Kirurgi Flashcards
Utbuktningar i tarmväggen där bukhinnan är som svagast . Infektion i utbuktningarna kan uppstå och orsaka besvär . Inflammerad kan brista och orsaka peritonit
Divertikulit
DT-bös
DT-kolografi/koloskopi
Divertikulit -
Tittar efter perforation/vätska eller peritonit
Symtom vid divertikulit
- Lågt sittande/vä sidig buksmärta
- Känsla av uppblåsthet
- Feber
- Buksmärtor
- illamående
- Blodig avföring
Allmän tillstånd påverkat, tarmvila/parenteral vätska under några dygn sedan successivt öka till vanlig föda
Akut divertikulit
Behandling vid divertikulit
- Vid feber + bukstatus ges antibiotika
- Inneliggande vård - fasta/tarmvila
- Perforerad divertikulit kan behöva behandlas med en akut laparotomi och ta bort den inflammerade biten av tarmen
Viktiga observationer vid divertikulit
- Inflammerad divertikel kan brista - pus I bukhålan som orsakar peritonit. Septisk/allmänpåverkad patient
GERD - patofysiologi
Magsaft backar upp i esofagus, defekt slutningsmekanism mellan ventrikel/esofagus. Ökade antal reflexer leder till att slemhinnan i esofagus utsätts för surt maginneghåll en längre tid vilket kan medföra frätskador
kan ge upphov till Esofagit (djupa sår, blödning och i värsta fall esofaguscancer)
Gerd - gastroesofageal refluxsjukdom
Diagnostik vid GERD
- PPI test: protonpumpshämmare, effekt = GERD
- Klinisk bild/anamnes = symtom, när uppstår besvär? Lägesberoende?
- Gastroskopi
- Röntgen
GERD - symtom
- Sura uppstötningar
- Halsbränna
- Epigastriell smärta (sväljsvårigheter)
- Dysfagi (sväljsvårigheter)
- Odynogafi (smärtsamma sväljningar)
- Hosta
Behandling vid GERD
- Protonpumpshämmare
- Histamin 2-antagonister
- Alginat/Antacida
- Höjd huvudända
- Sluta röka/avstå alkohol
- Avstå mat/dryck innan sängående
- Viktnedgång (om överviktig)
Ulcus, blödande gastrit, leversjukdom, esofagusvaricier, tumör, NSAID/NOAK
Övre GI-blödning
Divertiklar, cancer, polyper, inflammation,
Nedre GI-blödning
Blodiga kräkningar
Hematemes - kaffesumpsliknande eller färskt blod
Melena
Svart tjärliknande avföring. Blodet har blivit färgat av järnet i blodets hemoglobin
Hematochezi
Mörkröd/färsk blödning från rektum
Prover vid GI-blödning
- Blodgruppering/bastest
- Hb
- F-Hb
Viktiga observationer vid GI-blödning
Hb - kan uppstå akut cirkulationskolaps. Viktigt att kontrollera hur snabbt patienten blöder och hur stor blödningen är
Behandling vid GI-blödning
- Ventrikel sond: avlasta/ställa diagnos
- Blodtransfusion:
- Åtgärda fastställd blödningskälla: Ex ulcus = protonpumpshämmare, Nexium i infusion
- Kirurgi: dock sällan pga ökad mortalitet
Bråck - patofysiologi
Bråck är en utbuktning av ett organ eller fett där bukhinnan är som svagast. Bråck uppstår när det finns en öppning genom bukväggen som normalt inte ska finnas där. Medfödd eller orsak defekt. Ett organ från bukhålan pressas ut ut hålrummet
Olika sorters bråck
- Epigastrika bråck
- Navelbråck: där naveln är som svagast
- Ljumskbråck
- Ärrbråck: ex tidigare operationsärr
Olika kategorier av bråck
- Reponibelt bråck: kan tryckas tillbaka in i bukhålan. Kan dock komma tillbaka vid ex hosta
- Inkarcererat bråck: inklämt, behövs oftast opereras
- Strangulerat bråck: kan leda till ischemi
Bråck - symtom
Kan variera från inga symtom alls till livshotande tillstånd vid ett strangulerat.
- Svullnad/bula på platsen vid bråcket
- Obehag/lokalsmärta vid bråcket
- Buksmärta
- Symtomen är ofta kopplade till fysisk aktivitet
Bråck - behandling
Farmakologisk = lättare analgetika
Kirurgisk = Indikation när patienten upplever smärta/obehag från bråcket. Operationen görs med ett inlägg av nät. Enda botande behandlingen för bråck
Bråck - diagnostik
- Klinisk undersökning: patienten bör undersökas i både sittande och liggande ställning. Vid stående framträder bråcket mer och man kan se om det är reponibelt
Vid osäkerhet kan man komplettera med ultraljud, DT eller MR.
