Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Patofysiologi > Kirurgi > Flashcards

Kirurgi Flashcards

1
Q

Utbuktningar i tarmväggen där bukhinnan är som svagast . Infektion i utbuktningarna kan uppstå och orsaka besvär . Inflammerad kan brista och orsaka peritonit

A

Divertikulit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

DT-bös

DT-kolografi/koloskopi

A

Divertikulit -

Tittar efter perforation/vätska eller peritonit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Symtom vid divertikulit

A
  • Lågt sittande/vä sidig buksmärta
  • Känsla av uppblåsthet
  • Feber
  • Buksmärtor
  • illamående
  • Blodig avföring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Allmän tillstånd påverkat, tarmvila/parenteral vätska under några dygn sedan successivt öka till vanlig föda

A

Akut divertikulit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Behandling vid divertikulit

A
  • Vid feber + bukstatus ges antibiotika
  • Inneliggande vård - fasta/tarmvila
  • Perforerad divertikulit kan behöva behandlas med en akut laparotomi och ta bort den inflammerade biten av tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Viktiga observationer vid divertikulit

A
  • Inflammerad divertikel kan brista - pus I bukhålan som orsakar peritonit. Septisk/allmänpåverkad patient
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

GERD - patofysiologi

A

Magsaft backar upp i esofagus, defekt slutningsmekanism mellan ventrikel/esofagus. Ökade antal reflexer leder till att slemhinnan i esofagus utsätts för surt maginneghåll en längre tid vilket kan medföra frätskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

kan ge upphov till Esofagit (djupa sår, blödning och i värsta fall esofaguscancer)

A

Gerd - gastroesofageal refluxsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Diagnostik vid GERD

A
  • PPI test: protonpumpshämmare, effekt = GERD
  • Klinisk bild/anamnes = symtom, när uppstår besvär? Lägesberoende?
  • Gastroskopi
  • Röntgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

GERD - symtom

A
  • Sura uppstötningar
  • Halsbränna
  • Epigastriell smärta (sväljsvårigheter)
  • Dysfagi (sväljsvårigheter)
  • Odynogafi (smärtsamma sväljningar)
  • Hosta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Behandling vid GERD

A
  • Protonpumpshämmare
  • Histamin 2-antagonister
  • Alginat/Antacida
  • Höjd huvudända
  • Sluta röka/avstå alkohol
  • Avstå mat/dryck innan sängående
  • Viktnedgång (om överviktig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ulcus, blödande gastrit, leversjukdom, esofagusvaricier, tumör, NSAID/NOAK

A

Övre GI-blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Divertiklar, cancer, polyper, inflammation,

A

Nedre GI-blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Blodiga kräkningar

A

Hematemes - kaffesumpsliknande eller färskt blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Melena

A

Svart tjärliknande avföring. Blodet har blivit färgat av järnet i blodets hemoglobin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hematochezi

A

Mörkröd/färsk blödning från rektum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Prover vid GI-blödning

A
  • Blodgruppering/bastest
  • Hb
  • F-Hb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Viktiga observationer vid GI-blödning

A

Hb - kan uppstå akut cirkulationskolaps. Viktigt att kontrollera hur snabbt patienten blöder och hur stor blödningen är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Behandling vid GI-blödning

A
  • Ventrikel sond: avlasta/ställa diagnos
  • Blodtransfusion:
  • Åtgärda fastställd blödningskälla: Ex ulcus = protonpumpshämmare, Nexium i infusion
  • Kirurgi: dock sällan pga ökad mortalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bråck - patofysiologi

A

Bråck är en utbuktning av ett organ eller fett där bukhinnan är som svagast. Bråck uppstår när det finns en öppning genom bukväggen som normalt inte ska finnas där. Medfödd eller orsak defekt. Ett organ från bukhålan pressas ut ut hålrummet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Olika sorters bråck

A
  • Epigastrika bråck
  • Navelbråck: där naveln är som svagast
  • Ljumskbråck
  • Ärrbråck: ex tidigare operationsärr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Olika kategorier av bråck

A
  • Reponibelt bråck: kan tryckas tillbaka in i bukhålan. Kan dock komma tillbaka vid ex hosta
  • Inkarcererat bråck: inklämt, behövs oftast opereras
  • Strangulerat bråck: kan leda till ischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bråck - symtom

A

Kan variera från inga symtom alls till livshotande tillstånd vid ett strangulerat.

