Kliniska studier Flashcards
1
Q
Förklara skillnaden mellan absolut- och relativ riskreduktion med ett exempel
A
-
Relativ riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 50 % riskreduktion
-
Absolut riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 0,2 % riskreduktionen
2
Q
-
Absolut riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 0,2 % riskreduktionen
Vad innebär NINT (numbers needed to treat) i ovan fall?
A
- 500 personer behöver behandlas för att förebygga en infarkt
3
Q
Placeboeffekten
- I studier med två armar; en med LM och en med placebo brukar man ändå se att man har en mätbar förändring i utfallet i båda armar. Om förändringen är större i LM-armen (och det kan fastställas statistiskt) – effekt
- Men varför ser man en effekt även hos de som inte har fått någon aktiv substans?
A
- Återgång till medelvärdet
- Psykologiskt förmedlad mekanism, vårdmötet/omhändertagandet ger positiva effekter i kombination med patientens egna förväntningar att få hjälp
- Det finns också studier som visar på neurobiologiska effekter av placebo, som till exempel frisättning av endorfiner vid smärtbehandling med placebo
- Inte kunnat ses långvarigt
4
Q
-
Östrogensubstitution och hjärtsjukdom
- Östrogen påverkar serumlipiderna på ett sätt som skulle kunna motverka kranskärlssjukdom
- Observationsstudier visar en halverad risk för sådan sjukdom hos kvinnor som tar östrogensubstitution
- 16 000 postmenopausala kvinnor randomiserades till HRT eller placebo och syftet var primärprevention mot hjärtinfarkt/hjärtdöd
- Fick avbrytas efter 5 år
- 30 % ökad risk för hjärtinfarkt
- Ökad risk för stroke
- Ökad risk för lungemboli (113 %)
- Ökad risk för bröstcancer
- Östrogen påverkar serumlipiderna på ett sätt som skulle kunna motverka kranskärlssjukdom
Varför såg man inte detta tidigare? Ge tre exempel
A
-
Selektionsbias i observationsstudier
- Fler riskfaktorer hos de som innan inte valde att ta HRT
-
Surrogatparametrar fångar inte hela sanningen
- Man fick lite bättre blodlipidprofil (surrogat) vilket är bra men man får också högre koagulationsaktivitet (lungemboli)
-
Publikationsbias
- Vissa studier visade inte på positiv effekt – varför de inte blev publicerade
5
Q
Hur kan man studera om ett lm är säkert?
- Kliniska LM-prövningar är i första hand planerade och dimensionerade för att studera om LM terapeutiska effekter, dvs de önskade effekterna
- Alla LM som har en terapeutisk effekt har också möjliga biverkningar (detsamma gäller för naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, hälsopreparat)
Så vad krävs för typ av studie för att undersöka läkemedlets säkerhet?
A
- För att studera biverkningar, särskilt de som är mindre vanliga, krävs epidemiologiska studier
6
Q
Vad innebär 3-regeln?
A
- För att med 95 % sannolikhet ska kunna hitta en biverkan som förekommer i en viss frekvens, måste man studera 3 gånger så många människor
7
Q
Är nya LM säkrare än gamla?
A
Nah
- Vid registreringen finns bara säkerhetsdata från det begränsade antal patienter som deltagit i kliniska prövningarna. Det räcker för att identifiera vanliga biverkningar
- Verkligt allvarliga biverkningar är oftast sällsynta (annars hade LM inte registrerats) och sådana upptäcks inte förrän efter registreringen, då ett stort antal patienter exponerats för LM i rutinsjukvården
8
Q
Vad innebär spontanrapportering?
A
- System i sjukvården för att fånga upp biverkningar av mer sällsynt slag
- Läkare och andra i vården är skyldiga att rapportera alla (allvarliga och ovanliga) biverkningar till LM-verket
- LM-verket processar och registrerar rapporterna i en svensk biverkningsdatabas
- WHOs biverkningsenehet (som ligger i Uppsala) samlar in och sammanställer rapporter från hela världen
9
Q
Vad innebär en kontrollerad studie?
A
Jämförelsegrupp
10
Q
Vad kan man kalla en studie som undersöker prevalens av hudcancer och avstånd till ekvator?
A
Ekologisk studie
11
Q
Fall rapport/ fall serie
Hur kan denna vara upplagd?
A
- Oftast observationsstudier med fåtal individer
12
Q
- Hur många fall av hudcancer som finns i korhort vid ett givet tillfälle i tid
Kallas för?
A
Tvärsnittsstudie
13
Q
- Används vid ovanligt utfall, ex sällsynt lungcancer vilket kräver stora kohortstudier för att få tillräckligt med fall
- Här identifierar vi i stället fall och väljer ut matchande kontroller från samma population och jämför deras exposition för ex asbest
Kallas för?
A
Fall-kontroll
14
Q
- Observationsstudier (kohortstudier täcker egentligen över många)
Vilka två typer av observationsstudier finns det?
A
- Retrospektiv – vid redan insamlad data
- Prospektiv – identifiering av kohort med många rökare och andra inte och sedan registrera vilka som får lungcancer 10 år senare
- Biomarkörer används ofta för att det inte ska bli för kostsamt och pågå för länge
15
Q
- Ofta fnns det lokala PM, nationella vårdprogram, internationella koncensusdokument som redan gått igenom evidens i litteratur, så hur ser evidenspyramiden ut?
A
- Metaanalys – beräkning genom tidigare beräknad data från studier (ofta RCT), analys av denna evidens. Liksom systematiska reveiw
- RCT
- Vi kan bara uttala oss om den kohort som undersökts
- Skiljer sig från kontrollerade interventionsstudier genom att vara randomiserade också, lätt att det uppstår bias från försöksledaren annars
17
Q
Kohortstudier med intervention
Ge exempel på tre olika varianter med varierande evidensgrad
A
- Cross-over studien använder interventionspatienten som egen kontroll
- Ser om det finns stora interindividuella variationer som annars ökar variation i primary endpoints
19
Q
Att hitta rätt dos inför RCT
- Räcker underlaget?
A
- Nej, bör vara mer utplanat à nå maximal effekt
- Optimal dos beror också på risk för biverkningar
- Ibland är 50 % av maximal effekt kliniskt viktigt och ibland inte
