Kliniska studier Flashcards
1
Q
Förklara skillnaden mellan absolut- och relativ riskreduktion med ett exempel
A
-
Relativ riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 50 % riskreduktion
-
Absolut riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 0,2 % riskreduktionen
2
Q
-
Absolut riskreduktion
- 2 personer av 500 får infarkt
- Med LM får 1 person av 500 infarkt
- 0,2 % riskreduktionen
Vad innebär NINT (numbers needed to treat) i ovan fall?
A
- 500 personer behöver behandlas för att förebygga en infarkt
3
Q
Placeboeffekten
- I studier med två armar; en med LM och en med placebo brukar man ändå se att man har en mätbar förändring i utfallet i båda armar. Om förändringen är större i LM-armen (och det kan fastställas statistiskt) – effekt
- Men varför ser man en effekt även hos de som inte har fått någon aktiv substans?
A
- Återgång till medelvärdet
- Psykologiskt förmedlad mekanism, vårdmötet/omhändertagandet ger positiva effekter i kombination med patientens egna förväntningar att få hjälp
- Det finns också studier som visar på neurobiologiska effekter av placebo, som till exempel frisättning av endorfiner vid smärtbehandling med placebo
- Inte kunnat ses långvarigt
4
Q
-
Östrogensubstitution och hjärtsjukdom
- Östrogen påverkar serumlipiderna på ett sätt som skulle kunna motverka kranskärlssjukdom
- Observationsstudier visar en halverad risk för sådan sjukdom hos kvinnor som tar östrogensubstitution
- 16 000 postmenopausala kvinnor randomiserades till HRT eller placebo och syftet var primärprevention mot hjärtinfarkt/hjärtdöd
- Fick avbrytas efter 5 år
- 30 % ökad risk för hjärtinfarkt
- Ökad risk för stroke
- Ökad risk för lungemboli (113 %)
- Ökad risk för bröstcancer
- Östrogen påverkar serumlipiderna på ett sätt som skulle kunna motverka kranskärlssjukdom
Varför såg man inte detta tidigare? Ge tre exempel
A
-
Selektionsbias i observationsstudier
- Fler riskfaktorer hos de som innan inte valde att ta HRT
-
Surrogatparametrar fångar inte hela sanningen
- Man fick lite bättre blodlipidprofil (surrogat) vilket är bra men man får också högre koagulationsaktivitet (lungemboli)
-
Publikationsbias
- Vissa studier visade inte på positiv effekt – varför de inte blev publicerade
5
Q
Hur kan man studera om ett lm är säkert?
- Kliniska LM-prövningar är i första hand planerade och dimensionerade för att studera om LM terapeutiska effekter, dvs de önskade effekterna
- Alla LM som har en terapeutisk effekt har också möjliga biverkningar (detsamma gäller för naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, hälsopreparat)
Så vad krävs för typ av studie för att undersöka läkemedlets säkerhet?
A
- För att studera biverkningar, särskilt de som är mindre vanliga, krävs epidemiologiska studier
6
Q
Vad innebär 3-regeln?
A
- För att med 95 % sannolikhet ska kunna hitta en biverkan som förekommer i en viss frekvens, måste man studera 3 gånger så många människor
7
Q
Är nya LM säkrare än gamla?
A
Nah
- Vid registreringen finns bara säkerhetsdata från det begränsade antal patienter som deltagit i kliniska prövningarna. Det räcker för att identifiera vanliga biverkningar
- Verkligt allvarliga biverkningar är oftast sällsynta (annars hade LM inte registrerats) och sådana upptäcks inte förrän efter registreringen, då ett stort antal patienter exponerats för LM i rutinsjukvården
8
Q
Vad innebär spontanrapportering?
A
- System i sjukvården för att fånga upp biverkningar av mer sällsynt slag
- Läkare och andra i vården är skyldiga att rapportera alla (allvarliga och ovanliga) biverkningar till LM-verket
- LM-verket processar och registrerar rapporterna i en svensk biverkningsdatabas
- WHOs biverkningsenehet (som ligger i Uppsala) samlar in och sammanställer rapporter från hela världen
9
Q
A
10
Q
Vad innebär en kontrollerad studie?
A
Jämförelsegrupp
11
Q
Vad kan man kalla en studie som undersöker prevalens av hudcancer och avstånd till ekvator?
A
Ekologisk studie
12
Q
Fall rapport/ fall serie
Hur kan denna vara upplagd?
A
- Oftast observationsstudier med fåtal individer
13
Q
- Hur många fall av hudcancer som finns i korhort vid ett givet tillfälle i tid
Kallas för?
A
Tvärsnittsstudie
14
Q
- Används vid ovanligt utfall, ex sällsynt lungcancer vilket kräver stora kohortstudier för att få tillräckligt med fall
- Här identifierar vi i stället fall och väljer ut matchande kontroller från samma population och jämför deras exposition för ex asbest
Kallas för?
A
Fall-kontroll
15
Q
- Observationsstudier (kohortstudier täcker egentligen över många)
Vilka två typer av observationsstudier finns det?
A
- Retrospektiv – vid redan insamlad data
- Prospektiv – identifiering av kohort med många rökare och andra inte och sedan registrera vilka som får lungcancer 10 år senare
- Biomarkörer används ofta för att det inte ska bli för kostsamt och pågå för länge
16
Q
- Ofta fnns det lokala PM, nationella vårdprogram, internationella koncensusdokument som redan gått igenom evidens i litteratur, så hur ser evidenspyramiden ut?
