Klinisk psykologi - diagnostik Flashcards
1
Q
Vad är bipolära syndrom?
A
Förekomsten av maniska (och ev. hypomaniska episoder), oftast i kombination med depressiva perioder. (Bipolär I)
Förekomsten av hypomaniska och depressiva episoder. (Bipolär II)
Man ska ha haft minst två episoder för att få diagnosen. T.ex. en mani och en depression. Men om man bara haft en mani ställs ofta en diagnos i praktiken.
2
Q
Vad är cyklotymi?
A
Under två år har det minst halva tiden förekommit episoder med hypomana symtom och episoder med depressiva symtom som inte uppfyller kriterier för mani, hypomani eller depression. Man har heller aldrig haft mani, hypomani eller depression.
3
Q
Rapid cycling
A
Episoder av mani/hypomani/depression med täta svängningsperioder.
Minst fyra episoder de senaste 12 mån.
4
Q
Basfakta bipolärt syndrom
A
- Prevalens ca 2% (alla former)
- Debuterar vanligen mellan 13-30 års ålder
- Heritabilitet ca 80%-90% = mycket ärftligt!
- Vanligaste samsjukligheten = ångest (1), övervikt (2)
5
Q
Basfakta depression
A
- Prevalens 10-15% under sin livstid (Vanligare hos kvinnor!)
- Debuterar vanligen mellan 13-30 års ålder
- Heritabilitet ca 40%
- Förekommer ofta med ångest
6
Q
Vad är stress-sårbarhetsmodellen?
A
Ärftlighet plus miljöfaktorer ->Sårbarhet
Sårbarhet + stress -> Psykisk sjukdom
Se bild 1
7
Q
Utredning vid bipolärt syndrom
A
- Förlopp
- episoder vanligast (oftast några veckor till månader) - Debutålder och problem dessförinnan
- kartlägga om det finns andra besvär + differentialdiagnostik - Symtombild
- symtom
- duration
- funktionspåverkan
- diagnos - Ärftlighet
- Reaktion på medicinering
- blev man manisk av SSRI? Vanligt vid Bipolär I.
- blev man stabil av “rätt” mediciner? (litium t.ex.) - Tre komplicerande faktorer
- Sociala problem
- Missbruk (vanligt)
- Kroppssjukdom
- Bra bild över olika sjukdomsförlopp 2.
- Bra bild över debutåldrar 3.
8
Q
Exempel på tillstånd som kan likna mani
A
- Struma. Hypertyreos.
- Vissa mediciner (kortison t.ex.)
- Epilepsi
- Drogpåverkad
9
Q
Vad finns det för behandling vid bipolärt syndrom?
A
MEDICINERING
- Litium vanligast vi typ 1, typ 2 (snabb effekt) och återkommande depression (långsam effekt). Har stabiliserande effekt. Suicidprevention.
Effektivt för ca 30% av bipolära.
Riskabelt för sköldkörteln i större mängder, därför behöver man regelbundet ta prover.
Förebygger återfall i maniska och depressiva skov.
Minskar dopamintillgång.
Vid Bipolär II med främst depressiva episoder kan det fungera med bara antidepressiva som SSRI.
Vid psykos:
Neuroleptika
PSYKOTERAPI som komplement
- KBT
10
Q
Farmakologisk strategi vid depression
A
(Primärvården)
1. SSRI
- Medicin som påverkar både serotonin och noradrenalin
(Psykiatrin - vid bipoläritet, psykos…)
3. Litium i kombination med antidepressiva.
Antipsykotiska. M.m.
- Tricykliska: Ökar tillgång av serotonin, noradrenalin, dopamin. Dödlig vid överdos. Jobbiga biverkningar.
MAO - hämmare - ett enzym som bryter ned de tre neurotransmittorerna.
ECT - elbehandling - utlöser EP-anfall under kontrollerade former som har en neutraliserande effekt
11
Q
Neurobiologiska korrelat bipolaritet
A
- Förhöjda dopaminnivåer
- Förändringar i PFK - aktivitet och volym (minskad)
- Dysregulation av HPA-axeln och därmed kortisol
12
Q
Beskriv axlarna i DSM IV
A
I - kliniska syndrom och andra tillstånd
II - mental retardation och personlighetsstörningar
III - somatiska sjukdomar relaterade till psykiska syndrom
IV - psykosociala och omgivningsrelaterade problem
V - global funktionsskattningsskala (GAF)
13
Q
Beskriv upplägget i DSM 5 i förhållande till DSM IV
A
- Inga axlar
- Psykosociala och omgivningsrelaterade faktorer kan beskrivas genom V-koder, ex. hemlöshet
- Istället för GAF används WHODAS
WHODAS mäter patientens uppfattning om hur olika funktioner i hens liv påverkats till följd av det aktuella syndromet
14
Q
Att tänka på vid differentialdiagnostik
A
Som kliniker måste man utesluta varje annan tänkbar anledning till det tillstånd man ser – inklusive alla andra psykiska diagnoser.
Att tänka på:
- Är symtomen verkliga? (Simulering, patomi…)
- Substansrelaterat?
- Somatisk sjukdom?
- Vilket psykiskt syndrom?
- Är det ett syndrom/ en störning?
Kliniskt signifikant lidande och funktionsnedsättning!
15
Q
Patomimi
A
Kroppsliga eller psykiska symtom som patienterna själva åstadkommer i det enda syftet att få spela rollen som patienten.
16
Q
Skillnader i depressionssymtom mellan
kvinnor, män, olika kulturer, äldre, barn.
A
Män: Oftare alkoholproblem, oftare mer aktiva, jobbar mer. Mer fysiska symtom? Oftare irritation.
Fler män lyckas begå självmord.
Kvinnor: Oftare skuldkänslor. Högre tendens innan mens och i samband med menopaus. Mer sömnproblem.
Barn: Oftare irritation och ont i magen.
Äldre: Andra medicinska tillstånd kan hindra att man upptäcker depressionen.
Skamligare att söka hjälp i vissa kulturer. Skamligare för män i vår kultur?
Depressionen kanske tar sig i uttryck i mer fysiska symtom som värk och magont.
Att tänka på: Man uttrycker sig olika i olika kulturer!
17
Q
Depression hos barn och ungdomar
A
Barn (under 12 år): Hängig, gnällig, vill inget, dålig aptit, vill inte sova, svårt att leka, slåss, orkeslös, tankspridd, rastlös
Ungdomar: Håglös, hängig, irriterad, uttråkad, slutat med aktiviteter, sömnförändringar, orkeslös, självkritisk, ältar, koncentrationsproblem, suicidtankar.