Bråck - omvårdnad
- viktigt med mobilisering efter operationen
- Informera om att pat inte får lyfta tungt en tid framöver
- SSK ska vara uppmärksam på komplikationer efter operationen, inspektera op-såret
- Undervisa patienten om eventuella infektionstecken att hålla reda på
Appendicit - patofysiologi
Vid appendicit är det blindtarmsbihanget som blir inflammerat. Man vet inte med säkerhet varför det blir inflammerat men ibland kan man se att en fekalsten orsakat inflammationen och ibland en stas av sekret från tarmarna.
Appendicit - olika kriterier
Flegmonös = inflammerad
Gangrenös = syns en viss nekrotisering
Perforerad = blindtarmenhar brustit och innehåll läcker ut i buken –> peritonit
Appendicit -
- Smärta som kan ha börjat i epigastriet men sedan flyttat sig mot höger fossa
- Täta och smärtsamma trängningar vid miktion
- En konstant smärta av molande karaktär
- Släppömhet i buken: Perman/rovsing (trycker ned vänster gör ont i höger när man släpper)
- Feber: runt 38 grader
- illamående/kräkningar
Appendicit - typiska patienten
- 15-30 år
- Beskriver en smärta som vandrat från epigastrie ner till hö fossa
- Patienten har svårt att koncentrera sig
- Ter sig opåverkad i vila
- Buken känns mjuk
Appendicit - diagnostik
Bukundersökning: inspektera, palpera och auskultera
Appendicit - lab prover
- CRP
- Leukocyter
- Kvinna i fertilålder = gravtest
Appendicit - diff diagnoser
- Förstoppning
- gastroenterit
- kolecystit
- divertikulit
- Njursten
Appendicit - omvårdnad/behandling
- Kliniska fynd + högt CRP = akut operation. Appendektomi, post/pre operativ omvårdnad.
- Misstanke om perforerad app = antibiotika + operation
- Misstänkt app = pat läggs in för bukobservation. Hålls fastande och det tas upprepade prover/NEWS
- Oklara fall = DT-Buk/ultraljud, vid förvärrad bukstatus görs en operationsanmälan
Peritonitstatus =
Buken är hård, öm vid palpation, ökad buksmärta, feber & kräkningar
Dyspepsi - patofysiologi
Sammanfattande begrepp för besvär i mag-tarmkanalen. Ej inflammation tillskillnad från gastrit
Funktionell dyspepsi = nerverna i magsäcken/duodenum har en ökad känslighet, känsligare för att spännas ut av mat. Magsäcken tömmer sig långsammare till duodenom
Organisk dyspepsi = beror på sjukdom i ventrikel eller duodenum. Ex ulcus
symtomen kan öka vid stress, oro & ångest
Dyspepsi - Symtom
- Smärta från bukens övre del (epistralgi)
- illamående/kräkningar
- Tidig mättnadskänsla
- känsla av uppblåsthet
- Rapningar
- Halsbränna/sveda
Dyspepsi - Diagnostik
- Utreda för organiska tillstånd (sjukdom/malignitet)
- Hb: anemi? ulcus?
- F-Hb: utesluta H.pylori
- Kroppsundersökning
- Gastroskopi: esofagus, ventrikel & duodenum
- Ultraljud: lever, gallvägar, pancreas
Dyspepsi - Behandling
- kostråd: för att förebygga besvär
- Läkemedel: vid funktionell dyspepsi, kan lindras lite eller inget av syrahämmande läkemedel
- Antibiotika: om det föreligger H.pylori
- undvika rökning, NSAID/ASA
- Stressa mindre
Prostatahyperplasi - patofysiologi
Vid stigande ålder sjunker halten av testosteron vilket ger en högre halt av östrogen vilket gynnar prostatacellernas tillväxt. Hormonet dihydrotestosteron ansamlas också vilket ger en över produktion av celler. Dessa celler samlas främst kring urinröret som består av glatt muskulatur.