A
- Metaanalys – beräkning genom tidigare beräknad data från studier (ofta RCT), analys av denna evidens. Liksom systematiska reveiw
- RCT
- Vi kan bara uttala oss om den kohort som undersökts
- Skiljer sig från kontrollerade interventionsstudier genom att vara randomiserade också, lätt att det uppstår bias från försöksledaren annars
17
Q
- Medveten och systematisk användning inom medicinskt arbete av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet (beprövad erfarenhet) och patientens preferenser
Vad beskrivs?
A
Evidensbaserad sjukvård/medicin
18
Q
Kohortstudier med intervention
Ge exempel på tre olika varianter med varierande evidensgrad
A
- Cross-over studien använder interventionspatienten som egen kontroll
- Ser om det finns stora interindividuella variationer som annars ökar variation i primary endpoints
19
Q
Läkemedelsstudier, olika faser
- Prekliniska studier (in vitro, djurförsök, simuleringar)
- Aktivitet, toxicitet, farmakokinetik
- Fas 1 (20-80 friska frivilliga eller patienter, ej kontroller)
- Säkerhet/tolerabilitet, PK/PD, dostitrering
Vad kan man slänga in mellan dessa två?
A
- Fas 0 (mikrodoser till människa)
- Farmakokinetik (för design av fas 1-studier)
20
Q
Att hitta rätt dos inför RCT
- Räcker underlaget?
A
- Nej, bör vara mer utplanat à nå maximal effekt
- Optimal dos beror också på risk för biverkningar
- Ibland är 50 % av maximal effekt kliniskt viktigt och ibland inte
21
Q
- Blir allt vanligare – ex om det inte är etiskt att jämföra med placebo eller om det nya läkemedel är mer säkert/bekvämt/billigt (kan ex generika eller biosimilars)
- Kan finnas sekundära effekter som är bra ex
Vad beskrivs?
A
Non-inferiority trials
22
Q
Vad avgör hur många patienter som krävs i RCT-studien?
A
Powerberäkning
- Syftar till att bestämma hur många patienter som behöver inkluderas för att med en viss säkerhet (80%) hitta statistisk signifikant skillnad mellan A och B (P<0,05)
23
Q
Vad beror power på?
A
- Hur stor skillnad man vill kunna påvisa
- Hur mkt variation det är i effekten på primära utfallsmåttet (vilket man inte alltid vet i förväg men för FAS III grundar det sig på FAS II)
- Studiedesign (RCT kan vara två lika stora grupper eller olikstora grupper)
- Statistisk metod (utfallsmåttet normalfördelad eller inte?)
- Ofta oparad T-test vid normalfördelad end point
24
Q
Vilka patienter bör ingå i studien och hur får LM-företaget tag på patienter? Vad är viktigt att tänka på liksom?
A
- Indikationen = den population som definieras av studien (inklusion och exklusionskriterier) – ex barn med tillväxtproblem
- Var den största effekten förväntas (GH till korta barn med GH-brist)
- Var minst biverkningar/sidoeffekter förväntas (de mest sjuka?)
- Vanligt val att ta de mest sjuka
- Men de mest sjuka kan också ha större risk för komplikationer som inte beror på LM
-
Minst risk för confounders (GH till prepubertala barn – varför?)
- Confounder kan vara tillväxtspurt i tonåren nämligen
-
Externa krav
- EMA och FDA kräver numera att studier genomförs i en barnpopulation om läkemedlet ska få godkännande för barn (tidigare fanns inget sådant krav)
25
Q
Att tänka på vid val av inklusions- och exklusionskriterier; godkännande av nya läkemedel?
A
- Nyttan ska överväga risken för den patientgrupp som definieras av indikationen
- Dokumentation som möjliggör ett ändamålsenligt användande ska finnas, ex dosrekommendationer och kontraindikationer
- Mer/svårare biverkningar accepteras vid behandling av allvarliga sjukdomar
- Läkemedlet får endast marknadsföras på den godkända indikationen
26
Q
Randomisering och blindning
Syftet med detta med fyra ord?
A
Minska risken för bias!
27
Q
Vad innebär enkel-, dubbel- och trippelblind studie?
A
- Enkelt – patienten vet inte
- Dubbelt – patient och läkare vet inte
- Trippel – forskarna vet inte förrän koden bryts (efter statistisk analys av data)
28
Q
För kontroll av att RCT genomförs på samma sätt på alla ställen kan man fylla i en?
A
- Clinical report form som fylls i vid screening, inklusion och alla besök till studien har slutförts eller att patienten exkluderats
29
Q
Rapportering av biverkningar
- Viktigt att rapportera alla biverkningar – även de som anses oberoende av LM
Vad innebär targeted adverse events och serious adverse events?
A
-
Targeted adverse events
- Redan under fas 0 och I kan man få viss uppfattning om förväntade biverkningar
-
Serious adverse events
- Biverkningar som kräver inläggningar
30
Q
Vad kan monitorering av en studie innebära?
A
- Krav att oberoende part kontrollerar studiens genomförande, ex att data matas in korrekt och att alla studiens delar följer regler och bestämmelser
- Går igenom CRF (case report form) och dubbelkollar mot utskrivna journaluppgifter (eftersom monitor inte är anställd medarbetare på kliniken och inte har direktåtkomst till journal)
31
Q
Vad är viktigt att göra innan ex en studie blir offentlig?
A
- Patentansökan först – patenttiden tickar sedan!