Tonåren en svår period. Det sker så mycket förändringar. Kan vara svårt att veta vad som är symtom på depression och vad som beror på “normala” förändringar.
18
Q
Recidiv
A
Återinsjuknande
19
Q
Remission
A
Tillbakagång, frisk period
20
Q
Melankolisk
A
Missmod, misströstan, förtvivlan, surmulenhet (DSM 5)
21
Q
Fatigue
A
Utmattning, trötthet
22
Q
Letargisk
A
Sjukligt slö, håglös, loj, apatisk
23
Q
Kataton
A
Starkt spänningstillstånd i musklerna
24
Q
Vilka fyra depressionstillstånd finns i DSM 5?
A
- Egentlig depression (Major depressive disorder)
- Dystymi (Persistent depressive disorder)
- Dysforiskt syndrom (Dysruptive mood dysregulation disorder)
Diagnostiseras mellan 6-18 års ålder.
Debuten ska ha varit innan 10 års ålder.
Karaktäriseras av starka känsloutbrott och en irriterad/arg grundsinnesstämning
Kan förväxlas/förekomma tillsammans med trotssyndrom. Den här diagnosen ses som primär i jämförelse med trotssyndrom. - Premenstruellt dysforiskt syndrom (Premenstrual dysphoric disorder)
Symtom veckan innan mens och förbättras inom några dagar efter mensstarten.
25
Vad orsakar depression?
Ärftlighet. Att ha familjemedlemmar med depression ökar risken. Vissa gener. Genmiljöinterkationer.
Biologisk sårbarhet - temperament.
```
Livshändelser. Både positiva och negativa händelser. T.ex. byta jobb, få barn, sorg.
Somatiska sjukdomar som cancer, stroke.
Hormonrubbningar.
Mobbning.
Depression hos mamman.
```
Övrigt. Vissa mediciner kan ge biverkningar som liknar depressionsymtom.
Alkohol och andra droger kan trigga eller försämra.
Kan också uppstå utan tydlig anledning.
Skyddande:
- Bra relationer till föräldrarna. Tid spenderad tillsammans.
Välmående föräldrar.
26
Neurobiologiska korrelat till depression.
* Obalans av serotonin, noradrenalin, dopamin.
* Förändrat fungerande i PFC vid depression + PTSD
* Bottom-up: limbisk-subcorticala system: hjärnstammen, amygdala/hippocampus och hypotalamus
* Top-down eller kortikala system—negativ bias, depressiva kognitioner.
* Processer som dysreglering i HPA axel (hypotalamus, hypofysen och binjurarna), DRN (dorsal raphe nucleus, hjärnstammen) och mPFC (medial prefrontal cortex), negativ kognitiv bias, anhedoni, verkar alla bidra till depression.
27
Kognitiva förklaringar för depression
Stressorer aktiverar latenta depressiva scheman
- > negativa tankar om
(1) dig själv, (2) omvärlden och (3) framtiden.
- > felaktig kodning av information
- fel i slutsatser, tolkning, uppmärksamhet, minne
- > selektiv bias för negativa information
- > bättre minne av negativa händelser
När schema-kongruenta negativa och pessimistiska tolkningar, utvärderingar om en själv och kontexten blir genomgripande
-> undvikande och flykt (depression)
28
Ruminerande
- Självfokuserad uppmärksamhet
- Ett sätt att hantera obehag
- Passivt och upprepat tänkande på jobbiga saker och dess orsaker och konsekvenser
- Misslyckas med att få igång aktiv problemlösning som kan ändra obehaget.
29
Om distraktion vid depression
Det finns både forskning som stöder att kognitiv distraktion är konstruktivt vid depression och inte. (Kolla studier på slide.)
Distraktionen handlar om att rikta fokus på något annat än sig själv. Ex. visualisera shoppingcenter, fokusera på sin omgivning.
Är beteendeaktivering en sorts distraktion?
30
Beskriv Becks kognitiva modell för depression.
Tidiga erfarenheter
-> Grundantaganden
-> Latenta föreställningar (assumtions)
-> Stressor
-> Aktiverade föreställningar
-> Tankar som interagerar med känslor, beteende och fysiologi.
Beteende påverkar också de aktiverade föreställningarna.
Se bild 4
31
Psykologisk behandling vid depression
KBT har lika bra effekt som medicinering på kort sikt. På lång sikt t.om. bättre effekt. Vanligt inslag är beteendeaktivering och kognitiv omstrukturering. (Stark evidens)
Psykodynamisk korttidsterapi. (God effekt i vissa studier)
Tredje vågens terapi som ACT, mindfulnessbaserade interventioner och liknande har visat sig lovande, men mer forskning behövs.
32
Vad menas med transdiagnostik?
Begrepp som används om studier och behandling som inriktas på gemensamma drag hos personer med olika diagnoser enligt DSM och ICD.
En sådan inriktning (eng: transdiagnostic approach, transdiagnostic theory) motiveras av att de allmänt använda diagnoserna är en klassificering och kategorisering som baseras på vissa allmänna likheter som finns hos grupper av patienter. medan den transdiagnostiska inriktningen utgår från likartade enskilda känslo-, tanke- och beteendestörningar tvärs över ("trans") de gängse diagnoserna. Det innebär att det inte blir fråga om en diagnos i vanlig mening med ett nummer i ICD eller DSM utan en individualiserad beskrivning av personens besvär och livssituation.
Detta har stor betydelse i enskild patientfall eftersom många människor har symtom från flera diagnoser och behandlingen följaktligen, till exempel i kognitiv beteendeterapi och acceptance and commitment therapy (ACT), bör skräddarsys efter vars och ens speciella tanke- och beteendemönster och sätt att reagera känslomässigt.
Den transdiagnostiska principen kan få stora konsekvenser för hur man ska evidensbasera olika psykoterapeutiska metoder.
33
"Response-style theory"
Beskriver att ruminerande leder till
- mer maladaptivt negativt tänkande
- mindre effektiv problemlösning
- osäkerhet
- oförmåga implementera lösningar
- mindre villighet engagera sig i distraherande, humörshöjande aktiviteter
34
Basfakta ångestsjukdomar
Prevalens: Kvinnor: 30% Män: 20%
Drabbar ofta unga
Heritabilitetet OCD: 50%. Lägre för ångestsyndrom.
Ökar risken för kroppslig och annan psykisk sjukdom
Kroniska om man inte gör något - men tacksamma att behandla!
