Koagulation & hemostas Flashcards

1
Q

Vilka patgrupper drabbas oftare av trombos/emboli?

A
  • Immobiliserade pat efter kirurgi
  • Pat m hjärtinkompensation
  • Pat m aterosklerotiskt orsakar kärlsjd
  • Pat m malignitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exempel på genetiska förändringar som kan leda till trombos?

A
  • APC-resistens
  • Protein C- och/eller protein S-brist
  • Antitrombinbrist
  • Dysfibrinogenmi
  • Mutation i genen för protrombin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken specifika mutation förekommer alltid vid APC-resistens?

A

Mutation i genen för faktor V och protrombingenen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur lång tid tar det för primära resp sekundära hemostasen att sätta igång?

A

Primära: Några sekunder
Sekundära: Flera minuter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är slutprodukten av den primära resp sekundära hemostasen?

A

Primära: Trombocytplugg
Sekundära: Fibrinbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på hur det primära och sekundära hemostasen interagerar.

A
  • Aktiverade trombocyter påskyndar plasmakoagulationen
  • Faktorer i den primära hemostasen (vWF) kan fungera som bärare av koagulationsproteiner (t.ex. faktor VIII) –> transporterar dessa snabbt till skadestället
  • Trombocyterna initierar den sekundära hemostasen gm att aktivera de K-vitberoende faktorerna (gm att exponera neg laddad PPL)
  • Produkter från reaktionerna i den sek hemostasen, t.ex. trombon, stimulerar till trombocytaggregation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka moment omfattar den primära hemostasen?

A
  1. Lokal kärlspasm
  2. Trombocytadhesion
  3. Frisättning av granula (trombocyternas)
  4. Trombocytaggregation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv trombocytadhesionen.

A

Trombocyter adhererar till kollagen i kärlväggen genom receptorer: Glykoprotein Ia och IIa. Reaktionen stabilisers av vWF som bildar en brygga via en annan receptor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad frisätter trombocyterna i sina granula, och vilka funktioner har dessa ämnen?

A

TXA2 - stimulerar aktivering av fler trombocyter + ökar trombocytaggregering

ADP - gör trombocytytan “klistrig” så att fibrinogen kan underlätta komplexbildning mellan trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

På vilka sätt kan den sekundära hemostasen ske, dvs fibrin bildas?

A

Fibrin bildas genom att trombin klyver fibrinogen.

Trombin bildas från protrombin, mha ett komplex av faktor Va, Xa, och Ca2+.

Faktor Xa kan aktiveras dels via den externa (vävnadssystemet) och dels via den interna vägen (kontaktsystemet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Redogör för vävnadssystemet resp kontaktsystemet. Vad kallas dessa med andra namn?

A

Kontaktsystemet - kallas även externa vägen:

  1. XII + biologiska membranytor (såsom kollagen) → XIIa
  2. XIIa + XI → XIa
  3. I komplex m IX resp VIII.
  4. XIa + IXa + VIIIa + X → Xa

Vävnadssystemet - kallas även interna vägen:

  1. VII + TF → VIIa
  2. VIIa + TF + X → Xa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka koagulationsfaktorer är VitK-beroende?

A

Faktor II (protrombin), VII, IX, och X.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

På vilken yta sker bildningen av trombin, och varför?

A

aktiverade trombocyter, eftersom bildningen går 1000 ggr snabbare där.

Trombocyterna bekläds på så sätt snabbt med fibrin, och reaktionen avmattas alltefterson ytan täcks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exakt vad är trombins uppgift?

A
  1. Spjälka av små fragment av fibrinogenmolekylen → fibrin
  2. Aktivera faktor V & VIII.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv de slutliga stegen innan den mest stabila formen av fibrin bildats?

A
  1. Trombin spjälkar av små fragment av fibrinogen → fibrinmonomerer
  2. Fibrinmonomerer → fibrinpolymerer
  3. Fibrinpolymerer + faktor XIIIa → korsbundet fibrin (olöslig gel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är de viktigaste regulatorerna av koagulationssystemet? Varför behövs dessa?

A

Antitrombin, Protein C, och Protein S.

De behövs så att koagulationene begränsas lokalt. Koagulationsfaktorerna i 1 ml blod kan annars fälla ut allt fibrinogen i blodet på 10-15 sek!

17
Q

Vilka verkningsmekanismer har antitrombin, protein C resp protein S? Hur aktiveras protein C?