Prostatahyperplasi - symtom
- Trängningar
- Efterdropp
- Startsvårigheter vid miktion
- Svårt att tömma blåsan - residualurin
Prostatahyperplasi - komplikationer
- Upprepade urinvägsinfektioner: urinen samlar på sig –> bakterie tillväxt
- Urininkontinens: urinblåsan töjs ut och blir mindre elastisk, blir tillslut full och rinner över
- Blåssten: kristaller i urinen stannar kvar i blåsan och klumpar ihop sig
- Hematuri
- Njursvikt: pga ökat tryck i urinblåsan
- Urinretention
- Uremi
Prostatahyperplasi - Diagnostik
Blodprover:
- PSA (prostataspecifikt antigen)
- Kreatinin: får att se hur njurarna mår
Undersökningar:
- Anamnes (utesluta andra diagnoser, ex UVI) viktigt att ta reda på om det finns avflödeshinder och hur allvarligt det är. Ta reda på patientens symtom
Rektalpalpation: För att få reda på prostatans storlek och konsistens (benigna har ofta en mjukare)
Urinsticka/odling: för att utesluta infektion
Miktionsschema:
Ultraljud av blåsan: för att se om där ligger någon res urin
: cystoskopi, cystometri, MR
Prostatahyperplasi - Behandling
- Alfareceptorblockerare
- 5-alfa-reduktashämmare
- KAD
- Värmebehandling: minska prostatans tryck på urinledaren. Åstadkommer nekros av glatt muskulatur vilket kan minska trycket på prostatan.
- TUR-P: kirurgi via urinröret, hyvlar bort prostatavävnad
Diagnostik vid ortopediskskada
- Anamnes
- Symtomutveckling över tid
- Skademekanism: trauma?
- Besvärens utbredning/karaktär
- Hur påverkas det dagliga livet?
Klinisk undersökning vid ortopedi
- Status: Hur fungerar rörelseapparaten?
- Vad ser jag?: svullnad, blödning, rodnad, felställning
- Vad känner jag?: värme/kyla
- Hur ter sig smärtan?
- Hur är muskelstatus?
- DISTALSTATUS
Vad är distalstatus?
Ett sätt att upptäcka komplikationer i form av ex kompartmentsyndrom/stas av gips
Man känner på extremiteten nedanför skadan efter känsel, motorik och cirkulation (färg,värme & rörelse)
Ortopedi - diagnostik
Bilddiagnotstik: skelettröntgen, DT, MR
Labprover: Hb & infektionsparametrar
Ortopedi - Frakturläkning
- I frakturen uppstår en blödning
- Blodet koagulerar och koaglet ersätts successivt av fibrös bindväv & brosk
- Mellan brosket och frakturändarna bildas kallus, en hård substans av bindväv och brosk
- Allt eftersom ersätts kallusen med benvävnad och osteoklaster bryter ned överflödig vävnad sedan
En god cirkulation och immobilisering (gips) är en god förutsättning för en bra frakturläkning
Vad innebär höftspår?
- EKG och prover tas på patienten redan i ambulansen
- Patienten körs direkt till röntgen och går inte via akuten (bland annat minska folket runt omkring osv)
- Direkt efter röntgen börjar patienten hållas fastande inför operation
Komplikationer vid gipsbehandling
- Muskelatrofi: musklerna förtvinas eller försvinner helt, orsakas av brist på fysisk aktivitet
- Tromboser: ofta pga att man ligger stilla mycket. Viktigt med mobilisering, rörelseträning och trombosprofylax
- Infektioner: Pneumoni pga immobilisering, även risk vid öppna frakturer
- Kompartmentsyndrom: Ett ökat tryck i kroppens muskelfack vilket orsakar svullnad som leder till otillräckligt blodflöde till vävnaden
Gastrit - symtom?
- Smärta i epigastriet
- illamående/kräkningar
- ibland små blödningar
Gastrit - Behandling?
- Protonpumpshämmare
- Histamin 2 antagonister
- Livsstilsförändringar
Gastrit - patofysiologi
Slemhinnan i ventrikeln blir inflammerad
Gastrit - olika sorter
Akut gastrit: ofta pga levnadsvanor, alkohol, NSAID/ASA, stress
Kronisk gastrit: slemhinnan tunnas ut eller pga Helicobacter pylori
Kolecystit - patofysiologi
Oftast en gallsten som orsakar stopp av utflöde av galla. Slemhinnan i gallblåsan reagerar på stoppet genom att utsöndra vatten istället. Trycket ökar då i gallblåsan och den blir uppspänd. Slemhinnan skadas av det ökade trycket och en inflammationsprocess startar i gallblåsan
Kolecystit - symtom
- Smärta under höger arcus som strålar ut mot ryggen
- Feber
- Allmänpåverkan
- Palp öm över gallblåsan
Kolecystit - klinisk bild
- patienten ligger oftast stilla då smärtan lättar då
- Infektionsparametrar är ofta förhöjda
- Patienten känner sig ofta allmänt sjuk och har tappat aptiten
- Tarmperistaltiken minskar r/t inflammationen varav en tyst buk hörs vid auskultation
Kolecystit - behandling
Konservativ behandling: Fasta/tarmvila, viktigt att då följa patientens vätskebalans (intag/förluster), antibiotika och adekvat smärtlindring
Operation: kolecystektomi, rekommenderas vid en akut kolecystit med sten. patienten ska förberedas optimalt inför operationen.