35
Behandling vid paniksyndrom
```
Medicinering
1. SSRI
2. Klomirpramin (Anafranil)
3. Ibland: Tillägg av bensodiazepiner
Fördelar - effektiv, snabb effekt
Nackdelar - biverkningar, beroendeframkallande, tolerans
```
Psykologisk behandling
KBT
36
KBT för paniksyndrom - teman
- Psykoedukation
- Exponering
- Kognitiv bearbetning
- Interoceptiv exponering
- Återfallsprevention
37
Säkerhetsbeteende
Något man gör under exponeringen som hindrar ångestminskning och habituering
T.ex. Jag kan åka tunnelbana om jag har medicin med mig, vattenflaska och vet att jag kan hoppa av vid varje station.
38
Hur fungerar exponering?
Med upprepad exponering minskar styrkan i ångestreaktionen/panikattacken och hur länge den håller i sig. Detta sker genom habituering.
39
Kognitiv bearbetning
Bearbetning av tankar, bilder och fantasier som på olika sätt ökar ångest.
Målet är att ifrågasätta negativa automatiska tankar (NAT), se vilka tankefällor man hamnar i och istället hitta alternativa, mer balanserade tankar.
40
Interoceptiv exponering
- Att utsätta sig för kroppsliga reaktioner associerade med ångest (”fobiträning” för egna kroppsreaktioner)
- Gradvis
- Upprepa många gånger för att uppnå habituering
Exempel på övningar:
- Ruska huvudet från sida till sida
- Huvudet mellan benen
- Spring på stället
- Fullständig kroppsspänning
- Hålla andan
- Snurra
- Andas genom sugrör
- Hyperventilera
41
Vilken receptor är betydelsefull vid betingning och utsläckning?
NMDA-receptorn
Studie på människor med höjdrädsla:
Virtue reality med höjder - 2 exponeringssessioner
NMDA-agonist* och placebo
De som fick NMDA-agonisten i kombination med exponering minskade sin höjdrädsla mer än placebo!
Även effekt i studier på social fobi + paniksyndrom med medicinen i kombination med KBT. Finns inte på marknaden än.
* D-Cycloserine
Hindras effekten av av antidepressiva? Pågående studier.
42
Social fobi
Uttalad och bestående fruktan för en eller flera sociala situationer.
Exponering framkallar ångest - varje gång.
-> Undvikande, lidande/nedsatt funktion
Det värsta är oftast förberedelserna innan det man är rädd för.
43
Behandling för social fobi
* Läkemedel: SSRI, SNRI, MAO-hämmare
| * KBT
44
Diagnostiska fallgropar vid social fobi
Social fobi med underutvecklade sociala skills kan likna högfungerande autism.
Undvikande personlighetsstörning kan likna social fobi (vissa hävdar att det kanske är samma sak).
45
PTSD
* Trauma
* Återupplevande
- tankar, drömmar, minnesbilder
* Undvikande av stimuli
* Själslig avtrubbning (negative alterations in cognition and mood)
* Överspändhet
- sömnsvårigheter, irritabilitet mm
(Vanligaste diagnosen efter ett trauma är dock depression.)
46
OCD - tvångssyndrom
Tvångstankar och/eller tvångshandlingar
> 1 timme/dag
Lidande / nedsatt funktion
Exempel på tvångstankar: Tankar om smuts, smitta, homosexualitet, pedofili, symmetri, sparande. Se bild 5.
Handlar alltid om problematiska saker. Finns ingen som har tvångstankar om att man skulle vara för ren eller för lycklig.
47
Basfakta OCD
Prevalens: 1-3%
| Debuterar ofta i barndom/tonåren.
48
Hur tar man reda på vilken gen som orsakar något?
* Kandidatgener, har man rätt gener? många inkonsekventa studier
* GWAS (Genome Wide Association Study) - kräver minst 10 000 deltagare, omfattande, dyrt
* Whole Genome Sequencing - dyrt
49
Behandling för OCD
* Medicinering
SSRI
Antipsykotiska mediciner - ger tilläggseffekt
Men KBT mycket effektivare än att lägga till antipsykotiska mediciner!
Finns också studier på att enbart KBT har lika bra effekt som KBT och SSRI.
* KBT - exponering och responsprevention (t.ex. äta något direkt från golvet utan att gå och spy)
Bra att involvera anhöriga! Bl.a. så att de slutar ge försäkringar. "Ja, det är rent. Ja, det är släckt."
* Neurokirurgi
* Deep Brain Stimulation - ström som blockerar neural aktivitet
50
PANS/PANDAS
1) Förekomst av tvångssyndrom och/eller ticsstörning
2) Ovanligt abrupt debut av symtom
3) Prepubertal debut
4) Associerat med streptokockinfektion. Infektionen kan vara atypisk och upptäcks därför inte alltid.
5) Associeras med andra neuropsykiatriska symtom som
a. Svår separationsångest (kan inte lämna föräldrarnas sida, måste sova på golvet bredvid deras säng etc);
b. Generaliserad ångest som kan utvecklas till panikattacker och ett »skräckslaget utseende«;
c. Motorisk hyperaktivitet, abnorma rörelser och känsla av rastlöshet;
d. Sensoriska avvikelser, inklusive överkänslighet mot ljus eller ljud, förvrängning av visuella intryck och ibland visuella eller auditiva hallucinationer;
e. Koncentrationssvårigheter, förlust av akademiska färdigheter, särskilt i matematik och visuo-spatial förmåga;
f. Frekvent urinerande och ny debut av sängvätning;
g. Irritabilitet (ibland med aggression) och emotionell labilitet. Abrupt debut av depression kan också förekomma, med självmordstankar;
h. Utvecklingsmässig regression, inklusive vredesutbrott, »bebisspråk« och försämring av handstil (också relaterat till motoriska symtom).
Behandling: Antibiotika
OCD - autoimmun sjukdom?
51
Biverkningar av psykologisk behandling?
- Ökad ångest under behandlingen
- Självmord?
- Beroende av terapin/terapeuten?
- Falska bortträngda minnen
52
Vad är dysmorfofobi? Behandling?
Inbillad fulhet.
- Fixering vid upplevda defekter i utseendet
- Tvångsliknande ritualer
- Rädsla för att uppfattas som ful eller att bli negativt bedömd av andra
- Varierande grad av sjukdomsinsikt
Behandling: Antidepressiva och KBT
Finns ett överlapp med anorexi som är problematiskt.