A
  1. Antitrombin inaktiverar ffa Xa & trombin.
  2. Aktiverat protein C (= APC) inaktiverar V & VIII. (APC ökar även frisättning av t-PA).

Protein C aktiveras genom att det + trombin binder in till tormomodulin (epitelialt cellprotein).

  1. Protein S ökar protein C:s verkan.
18
Q

Varför finns ett test där koagulationstiden av ett prov mäts med och utan tillsats av just APC?

A

Eftersom man kan ha en mutant version av faktor V, kallad faktor V leiden, vilken APC ej kan inaktivera. Leder till ökad blodproppsbildning.

19
Q

När efter en kärlskada börjar fibrinolysen?

A

Direkt efter att den definitiva hemostatiska pluggen har bildasts.

20
Q

Vilken funktion har Heparin resp Waran?

A

Heparin ökar antitrombins effekt.

Waran blockerar det vitK-beroende reduktaset, så att de VitK-beroende faktorerna inte kan bildas (II, VII, IX, och X).

21
Q

Redogör för fibrinolysen.

A

Plasmin degraderar fibrinpolymeren till små fragment, vilka fagocyteras av makrofager.

Plasmin bildas gm att plasminogen konverteras av t-PA (tissue plasminogen activator) eller u-PA (njuren) - främst t-PA.

22
Q

Hur regleras fibrinolysen?

A
  • Via PAI-1 (plasminogenaktivatorinhibitor), som binder till och hämmar fritt cirkulerande t-PA.
  • Via antiplasmin, som binder till och hämmar fritt cirkulerande plasmin.

Dessa bidrar till koagel-stabilitet.

23
Q

Ex på trombosbeh?

A
  • Rec t-PA (rekombinant t-PA): Aktiverar det fibrinolytiska systemet.
24
Q

På vilka sätt kan man testa den primära hemostasen?

A
  1. Pt-Kapillärblödning (Pt = pat)
  2. Multiplate impedans-aggregometri
  3. Trombocytantal, B-TPK
  4. von Willebrand-faktorkomplexet
25
Q

Vad står de olika förkortningarna på en labb-remiss för?

26
Q

På vilka två sätt kan man testa Pt-kapillärblödning?

A

Med “Duke” resp “Ivy”.

27
Q

När finner man en förlängd Pt-kapillärblödning?

A
  1. Trombocytopeni (<50 x 109/L) - Obs: blödningstidsbestämning ej indicerad!
  2. Trombocytfunktionsrubbningar
  3. von Willebrands sjd
  4. Grav leverskada med sek. portahypertension som ger förstorad mjälte (blödntidsbest indicerat före biopsi/operativa ingrepp)
  5. Njurfunktionsnedsättning (“)
  6. Defekt kärlvägg
28
Q

Hur definieras blödningstid?

Vad avgör blödningstidens längd i första och andra hand?

A

Def: Den tid det tar för en kapillärblödning att stanna efter det att kärlen skadats med ett standardiserat hudsnitt.

1:a hand: Trombocyternas antal & funktion (dvs adhesion + aggregation)

2:a hand: Kärlendotelets funktion & kapillärernas kontraktionsförmåga

29
Q

När används Pt-kapillärblödningstid? När det inte används, vad används istället?

A

Har använts främst inför kirurgi, men pga dåligt mått utgått på de flesta ställen.

Istället: Utförlig anamnes, alt score-system. Om aggregationsförmågan utreds: Multiplate Impedans Aggregometri.

30
Q

Hur studeras trombocyternas aggregationsförmåga, och på vad utförs analysen?

A

Mha Multiplate Impedans-aggregometri, som utförs på helblod.

31
Q

Indikation för multiplate impedans-aggregometri? När är analysen kontraindicerad?

A
  1. Allmän screening av trombocytfunktion (förvärvade el hereditära trombocytfunktionsdefekter).
  2. Kontroll av beh med tormbocythämmande LM.

Kontraindicerat om B-TPK <50x109/L, svårtolkade resultat om B-TPK 50-100x109/L.

32
Q

Ge exempel på trombocythämmande LM.

A

ASA, klopidogrel, prasugrel, IIb/IIIa-antagonister.

33
Q

Hur fungerar multiplate impedans-aggregometri?

A
  1. Blod tillsätts i en engångskyvett innehållandes två elektroder.
  2. Agonister tillsätts (t.ex. ADP, kollagen), vilka gör att trombocyterna aktiveras.
  3. Trombocyterna aggregerar på elektroderna, och impedansen mellan dessa ökar.
  4. Impedansförändringen över tid mäts och uttrycks i en kurva.