Kolecystit - lab prover
CRP/leukocyter: kan vara förhöjt vid kolecystit
Vissa leverprover kan vara förhöjda: ASAT, ALAT, bilirubin
Kolecystit - omvårdnad
- adekvat smärtlindring
- andningsgymnastik/hjälp med mobilisering
Gallsten - patofysiologi
Gallan består av vatten, elektrolyter, salter, bilirubin och kolesterol. Vid rubbning i gallans beståndsdelar bildas gallstenar då kolesterolet inte kan hållas löst i gallans vatten utan faller ut som partiklar. Med tiden kan dessa då öka i storlek.
Gallsten - riskfaktorer
- ålder
- viktnedgång
- genomgången graviditet
- högt BMI
- ärftlighet
- kvinnligt kön
- fet mat
Gallsten - diffdiagnoser
- Hjärtinfarkt
- Njursten
- Ulcus
- pankreatit
Gallstens komplikationer
- Pankreatit
- Kolecystit
- Kolangit
- Ikterus
- Gallstens ileus
- Koledokussten
Gallsten - labprover
CRP - viktigt för att utesluta kolecystit
Bilirubin - kan vara förhöjt vid gallsten
Gallsten - behandling
- Adekvat smärtlindring: NSAID, narkotiskt analgetikum, spasmolytikum
- Okomplicerat gallstensanfall går oftast över efter ett par timmar
- Vid återkommande gallstensproblem - kolecystektomi
Gallsten - symtom
- Smärta i höger fossa, utstrålning mot skuldra/rygg
- illamående
- Uppspänd känsla i buken
- Smärta i epigastriet kan förekomma
- Ömhet över gallblåsan
- patienten kan bete sig rastlös då smärtorna minskar i rörelse
Gallsten - diagnostik
- Anamnes: symtom/klinisk bild
- Ultraljud: lättaste och smidigaste metoden
- ERCP:
Njursten - patofysiologi
Njurstenar bildas av olika stenbildande substanser i urinen. Stenarna kan bildas när urinen är övermättad av någon av dessa substanser (fosfat, oxalat, kalcium) När njurstenen befinner sig i uretären börjar den ge symtom
Njursten - symtom
- Intervallsmärta i buken
- Strålning ut mot ljumsken
- Kraftiga trängningar men liten urinmängd
- Hematuri
- rastlös patient pga smärta
- instängdurin kan ansamla bakterier och orsaka infektion, kan leda till en avstängd pyelit
Njursten - klinisk bild
- Tidigare frisk patient
- Fått akut svåra smärtor i flanken
Njursten - undersökningar
- Klinisk bild
- vid akut njurstensanfall görs ingen ytterligare diagnostik om patienten har akuta intervallsmärtor och trängningar
- DT utan kontrast kan göras 2-3 veckor efter hemgång
Njursten - behandling
- NSAID: ex diklofenak i injektion
- Läkemedel som innehåller kombination av morfin och kramplösande ämnen
Komplikationer vid höftfrakturer
Patienten är ofta väldigt stilla innan operation pga smärta:
- Risk för trycksår (riskbedömas, anti-decubitus)
- Risk för pneumoni (andingsträna)
- Risk för UVI: pga KAD
- Risk för trombos: adekvat smärtlindring
Vad är tecknen för komplikation av gipsbehandling?
- Svullnad
- Missfärgning
- Nedsatt känsel
- Ökande smärta
- oförmåga att röra fingrar/tår
Åtgärder vid komplikationer till gipsbehandling?
- Regelbunden kontroll av distalstatus pga risk för tryckskador samt kärl/nervskador
Misstänkt kompartment: hålla extremiteten i hjärtläge/hjärtnivå
Misstänkt stas: klippa upp gipset så fort det går
Omvårdnad vid fraktur?
- Distalstatus: cirkulation, motorik, känsel