53
Samlarsyndrom (hoarding)*
- Svårigheter att kasta saker
- Samlar på sig saker
- Ofta hemligt
- Söker ej sjukvård, patienten brukar själv vara den minst bekymrade
- Krav från HSB, Kronofogden, Socialtjänst
Till skillnad från att samla som hobby brukar det vara mer kaotiskt.
Sakerna har ett värde, representerar delar av livet. Ex. ångest i tre månader efter att ha slängt en colaburk.
Hjälp: Rensa ut tillsammans med patienten och kanske ha boendestöd som hjälper till att vidmakthålla.
54
Trichotillomani/Dermatillomani
| Prevalens
Trichotillomani - Oemotståndligt inre tvång att dra ut hår på sig själv, vilket leder till tydligt hårbortfall. Beteendet föregås av en ökad spänningskänsla och leder till en känsla av lättnad eller tillfredsställelse. Det är dock inte något självskadebeteende i psykologisk mening, eftersom den skada som personer med TTM tillfogar sig upplevs som oönskad.
Förekomst: Mellan 2 och 4 % beräknas ha denna störning.
Dermatillomani: Psykisk störning som består i att tvångsmässigt rycka loss småbitar av den egna huden.
55
Olfactory Reference Syndrome
Inbillning att man själv luktar illa. Lite som inbillad fulhet.
Man tror att andra märker av det men inte säger det av artighet.
56
Anorexi mer info
Finns två typer: med självsvält och med hetsätning/självrening.
I samband med viktnedgång aktiveras kroppens stressystem -> bl.a. tunnelseende med fokus på detaljer, mer energi, mindre sömn, känsla av tillfredsställelse. Personen mår ofta väldigt bra i initialfaserna av anorexi. Dopaminerg kick (kopplad till genetisk predisposition). Mer kraftfull än droger.
Att äta innebär att förlora kontrollen, att inte vara den man vill vara. Upplever inte den hedoniska tonen av mat = inte längre primär förstärkare.
Lätt att missa män. Diagnostiseras ofta som depression.
Många har också depression och/eller ångest. Depressionen har dock visat sig vara sekundär i många fall, så om man har behandlat anorexian framgångsrikt har depressionen försvunnit.
Många med anorexi har en genetisk predisposition. De som inte har den går oftast över till bulimi.
Bild 5. Transdiagnostiskt perspektiv.
57
Basfakta anorexi
- Prevalens ca 0,7-1%
- Debut oftast i tonåren
- Sämre prognos för tillfrisknande vid långvarig anorexi eller debut efter 20 år
- Både genetiska och hormonella faktorer kan öka risken.
- Vanligt med depression, tvångstankar/tvånghandlingar och personlighetssyndrom (men obs! svält kan leda till personlighetsförändring som att man blir mer irritabel och tvångsmässig - eller så är det medfödda drag som svälten förstärker!)
- Har den högsta dödsfrekvensen av alla psykiska sjukdomar (3%)
58
Bulimia nervosa
Hetsätning och kompensatoriska beteenden som att spy, ta laxermedel, motion, bantningsmedel, fasta, läkemedel.
Fungerar för att gå ned i vikt i några veckor, sedan kompenserar kroppen. Ex. genom att ta upp kalorier genom tungans slemhinna.
59
Hetsätningsstörning
- Den vanligaste ätstörningen! Prevalens ca 2%
- De flesta är mellan 30-50 år.
- Hög komorbiditet med ångest, mood disorder och missbruk/beroende.
60
Basfakta bulimia nervosa
- Prevalens 1%
- Debutålder i övre tonåren/runt 20.
- Svårare att upptäcka än anorexia eftersom bulimiker ofta är normalviktiga
- Vanligt med depression, tvång och Kluster B personlighetsstörning
61
Undvikande/restriktiv matintagsstörning
Störning i ätande som leder till att man får i sig för lite näring/energi och som visar sig i en eller flera av nedan:
1. Signifikant viktnedgång eller avstannad utveckling
2. Signifikant näringsbrist
3. Beroende av ”enteral feeding” eller tillskott
4. Klart påverkan på psykosocialt fungerande
• Förklaras ej av brist på mat
• Ej enbart vid AN eller BN, samt ingen störning i
kroppsuppfattning
Diagnosen kan ställas även vid autism, OCD, etc!
62
Riskfaktorer för ätstörningar
- Att ta till sig smalhetsidealet
- Missnöje med vikt och figur
- Rigid bantning/retsriktivt ätande
- Låg självkänsla och negativ affekt
- Dysfunktionella coping strategier
- Ineffektivitet, social osäkerhet, att bli retad pga vikt, lågt socialt stöd, högt BMI
- Genetik (särskilt vid anorexia nervosa) - men svårt att förstå deras betydelse och vilka gener som påverkar.
- Autism kan öka sårbarheten
- Perfektionism som personlighetsdrag
63
Negativ cirkel av rigid bantning
Rigid bantning - hård regler ->
Upptagenhet av det man försöker undvika
-> Uppmärksamhets/vaksamhetskrävande
-> Krävande att inhibera suget - suget har också förstärkts av fokuset på att undvika det
-> Hetsätning pga "What the hell effect" Pga den svartvita regeln. Misslyckat att bryta.
Efter några gånger -> tappad kontroll
Viktigt att jobba med riskfaktorn bantning!
64
set-shifting
att kunna skifta skifta uppmärksamhetens mellan olik saker (multitasking)
Patienter med anorexi har svårare med set-shifting.
65
central coherence
att se helheten - inte fastna vid detaljer
Patienter med OCD, autism och anorexi har svårare med detta. Kan testas med ROCF (Rey-Osterrieth Complex Fugure Test). Återger en del perfekt, men tappar helheten.
66
Skyddsfaktorer för ätstörningar
- Positiv självbild
- Stöd från kamratgruppen
- Emotionellt välbefinnande
- Framgång i skolan, utan stress och perfektionism
- Nära och god kontakt med familjen
- Sen pubertet
67
Förebyggande insatser för ätstörningar
1. Information om skadliga effekter av bantning och risk för ätstörning. - Liten effekt och ibland till och med negativ effekt. Introducerar barn till hur man kan göra, äta laxerande t.ex.
2. Information om hälsosamt ätande och regelbunden motion. Ofarligt men väldigt små effekter.
3. Fokus på självkänsla, sociala förmågor och avspänning. Bra men små effekter.
4. Dissonansstrategier för äldre tonåringar. Störst effekt. Inlärningsteori och kognitiv dissonansteori.
- Psykoedukation
- Skapandet av aktiva attityder via perspektivtagande
- Exponering
* Tidiga åldrar
* Återkommande i olika skepnader
68
Behandling vid anorexi
Behandla de flesta på öppenvårdsbasis (psykologiska behandling och kompetent bedömning av fysiologiska risker)
Slutenvård, om det är nödvändigt, ska fokusera på födointag, medicinsk övervakning och psykosociala interventioner
Familjeinterventioner ska fokusera på ätstörningen och rekommenderas för barn och ungdomar (vid nydebut av AN)
Konsultation hos dietist eller bara medicinering ska inte ges som enda behandlingen för AN
Kolla in slides för mer info!
