utan så mycket trafik och kan prata med andra passagerare samtidigt men när trafiken ökar och det kanske är vägarbete så måste man sluta prata för att ha all sin uppmärksamhet på vägen istället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär Treisman ́s egenskapsintegreringsteori?

A

Undersöker bindningsproblemet, det vill säga hur vi ser olika egenskaper i ett objekt kan (färg, form, plats) som processas i olika delar av hjärnan kan kan kombineras till en enhetlig representation. Exempelvis hur vi processar en röd boll som rullar förbi som ett enhetligt objekt även fast det har olika egenskaper som processas i olika delar av hjärnan dåsom färg, rörelse, form osv.

I två steg:
1. Preattentive stage (för och uppmärksamhetsfasen): Objekten analyseras i deras egenskaper. Automatisk och omedveteten process.
2. Focused attention stage (fokuserad uppmärksamhetsfas): Uppmärksamheten spelar en stor roll. Egenskaperna kombineras.

20
Q

Vad kan vara olika vardagliga exempel då det kan vara viktigt att förstå hur vi processar information och tar beslut?

A
  1. Beslutsfattande i karriären- när man ska välja mellan olika projekt eller strategier är det viktigt att förstå hur information bearbetas för att fatta välgrundade beslut
  2. konsumtionsval- kan förutse konsumentbeteenden och fatta kloka inköpsbeslut
  3. Relationer- i interaktion med andra människor, hur man hanterar konflikter eller kommunicerar effektivt
  4. Stresshantering- identifiera och hantera källorna till stress på ett effektivt sätt. kan också hjälpa en att fatta lugnare och mer genomtänkta beslut, även i pressade situationer
  5. För studieteknik.
  6. Trafiksäkerhet.
21
Q

Vad innebar Sperlings experiment? Vad kom han fram till kopplat till det sensoriska minnet?

A

Sperling ville undersöka hur mycket information man kan bibehålla från kort presenterad stimuli. Han testade detta genom att en serie tecken blinkade snabbt på en skärm och deltagarna skulle sedan återge så många tecken som möjligt från hela rutnätet (whole report method/ helrapport) eller rapportera en rad av rutnätet (partial report method/delrapport). Testade även en försenad delrapport (delayed partial report method) där tonen som indikerade vilken rad deltagarna skulle återge var försenad, visade sig att deltagarna då inte kunde rappportera lika många tecken. Kom fram till att precis efter att ett stimulus presenteras så finns allt eller mestadels av tecken tillgängliga i minnet, detta är sensoriskt minne. Men efter bara någon sekund så förvinner minnet mer och mer.

22
Q

Vad finns det för olika steg för effektivt studerande?

A
  1. Elaborate: Utveckla, säg allting man kan om ett ämne. Hjälper en att gå från arbetsminnet till långtidsminne, rekonsolidering. Leder till fler associationer. Tänka på vad man läser och ge det mening genom att koppla det till saker man redan kan.
  2. Generate and test: gör egna instuderingsfrågor som man sen svarar på. Inlärningen får bättre effekt om man skriver egna frågor. Exempelvis flashcards.
  3. Organize: skapa enheter/förkortningar/mindmap. Organisera material på ett sätt att man skapar ett ramverk som hjälper till att relatera information till annan information för att göra den mer meningsfull och som då stärker inkodning. Tex skapa “träd” som organiserar liknande fakta och principer tillsammans.
  4. Take breaks: ta pauser. Spacing effect.
  5. Avoid “illusions of learning”: Man tror att man vet något, men vet egentligen inte. Tex bara läst igenom text och tror man kan men kan inte återkalla det för man inte har testat sig på det.
23
Q

Vad är rekonsolidering? Vad var det för experiment som undersökte detta?

A

Rekonsolidering innebär att man tar fram minnet från långtidsminnet. Man uppdaterar minnet. Innebär att minnet är i ett sårbart tillstånd, då minnet kan bli förändrat, raderat eller förstärkt.
När man tar upp ett gammalt minne kommer det aldrig gå tillbaka i samma form som det var innan, lägger in saker medvetet eller omedvetet.
Hur det ser ut:
Minnet i LTM→ återkallande av minne→ rekonsolidering→ Uppdaterat/förstärkt minne i LTM

Nader, schafe and Le doux gjorde ett expriment då de med hjälp av klassisk betingning skapade de ett ”freeze” beteende hos råtta genom att para ihop en viss signal med en elshock. Exempel på rekonsolidering. Att om man injicerade anisomycin i kombination med att råttan får elshock och tonen hörs så kan man radera minne, råttan fryser inte till för den inte kommer ihåg den klassiska betingningen.

24
Q

Vad innebär standardmodellen och vad innebär flerspårsmodellen?

A

Standardmodellen
* Organiseringsprocess mellan hippocampus och neocortex
* Inledningsvis är minnen beroende av hippocampus för återkallande
* Till slut kan cortex självständigt stödja minnet
* Hippocampus är inte nödvändig för återkallning av minnen sedan lång tid tillbaka.