69
Behandling vid bulimi
Som första steg, om lämpligt, ska evidensbaserad självhjälp ges. Självhjälp ska kompletteras med kliniskt stöd.
Alternativ till steg 1 ovan är antidepressiv
medicinering för vuxna.
KBT för vuxna (16-20 sessioner)
IPT (interpersonell psykoterapi) kan övervägas som alternativ till KBT Patienten bör informeras om latens i utfallet - dvs. att det kan ta längre tid att få effekt
För tonåringar ska KBT anpassas utifrån deras ålder och omständigheter. Inkludera familjen när det visar sig vara lämpligt
70
Transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi för behandling av ätstörningar
* Ta först hand om annat som kan minska effekten av behandlingen:
– Svår depression (anti-depressiva eller beteendeaktivering)
– Svårt missbruk
– Större livsproblem (kris, sorg, bostad...)
– Annat som konkurrerar med behandling nu (stor tenta nästa månad, bröllop, kurser...)
= skapa bra förutsättningar för patienten
Klinisk behandlingsuppläggning
✦ Resultatet av funktionell analys (se bild)
✦ Kontingenser för förändring + self-efficacy (känsla av sin förmåga att hantera saker)
✦ Kort- och långsiktiga sekundär vinster
✦ Eventuell komorbiditet
✦ Störningens duration (kronisk?)
✦ Vad är lämpligt format? (individuell - grupp?)
71
sexuella responscykeln
Lustfas med förväntan/fantasier (driven av biologi - drift att fortplanta sig)
Ökad upphetsning - ökar erektion och lubrikation, ökad andning, styva bröstvårtor
Platåfasen - upprätthåller känslan av njutning genom fortsatt stimulans
Orgasmfas - utlösning - lokal /orgasm - central (hjärnan)
Återhämtningsfas - erektion lägger sig, avslappning
72
Skillnad mellan hypersexuell störning och PGAD
Persistent genital arousal dysfunction - Oönskad, spontan genital upphetsning vid frånvaro av sexuellt intresse och lust. Upphetsningen avstår inte efter orgasm och kvarstår i timmar eller dagar.
Kan uppstå vid usättning av SSRI.
Hypersexuell - det sexuella intresset/lusten finns i överdrift
73
Smärta vid samlag hos kvinnor
Dyspareunia (vulvavestibulit) - Genital smärta vid penetrationsförsök och/eller under samlag.
Vaginism - Svårigheter att "tillåta" penetration. Ofta undvikande, ofrivilliga muskelkontraktioner, rädsla för smärta.
Det finns vissa samband mellan tidiga p-pilleravändning och smärta samt nedsatt sexuell lust.
Även receptfria svampbehandlingar.
74
SSRI och sexualitet
Vanligaste biverkan: Försenad/utebliven orgasm
Kan användas vid prematur ejakulation, ev. vid hypersexualitet.
Vid utsättning: Kan man få prematur ejakulation (mindre än 1 minut efter penetration brukar man säga) eller PGAD
75
Hypersexuell störning
Konventionella och normala sexuella tankar, fantasier och beteenden som kommer till uttryck i alltför omfattande form, är svåra att kontrollera och får negativa konsekvenser för individ och omgivning
En sorts tvångsbeteende? - Nja, det är inte med OCD att man neutraliserar ångesten med handlingarna. Sexmissbruk? Sexberoende? - Nja, man får inte fysiologisk abstinens.
Mer som en dysreglering, att man inte kan hämma sexuell upphetsning på ett funktionellt sätt.
Sexuella upphetsningen ökar också vid depression och stress - blir ännu m
(ex. onani, pornografikonsumtion, internetrelaterade sexuella beteenden, sexpartners)
Behandling: Antitestosteron, SSRI, psykologisk behandling.
Man kan inte gå på antitestosteron för länge - skadligt för skelettet.
76
Sexuella avvikelser (parafilier)
Fantasier, tankar och beteenden som inte bara är repetitiva, tvångsmässiga och impulsiva utan också socialt avvikande och okonventionella
77
Riskfaktorer och skyddsfaktorer för sexuella brott
Risk:
- Mycket tankar
- Dålig impulskontroll
- Hypersexualitet
- Lägre empatisk förmåga/"theory of mind"
Skydds:
- Social färdighet och samhörighet
- Copingstrategier för att hantera sexuella impulser
- Utveckla de konstruktiva delarna av sexualiteten?
78
Abstinens
Fysiska symptom vid upphörande av intag av alkohol och/eller droger
79
Tolerans
Ett behov av att öka intaget för att uppnå samma effekt
80
Korstolerans
Betyder att den som använder drogen blir tolerant för ett annat beroendeskapande medel än det som missbrukas. Korstolerans mellan alkohol och en del bensodiazepiner är inte ovanligt. Den som har vant sig vid att dricka stora mängder alkohol varje dag och blivit tolerant för alkohol, tål ofta också höga doser bensodiazepiner.
81
Frågeformulär för droger och alkohol
AUDIT för att identifiera alkoholproblem (Prioritet 1)
ASI (Addiction Severity Index) strukturerad intervju för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem (prio 1)
82
Alkoholrelaterade problem
- ökad olycksrisk,
- äktenskapliga problem,
- våld i nära relationer.
- Förkortad livslängd i genomsnitt 12 år mindre än de utan diagnos.
- Försämrar problemlösning, krymper hjärnan. Kan leda till organiska skador: Korsakoff's (alkoholinducerad demens)
- Signifikant större risk att dyka upp i akutvård.
- Vitaminbrist som bl.a. påverkar hjärnan
83
Mätning och bedömning av alkohol/drogberoende
Mäta alkoholhalten i utandningsluft - Bäst men kortare tidsbegräsning (Prio 1)
Urinprov för att upptäcka pågående eller nylagt intag av narkotika (Prio 1)
Mätning av EtG eller EtS (etanolmetaboliter) i urin för att upptäcka nyligen intagen alkohol - Längre tidsfönster för att upptäcka alkoholintag än utandningsluften
God specificitet och sensitivitet (Prio 2)
Mätning av PEth för att upptäcka långvarigt högt alkoholintag (Prio 2)
84
Läkemedelsbehandling vid alkoholproblem
Antabus (disulfiram) hämmar metabolisering av alkohol, för de som har svårt att sluta konsumera alkohol. Få biverkningar om man inte dricker, dock toxisk leverpåverkan
Selincro (Nalmefen) opiatreceptorantagonist, minskar situationsutlöst begär, minskar alkoholens förstärkande effekter
Revia (Naltrexon) opiatreceptorantagonist, minskar situationsutlöst begär, minskar alkoholens förstärkande effekter
Campral, Aotal (akamprosat) glutamatantagonist, minskar antalet dagar med alkoholkonsumtion och berusningsdrickande, minskar situationsutlöst begär, minskar alkoholens förstärkande effekter
85
Långtisdeffekter av cannabis*
Inga tydliga forskningsresultat. (?) Men kliniska observationer: Tröghet, långsamhet, sämre arbetsminne.
Samband med högre risk för psykopatologi.
86
Behandling vid cannabisberoende/missbruk
§ Erbjuda KBT (Prio 2)
§ Erbjuda HAP (Haschavvänjningsprogrammet) (Prio 4)
§ Erbjuda MI (Motiverande samtal) (Prio 5)
§ Erbjuda contingency management (förstärkningsmetod) som tillägg till KBT (Prio 6)
87
Missbruk eller beroende av centralstimulantia (amfetamin, kokain)
§ Behandla personer med amfetaminberoende med naltrexon (prio 4)
§ Erbjuda CRA (Community Reinforcement Approach) med tillägg av förstärkningsmetod (Contingency management) (Prio 3)
§ Erbjuda 12-stegsbehandling (Prio 3)
§ Erbjuda KBT (Prio 4)
§ Erbjuda motiverande samtal till de som inte kommit så långt i sitt missbruk (Prio 6)
88
Alkoholberoende och komorbiditet
Andelen patienter med alkoholproblem och samtidig ADHD är mellan 20-25% (i USA uppskattas siffran vara 23%)
Personlighetsstörningar hos narkotikamissbrukare skattas till 50-90%
Depressions- och ångeststörningar skattas till 20-60%
Psykoser 15-20%
89
Dysfunktionella beteende hos emotionellt instabila personer är i stort sett...
alltid en effekt av dysreglerade känslor
och/eller
har som funktion att reglera intensiva obehagliga känslor
90
DBT vid borderline
Istället för självskada och interpersonellt kaos
- Medveten närvaro – skifta fokus för vad och hur vi
uppmärksammar
- Relationsfärdigheter – för att påverka, vårda relationer och uppnå mål
- Känsloregleringsfärdigheter – för att lugna eller aktivera känslor
- Krisfärdigheter – för att distrahera, lugna och acceptera
Två fokus: förändring/problemlösning ↔ accepterande/validering
Resurskrävande och komplext.
Bild 7 + 8 beskriver kedjeanalys.
91
Problem med personlighetssyndrom
- Vi vet inte hur vanliga de är
- Svårt att diagnostisera - kräver omdöme
- Samma symptom i olika syndrom
- Många patienter har drag av flera personlighetsyndrom
- Hög samsjuklighet med axel I-störningar
- Dimensionalitet – kategori
- Nya – kom in DSM-III första gången
92
Generalkriterier för personlighetssyndrom
Ett varaktigt, avvikande mönster (minst 2):
- Kognition
- Affektivitet
- Mellanmänskligt samspel
- Impulskontroll
```
Oflexibelt
Lidande eller försämrad funktion
Start i tidig vuxen ålder
Inte annan psykisk störning
Inte drog, sjukdom etc.
```
93
Vilka personlighetssyndrom finns?
Kluster A: Paranoid, schizoid, schizotyp
Kluster B: Antisocial, narcissistisk, histrionisk, borderline
Kluster C: Ängslig, undvikande, tvångsmässig
Bild 9.
94
Paranoid
```
Misstänksam
Tvivlar på andra
Lättkränkt
Reagerar med ilska
Ältar gamla oförrätter
Svartsjuk
```
95
Schizoid
```
Vill inte ha nära relationer
Ointresserad av sex
Njuter inte av tillvaron
Bryr sig varken om kritik eller beröm
Visar inga affekter
```
96
Schizotyp
```
Magiskt tänkande
Ovanliga percpetuella upplevelser
Ter sig udda
Saknar nära vänner
Har ångest
```
97
Antisocial
Bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter. Tre av följande:
- Brottsliga handlingar
- Bedräglig
- Impulsiv
- Irritabel och aggressiv
- Nonchalerar säkerhet
- Ansvarslös
- Brist på ångerkänslor
Hade en uppförandestörning innan 15 års ålder
98
Borderline
Impulsivitet
Instabilitet i relationer, självbild och affekter
Självskadande beteende
Suicidhot
99
Histrionisk
```
Vill vara i centrum
Kan uppfattas som förförisk
Ytliga känslor
Ter sig dramatisk
Lättpåverkad
```
100
Narcissistisk
```
Grandios
Kräver beundran
Empatilös
Utnyttjar andra
Arrogant
```
101
Ängslig
Undviker sociala kontakter
Rädsla för avvisande och förlöjligande
Ser sig som socialt oduglig
102
Osjälvständig
Klängig
Rädd för separation
Svårt att fatta egna beslut
Svårt att göra saker på egen hand
103
Tvångsmässig
Upptagen av regler
Perfektionistisk
Oflexibel
Kan inte slänga något
104
Basfakta Antisocial personlighetssyndrom
Prevalens: 3% män, 1% kvinnor (vanligare hos yngre)
Inom kriminalvården är det ca 60%!
Etiologi: Ärftlighet och miljöpåverkan.
Adoptionsstudier
- Om föräldrar har ASPD ökar risken för ASPD både för biologiska barn och för adoptivbarn
- Barn som har biologiska föräldrar med ASPD och som adopteras till föräldrar som inte har ASPD, har en högre risk för ASPD än sina adoptivsyskon.
Gen-miljöinteraktion: Låg MAO-A aktivitet (bryter ned noradrenalin, dopamin, serotonin) + tidig vanvård ökar risken. Liknande finns också för ADHD och uppförandestörning.
Andra riskfaktorer: ADHD + uppförandestörning
Komorbiditet: Missbruk (Livstidsprevalens 80%)
Ångest, depression, plötslig/våldsam död, suicidförsök/suicid.