Flerspårsmodellen
* Olika processer för olika typer av minnen (episodiska, semantiska, implicita) dessa konsolideras på olika sätt
* Hippocampus är alltid involverad i återkallande av episodiskt minne

25
Q

Vad innebär State-dependent learning?

A

Lärande är associerat med ett visst internt tillstånd (humör,tillstånd eller medvetenhet). En persons minne kommer vara bättre om personens interna tillstånd under återkallning matchar det tillståndet som personen var i under inkodning. Tex Eich and Metcalfe kom i sitt expriment fram till att deltagarna kunde komma ihåg mer ord när de var i ett matchande tillstånd som de var i när de hade inkodat orden.

26
Q

Vad är encoding specificity? PÅ vilket sätt relaterar detta till Baddeley and Godden ́s dykexpriment?

A

Innebär att vi avkodar information tillsammans med dess sammanhang. Tex att man gör ett prov bättre om provsituationen matchade inlärningssituationen.

Baddley och Godden experiment innebar att en grupp fick dyka under vattnet och studerade en lista av ord samtidigt som den andra delen av gruppen fick studera orden på land. Sedan blev grupperna testade på att återkalla det som de hade lärt sig i vatten eller på land. Visade sig att det fungerade bäst att återkalla när konsolidering och återkallning skedde på samma plst, det vill säga under vatten eller på land.

27
Q

Vad innebär retrieval cues?

A

Retrival cues innebär återkallande ledtrådar för att komma ihåg något.

28
Q

Hur kan vi förklara att minne blir bättre genom att använda ett ord i en mening, skapa en bild eller genom att relatera det till dig själv?

A

Man skapar mening för det man ska komma ihåg genom att skapa egna associationer. Lättare att komma ihåg om man själv skapar associationer.

29
Q

Vad innebär encoding och vad innebär retrieval?

A

Retrival (återkallning) – innebär processen när man transformerar information från långtidsminnet till arbetsminne för att bli medveten om detta.

Enkoding – inkodning. Innebär att processen för att föra information till långtidsminnet.

30
Q

Vad innebär mood congurent memory? Vad betyder detta för tex någon som har depression?

A

Man kan lättare framkalla minnen när man är i samma känsla, samma sinnestillstånd. Man minns lättare saker som är kopplade till ett visst humör, tex är du ledsen så minns du lättare saker som du blivit ledsen av tidigare.
Folk som är deprimerade tänker mer på deprimerande saker, om de blir deprimerade igen så blir det en ond cirkel.

31
Q

Vad innebär Baddleys tre komponent modell?

A

Består av tre delar:

1.Fonologiska slingan lagrar tillfälligt och manipulerar talat och skrivet material. Exempel att man tex lyssnar på radion med nyheter samtidigt som man kör bil.
2.Visuo-spatialaskissblocket Lagrar och manipulerar visuell och rumslig information. Exempelvis att man kollar på google maps.
3.Centrala exekutiven styrsystemet som riktar uppmärksamheten och koordinerar aktiviten hos de andra delsystemen. Exempelvis om man ska fokusera på att kolla på google maps eller fokusera på radion.

32
Q

Vad är skillnaden mellan korttidsminne och arbetsminne?

A

Skillnaden med arbetsminne är att den både lagrar och manipulerar information för komplexa uppgifter såsom förståelse, lärande och resonemang. Arbetsminne aktivt bearbetar minnet. Tex att man kommer ihåg ett telefonnummer samtidigt som man läser en paragraf. Korttidsminnet är endast kortvarig lagring av information, tex att komma ihåg ett telefonnummer en kort stund.

33
Q

Vad är centrala exekutiven? Vad händer när den blir påverkad på grund av skada i frontalloben?

A

Den funktion som koordinerar och styr aktiviteten hos den visuo-spatiala skissblocket och den fonologiska slingan. Vid skadad frontallob så kan detta göra att koordinationen blir störd, vilket leder till att instruktioner och agerande kan vara svårt att hantera dessa med gott resultat, exempel klicka på röd ruta, klaras av, men ändrad instruktion till klicka på blå ruta ändrar inte agerandet.

34
Q

Hur kan stress påverka vårt arbetsminne? Vad kan man göra för att förhindra att detta sker?

A

Stress stör arbetsminnet för att resurser läggs på stressen istället för att komma ihåg det man har lärt sig.
Bra att skriva ner sina känslor innan en uppgift för att undvika att detta sker.

35
Q

Vad innebär sensoriskt minne och vad kan man dela upp det i för olika delar?

A

Sensoriskt minne innebär första steget av all inkommande information (Broadbents filtermodell). Håller all inkommande information i några sekunder eller bråkdelar av en sekund.
Går att dela upp i ikoniskt minne och ekoniskt minne. Ikoniskt minne innebär ett kortvarigt sensoriskt minne av det vi ser och ekoniskt minne innebär ett kortvarigt sensoriskt minne av det vi hör.

36
Q

Vad innebär korttidsminnet?