105
Behandling vid antisocial personlighetssyndrom
Missbruksbehandling
Programverksamhet (kriminalvården)
- Sexualbrottsprogram
- Brottsbrytet
- Våldspreventionsprogram
Psykosociala insatser
- Utbildning
- Arbete
- Bostad
Naturlig utläkning >45 år (utom för personer med psykopatiska personlighetsdrag)
106
Strukturerad intervju för att screena personlighetssyndrom
SCID II
107
Psykopati
En mindre del av individer med antisocial personlighetsstörning har psykopatiska drag:
- Ytligt charmig
- Manipulativ
- Empatilös/känslokall
- Uppblåst
- Arrogant självförtroende
- Lättuttråkad
- Parasitisk livsstil
- Aggressivitet är inte en del av det ursprungliga psykopatikonstruktet, men psykopati är en bättre prediktor för brott än antisocial personlighetssyndrom.
108
Nivåer för personlighetsfunktion
0-4, minst en själv och en interpersonell
Själv
- Identitet
- Egen-styrning
Interpersonell
- Empati
- Intimitet
109
Basfakta Histrionisk
Prevalens 2-3 %
Fler kvinnor? (Vissa studier)
Genetisk länk mellan antisocial och histrionisk.
Ska det vara en egen diagnos? Hög komorbiditet med andra personlighetsstörningar.
110
Heritabilitet personlighetssyndrom
Tänk personlighetssyndrom som extrema varianter av Big Five egenskaper, för dem finns ju ärftlighet. Men många av personlighetssyndromen vet man inte mycket om.
111
Vilka två subtyper av narcissism finns och vad skiljer dem?
Grandios - tycker den själv är bäst, låg neuroticism, mer extrovert och aggressiv
Sårbar - arrogans snarare en fasad för att dölja skam och hypersensitivitet mot avvisande och kritik, hög neuroticism
Samma individ kan fluktuera mellan dessa.
Olika etiologi - har kopplats ihop med olika familjebakgrunder.
Grandios - för mycket beröm, övervärdering från föräldrar.
Sårbar - Kontrollerande, kall föräldrastil och övergepp.
Prevalens
112
Basfakta Borderline
Prevalens 2%. Lika många kvinnor och män.
Komorbiditeten med andra psykiska syndrom hög.
70-80% av kvinnorna har också analgesi - okänslighet för smärta
Nya brain imaging studier: Patienter reagerar med mer limbisk aktivitet vid emotionella (och neutrala) stimuli än kontroller.
Etiologi:
Genetik betydande roll
Dåliga förhållanden i barndomen
Högre prelatens av trauman och övergrepp i barndomen än för andra personlighetsstörningar
- barnet är jobbigt (impulsivt och emotionellt labilt)
- föräldern har patologi eller extrema personlighetsdrag
- barnet minns mer dramatiskt
- andra samexisterande faktorer som relationsproblem, våld i familjen
Biologiska korrelat:
Lägre serotonin (som fungerar hämmande)
Noradrenalin dysregulation som liknar den vid PTSD
Mindre aktivitet i PFK
113
Basfakta Kluster C
Undvikande
Prevalens 0,5-1%
En svårare form av generaliserad social fobi?
Blygsam heritabilitet, men moderate heritabilitet för:
- rädsla för att bli negativt värderad av andra
- introversion
- neuroticism
Osjälvständig
Prevalens 2%. Fler kvinnor.
Tvångsmässig
Prevalens 1%. Fler män.
114
Svårigheter med behandling för personlighetsstörningar
- Diagnosernas natur: stabila, oflexibla, långvariga egenskaper och beteenden
- Personen själv anser sig ofta inte ha något problem
- Kluster A och B har svårt med relationer - så även till terapeuten (ca 37% av alla med personlighetssyndrom avslutar terapin i förtid)
- Vid andra diagnoser som depression och ångest ses sämre behandlingsresultat i närvaron av personlighetssyndrom
Det finns därför inga kontrollerade behandlingsstudier för paranoid, schizoid, histrionisk eller narcissistisk.
115
Behandling vid borderline
Medicinering = "mild benecificial"
SSRI + antipsykotiska + stämningsstabilserande carbazemine
DBT
mest evidens - effektivt för kvinnor. Vi vet inte för män och minoritetspatienter.
Mentalisering
- Utveckla sin förståelse för sina egna och andras känslor
- Också effektivt, även på lång sikt i.
116
Behandling Kluster C
Korttids PDT - aktiv och med konfrontation effekt för kluster C.
Undvikande - KBT, PDT, SSRI, MAO-hämmare effektivt
117
Prevention av psykopati och antisocialt personlighetssyndrom
Föräldraprogram med utbildning i konstruktiv föräldrastil, mindre rökning och alkoholanvändning i riskfamiljer.
Program för familj och skola: föräldrastil för föräldrar, sessioner med träning i sociala och kognitiva färdigheter plus emotionell medvetenhet i skolan. 10 år. Mycket bra resultat för högriskungdomar.
118
Kroppssyndrom
Ett eller flera somatiska symtom som skapar lidande eller funktionsnedsättning
+
Överdrivet mycket tankar, känslor eller beteenden relaterade till kroppsliga symtomen.
Somatiska symtom = kroppsliga symtom som inte har någon uppenbar medicinsk förklaring
119
Konversionssyndrom
Symtom på förändringar i viljestyrka motoriska eller sensoriska funktioner som är oförenliga med undersökningsfynd från neurologiska eller medicinska tillstånd.
(Funktionell motorisk symtomstörning.)
120
Fysiska konsekvenser av ätstörningar
- Effekter på magsäcken, Viktuppgång, Tandskador, Svullna spottkörtlar, Skador i halsen och på matstrupen, Elektrolytrubbning
- Vätskeförlust & tarmproblem (laxermedel)
- Fixering vid mat (en reaktion som tycks ha en klar biologisk korrelat).
- Att äta och gå upp i vikt upplevs som kontrollförlust, vilket känns hemskt.
- Att äta leder till ångest vilket är en naturlig psykologisk konsekvens om man känner sig för fet och i behov av bantning.
- Problem med att koncentrera sig och fokusera,
- Sömnsvårigheter, Lättretlighet, Tvångsproblem och ökad stereotypi.
- Muskelsvaghet, Sänkt ämnesomsättning (och relaterade aspekter: låg puls och lågt blodtryck), Förstoppning, - Blödningar i ögonen, Utväxt av så kallade lanugohår (fjunhår) på ansiktet och kroppen.
- Håravfall, Lågt blodtryck som också ger huvudvärk och yrsel.
121
Fler behandlingar för ätstörningar
- Interpersonell psykoterapi (IPT)
- SSRI (Fluoxetine)
- Psykodynamisk korttidsterapi
- Atypiska neuroleptika (Olanzapin)
- Transkraniel magnetisk stimulering
- Cognitive Remediation Therapy
122
Några viktiga skillnader mellan anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.
Anorexia
- Underviktig
- Rädsla för viktuppgång
- Störd kroppsuppfattning
Bulimia
- Normalviktig
- Rädsla för viktuppgång
- Viktfixerad
Hetsätning
- Oftast överviktig
- Inte rädsla för viktuppgång
- Kan vara missnöjd med vikten
123
Könsskillnader ätstörningar + riskyrken
I statisiken ca 3 kvinnor på 1 man.
Vanligare bland homsexuella män än heterosexuella män.
Yttrar sig ofta annorlunda hos män: mindre viktfixering och mer kroppsform (muskler).
Riskyrken: Boxare och jockeys som behöver banta.
Ballerinor och modeller såklart...
124
Medicin för alkoholberoende
Medicinsk behandling behöver oftast övervakas, annars tas den inte...
```
ANTABUS - blockerar enzym som bryter ner alkohol
Leder till illamående, svettning....
- Bra för den som vill sluta helt!
- Ökar andelen helnyktra personer
- Minskar den totala alkoholkonsumtionen
```
CAMPRAL
- Blocker NMDA-receptorer (glumatreceptorer)
- Både för den som vill bli helnykter och för den som vill minska sin alkoholkonsumtion
- Minskat begär/suget efter alkohol + merbegäret (att man inte bara kan ta ett glas)
- Mildrar symtom vid alkoholabstinens
NALTREXON
- Hämmar alkoholens opioid- och glumatstimulerande effekt.
- Kan tas vid behov
- Minskar situationsutlöst alkoholbegär
- Både för den som vill bli helnykter och den som vill minska
Mekanism:
Alkohol stimulerar frisättning av opioider -> Mer GABAerg aktivitet -> Stimulerar dopaminerg aktivitet
Stimulerar också cannabinoid- receptorer => ökad glutamat- frisättning
125
Svåra alkoholabstinenssymtom
- EP - tonisk-kloniska anfall
- delirium tremems (kan inkludera hallucinationer, aggressivitet...)
- Korsakoffs syndrom
Jätteviktigt att behandla!
126
Farmaka vid heroinberoende
SUBOXONE (ska användas i första hand)
- partiell opiatreceptoragonist (ger inte lika kraftigt svar som heroin) + opiodreceptor antagonist
METADON
- opioidreceptoragonist (samma effekt som heroin)
Vad som gör hur beroendeframkallande en substans är är hur snabbt substansen når hjärnan.
Heroin (och nikotin) når hjärnan väldigt snabbt!
Suboxone + metadon är också beroendeframkallande, men det går ut långsammare och är långverkande.
Två problem: 1) Beroende 2) Svart marknad
Men dödlighet, kriminalitet och prositution går ner.
127
Farmaka vid ADHD
1. Centralstimulerande, t.ex. RITALIN och CONCERTA
- amfetaminliknande
- ökar frisättning av dopamin
2. STRATTERA
- inte centralstimulerande
- inte lika beforskad
- hämmar återupptaget av noradrenalin
Båda medicinerna:
- Ökad uppmärksamhet och koncentration
- Mindre hyperaktivitet och impulsivitet
En hypotes är att det finns för lite noradrenerg och dopaminerg aktivitet i PFK. Då kan man inte reglera sin uppmärksamhet och/eller impulser.
Vissa menar att hyperaktiviteten är en överkompensatorisk effekt som beror på för låg vakenhet/aktivitet eller för låg uppmärksamhetsnivå.
128
Antidepressiva läkemedel (Lotta)
1. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) t.ex. CIPRALEX, PROZAC, ZOLOFT
De olika verksamma substanserna påverkar olika receptorer. Olika personer svarar olika, därför kan man behöva pröva sig fram till en som fungerar.
Man måste dock tänka på att det kan ta flera månader att nå full effekt.
2. Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), t.ex. CYMBALTA
- Finns färre studier, men bra resultat - ibland bättre än SSRI
3. Tricykliska antidepressica (TCA), t.ex. ANAFRIL
- mer toxiska - högre överdosrisk
- mer biverkningar
- påverkar serotonin och noradrenalin
4. Alfa2-receptor antagonister, t.ex. REMERON
Alfa2-receptorn är autoreceptor som hämmar frisättning av noradrenalin.
De här medicinerna "bromsar bromsen" -> ökad frisättning av noradrenalin.
129
Monoaminhypotesen för depression
Funktionell brist på monoaminer, framförallt serotonin och noradreanin -> depression.
Men än finns det inga faktiska belägg för detta - förutom att läkemedel som höjer nivåer av monoaminerna har effekt.
130
Farmaka ångestsyndrom
SSRI för alla utom specifik fobi
Benzodiazepiner (BZD), t.ex. SOBRIL, STESOLID, OXASCAND, XANOR används vid
- akut ångest och oro
- ångestsyndrom
- sömnstörningar (men finns bättre alternativ!)
- status epilepticus (nr1)
- alkoholabstinens (nr 1, förhindra kramper och delirium tremens)
- akut manisk episod (nr1)
- operation
BZD förstärker GABAerg transmissionen = centraldämpande
Obs! Äldre är mer känsliga för BZD.
Alternativ till BZD vid behandling av akut ångest/oro:
Antihistamin (neuroleptikaliknande), t.ex. ATARAX
- blockerar histaminreceptorer
131
Antipsykotiska läkemedel
Alla antipsykotiska mediciner blockerar D2-receptorer. Går på positiva symtom.
Hur skiljer sig typiska och atypiska?
Därom tvistar de lärde! Kliniskt säger många att det inte är så stor skillnad.
Har lite olika biverkningsprofiler.
Typsika - motoriska biverkningar
Atypiska - övervikt, diabetes
132
Farmaka Bipolärt syndrom
1. Antimanisk behandling
- Atypisk antipsykotiska, t.ex. SEROQUEL
- Litium
- Antiepileptika, t.ex. ERGENYL
2. Vid sedering: Benzodiazepiner/sederande antipsykotiska
3. Depressiv episod
- SSRI, oselektiv MAO-hämmare (?)
- Atypisk antipsykotiska, t.ex. SEROQUEL
4. Förebyggande
- Litium (främst)
- Z-läkemedel mot sömnproblem (ZOPIKLON)
- Antihistamin (mot ångest)