A

Korttidsminne är ett system som kan hålla fem till sju element i cirka 15 till 20 sekunder. Är viktigt för en stor del av vårt mentala liv. Allt vi tänker på eller vet vid en specifik stund är involverar korttidsminnet. Tex minnet från långtidsminnet överförs till korttidsminnet vid behov, exempelvis när man ska komma ihåg nummer till en pizzeria som man behöver ringa.

37
Q

Vad innebär långtidsminnet hur kan man dela upp detta?

A

Långtidsminne kan hålla en stor mängd av information i längre tidsspann. Går att dela upp i explicit minne och implicit minne.

Explicit (kan återberätta det man kommer ihåg, deklarativt). Under detta finns:
-Episodisk minne – mental tidsresa, kopplar något man varit med om
-Semantiskt – fakta, oberoende av jaget, inte mental tidsresa

Implicit minne (inlärning från erfarenhet som inte åtföljs av medvetet minne, icke deklarativt kan inte förklara varför) Under dessa finns:
-Motoriskt/Procedurellt – tex kan inte beskriva hur vi lärde oss cykla
-Betingning – kan inte beskriva varför någon blev rädd

38
Q

Vad är load theory attention?

A

Om man gör en uppgift som inte kräver så mycket resurser (uppmärksamhet) så störs man lättare av annan stimulans. Men om man gör en uppgift som kräver mycket resurser (uppmärksamhet) så finns det inga resurser över att lägga energi eller tankar på. Ex kan fokusera på andras prat om man gör en uppgift som inte kräver mycket uppmärksamhet exempelvis spelar spel men inte om man gör en svår uppgift tex löser ett komplicerat mattetal.

39
Q

Beskriv hur skillnader mellan långtidsminnet och korttidsminnet har avgjort genom att mäta serial position curves.

A

Serial position curves är när man undersökte tex någon läser in ord så kollar man hur många de kommer ihåg, därefter återge, tidiga ord och sena ord kommer lättare ihåg, men de i mitten är svårast att återkalla.
Man menar alltså att de tidigare orden man läst har börjat föras över till långtidsminnet för att de har hunnit repeteras flest gånger i frontalloben, de sista orden finns kvar i korttidsminnet, om paus, minns man inte de sista. De orden i mitten fick för lite resurser.

Skillnaden är alltså hur länge informationen kan hållas i de olika minnestyperna serial position curves, visar övergången av information mellan korttidsminne och långtidsminne.

40
Q

Vad innebär proaktiv inferens?

A

Proaktiv inferens
tidigare information stör förmågan att minnas nya saker
ex. lära sig italienska när man precis lärt sig spanska

41
Q

Vad innebär retroaktiv inferens?

A

Retroaktiv inferens
ny information stör förmåga att minnas tidigare saker
ex. minnas spanskan man lärde sig innan italienskan

42
Q

Hur kan åldrande påverka långtidsminnet? På vilket sätt stödjer detta att det finns olika typer av långtidsminne?

A

Data visar att semantisk och episodiskt minne påverkas olika av stigande ålder. Episodiskt minne förblir stabilt mellan 35‒60 år och försämras sedan snabbt. Semantiskt minne ökar fortfarande mellan 35-60 år och minskar sedan, men i en långsammare takt. Denna skillnad stödjer existensen av minst två typer av explicita minnessystem. Hjärnavbildning visar att det finns stora skillnader mellan hjärnregioner som är associerade med semantiskt minne och regioner som är associerade med episodiskt minne. Det finns dock fortfarande viss överlappning mellan systemen och en stor del av interaktionen sker mellan dem.

43
Q

Vad händer med minne med åldern?

A

Minnet blir mer semantiskt och mindre episodiskt över tiden, fokuserar på allmän kunskap snarare än specifika händelser. Kunskapen som utgör ditt semantiska minne erhålls initialt genom personliga erfarenheter, men minnet av dessa personliga erfarenheter bleknar ofta bort och bara det semantiska minnet återstår. Till exempel: Du minns från skolan att järnåldern kommer efter bronsåldern, men du minns förmodligen inte den specifika situationen när du lärde dig det, bara det semantiska minnet består.

44
Q

Vad är skillnaden mellan explicit och implicit minne?

A

Explicita är deklarativt (dvs innebär minnen som vi är medvetna om och kan prata om)
Implicit är icke deklarativa minnen som vi inte är medvetna om (kan inte förklara dem) ex. att knyta skosnören eller cykla på en cykel

45
Q

Vad innebär top down processer?

A

Perception formas av tidigare upplevelser, kontext, förväntningar etc.
allt är minnesbaserat. Formas tidigare upplevelser vi vet redan. Kommer från individen.

MEECK (minne)
Memory
Expectation
Expirience
Culture
Knowlage

46
Q

Vad innebär bottom up-processer?

A

Vad som kommer från miljön. Använder bara sensorisk information, inte exempelvis tidigare upplevelser. Ex man regerar på ett högt ljud och riktar sin uppmärksamhet mot något.

FLERP (sensoriskt input)
Färg
Ljud
Egenskaper
Rörelse
Plats