  • Svullnad/bula på platsen vid bråcket
  • Obehag/lokalsmärta vid bråcket
  • Buksmärta
  • Symtomen är ofta kopplade till fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Bråck - behandling

A

Farmakologisk = lättare analgetika

Kirurgisk = Indikation när patienten upplever smärta/obehag från bråcket. Operationen görs med ett inlägg av nät. Enda botande behandlingen för bråck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Bråck - diagnostik

A
  • Klinisk undersökning: patienten bör undersökas i både sittande och liggande ställning. Vid stående framträder bråcket mer och man kan se om det är reponibelt

Vid osäkerhet kan man komplettera med ultraljud, DT eller MR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Bråck - omvårdnad

A
  • viktigt med mobilisering efter operationen
  • Informera om att pat inte får lyfta tungt en tid framöver
  • SSK ska vara uppmärksam på komplikationer efter operationen, inspektera op-såret
  • Undervisa patienten om eventuella infektionstecken att hålla reda på
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Appendicit - patofysiologi

A

Vid appendicit är det blindtarmsbihanget som blir inflammerat. Man vet inte med säkerhet varför det blir inflammerat men ibland kan man se att en fekalsten orsakat inflammationen och ibland en stas av sekret från tarmarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Appendicit - olika kriterier

A

Flegmonös = inflammerad

Gangrenös = syns en viss nekrotisering

Perforerad = blindtarmenhar brustit och innehåll läcker ut i buken –> peritonit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Appendicit -

A
  • Smärta som kan ha börjat i epigastriet men sedan flyttat sig mot höger fossa
  • Täta och smärtsamma trängningar vid miktion
  • En konstant smärta av molande karaktär
  • Släppömhet i buken: Perman/rovsing (trycker ned vänster gör ont i höger när man släpper)
  • Feber: runt 38 grader
  • illamående/kräkningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Appendicit - typiska patienten

A
  • 15-30 år
  • Beskriver en smärta som vandrat från epigastrie ner till hö fossa
  • Patienten har svårt att koncentrera sig
  • Ter sig opåverkad i vila
  • Buken känns mjuk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Appendicit - diagnostik

A

Bukundersökning: inspektera, palpera och auskultera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Appendicit - lab prover

A
  • CRP
  • Leukocyter
  • Kvinna i fertilålder = gravtest
33
Q

Appendicit - diff diagnoser

A
  • Förstoppning
  • gastroenterit
  • kolecystit
  • divertikulit
  • Njursten
34
Q

Appendicit - omvårdnad/behandling

A
  • Kliniska fynd + högt CRP = akut operation. Appendektomi, post/pre operativ omvårdnad.
  • Misstanke om perforerad app = antibiotika + operation
  • Misstänkt app = pat läggs in för bukobservation. Hålls fastande och det tas upprepade prover/NEWS
  • Oklara fall = DT-Buk/ultraljud, vid förvärrad bukstatus görs en operationsanmälan
35
Q

Peritonitstatus =

A

Buken är hård, öm vid palpation, ökad buksmärta, feber & kräkningar

36
Q

Dyspepsi - patofysiologi

A

Sammanfattande begrepp för besvär i mag-tarmkanalen. Ej inflammation tillskillnad från gastrit

Funktionell dyspepsi = nerverna i magsäcken/duodenum har en ökad känslighet, känsligare för att spännas ut av mat. Magsäcken tömmer sig långsammare till duodenom

Organisk dyspepsi = beror på sjukdom i ventrikel eller duodenum. Ex ulcus

symtomen kan öka vid stress, oro & ångest

37
Q

Dyspepsi - Symtom

A
  • Smärta från bukens övre del (epistralgi)
  • illamående/kräkningar
  • Tidig mättnadskänsla
  • känsla av uppblåsthet
  • Rapningar
  • Halsbränna/sveda
38
Q

Dyspepsi - Diagnostik

A
  • Utreda för organiska tillstånd (sjukdom/malignitet)
  • Hb: anemi? ulcus?
  • F-Hb: utesluta H.pylori
  • Kroppsundersökning
  • Gastroskopi: esofagus, ventrikel & duodenum
  • Ultraljud: lever, gallvägar, pancreas
39
Q

Dyspepsi - Behandling

A
  • kostråd: för att förebygga besvär
  • Läkemedel: vid funktionell dyspepsi, kan lindras lite eller inget av syrahämmande läkemedel
  • Antibiotika: om det föreligger H.pylori
  • undvika rökning, NSAID/ASA
  • Stressa mindre
40
Q

Prostatahyperplasi - patofysiologi

A

Vid stigande ålder sjunker halten av testosteron vilket ger en högre halt av östrogen vilket gynnar prostatacellernas tillväxt. Hormonet dihydrotestosteron ansamlas också vilket ger en över produktion av celler. Dessa celler samlas främst kring urinröret som består av glatt muskulatur.

41
Q

Prostatahyperplasi - symtom

A
  • Trängningar
  • Efterdropp
  • Startsvårigheter vid miktion
  • Svårt att tömma blåsan - residualurin
42
Q

Prostatahyperplasi - komplikationer

A
  • Upprepade urinvägsinfektioner: urinen samlar på sig –> bakterie tillväxt
  • Urininkontinens: urinblåsan töjs ut och blir mindre elastisk, blir tillslut full och rinner över
  • Blåssten: kristaller i urinen stannar kvar i blåsan och klumpar ihop sig
  • Hematuri
  • Njursvikt: pga ökat tryck i urinblåsan
  • Urinretention
  • Uremi
43
Q

Prostatahyperplasi - Diagnostik

A

Blodprover:

  • PSA (prostataspecifikt antigen)
  • Kreatinin: får att se hur njurarna mår

Undersökningar:
- Anamnes (utesluta andra diagnoser, ex UVI) viktigt att ta reda på om det finns avflödeshinder och hur allvarligt det är. Ta reda på patientens symtom

Rektalpalpation: För att få reda på prostatans storlek och konsistens (benigna har ofta en mjukare)

Urinsticka/odling: för att utesluta infektion

Miktionsschema:

Ultraljud av blåsan: för att se om där ligger någon res urin

: cystoskopi, cystometri, MR

44
Q

Prostatahyperplasi - Behandling

A
  • Alfareceptorblockerare
  • 5-alfa-reduktashämmare
  • KAD
  • Värmebehandling: minska prostatans tryck på urinledaren. Åstadkommer nekros av glatt muskulatur vilket kan minska trycket på prostatan.
  • TUR-P: kirurgi via urinröret, hyvlar bort prostatavävnad
45
Q

Diagnostik vid ortopediskskada

A
  • Anamnes
  • Symtomutveckling över tid
  • Skademekanism: trauma?
  • Besvärens utbredning/karaktär
  • Hur påverkas det dagliga livet?
46
Q

Klinisk undersökning vid ortopedi

A
  • Status: Hur fungerar rörelseapparaten?
  • Vad ser jag?: svullnad, blödning, rodnad, felställning
  • Vad känner jag?: värme/kyla
  • Hur ter sig smärtan?
  • Hur är muskelstatus?
  • DISTALSTATUS
47
Q

Vad är distalstatus?

A

Ett sätt att upptäcka komplikationer i form av ex kompartmentsyndrom/stas av gips

Man känner på extremiteten nedanför skadan efter känsel, motorik och cirkulation (färg,värme & rörelse)

48
Q

Ortopedi - diagnostik

A

Bilddiagnotstik: skelettröntgen, DT, MR

Labprover: Hb & infektionsparametrar

49
Q

Ortopedi - Frakturläkning

A
  1. I frakturen uppstår en blödning
  2. Blodet koagulerar och koaglet ersätts successivt av fibrös bindväv & brosk
  3. Mellan brosket och frakturändarna bildas kallus, en hård substans av bindväv och brosk
  4. Allt eftersom ersätts kallusen med benvävnad och osteoklaster bryter ned överflödig vävnad sedan

En god cirkulation och immobilisering (gips) är en god förutsättning för en bra frakturläkning

50
Q

Vad innebär höftspår?

A
  1. EKG och prover tas på patienten redan i ambulansen
  2. Patienten körs direkt till röntgen och går inte via akuten (bland annat minska folket runt omkring osv)
  3. Direkt efter röntgen börjar patienten hållas fastande inför operation
51
Q

Komplikationer vid gipsbehandling

A
  • Muskelatrofi: musklerna förtvinas eller försvinner helt, orsakas av brist på fysisk aktivitet
  • Tromboser: ofta pga att man ligger stilla mycket. Viktigt med mobilisering, rörelseträning och trombosprofylax
  • Infektioner: Pneumoni pga immobilisering, även risk vid öppna frakturer
  • Kompartmentsyndrom: Ett ökat tryck i kroppens muskelfack vilket orsakar svullnad som leder till otillräckligt blodflöde till vävnaden
52
Q

Gastrit - symtom?

A
  • Smärta i epigastriet
  • illamående/kräkningar
  • ibland små blödningar
53
Q

Gastrit - Behandling?

A
  • Protonpumpshämmare
  • Histamin 2 antagonister
  • Livsstilsförändringar
54
Q

Gastrit - patofysiologi

A

Slemhinnan i ventrikeln blir inflammerad

55
Q

Gastrit - olika sorter

A

Akut gastrit: ofta pga levnadsvanor, alkohol, NSAID/ASA, stress

Kronisk gastrit: slemhinnan tunnas ut eller pga Helicobacter pylori

56
Q

Kolecystit - patofysiologi

A

Oftast en gallsten som orsakar stopp av utflöde av galla. Slemhinnan i gallblåsan reagerar på stoppet genom att utsöndra vatten istället. Trycket ökar då i gallblåsan och den blir uppspänd. Slemhinnan skadas av det ökade trycket och en inflammationsprocess startar i gallblåsan

57
Q

Kolecystit - symtom

A
  • Smärta under höger arcus som strålar ut mot ryggen
  • Feber
  • Allmänpåverkan
  • Palp öm över gallblåsan
58
Q

Kolecystit - klinisk bild

A
  • patienten ligger oftast stilla då smärtan lättar då
  • Infektionsparametrar är ofta förhöjda
  • Patienten känner sig ofta allmänt sjuk och har tappat aptiten
  • Tarmperistaltiken minskar r/t inflammationen varav en tyst buk hörs vid auskultation
59
Q

Kolecystit - behandling

A

Konservativ behandling: Fasta/tarmvila, viktigt att då följa patientens vätskebalans (intag/förluster), antibiotika och adekvat smärtlindring

Operation: kolecystektomi, rekommenderas vid en akut kolecystit med sten. patienten ska förberedas optimalt inför operationen.

60
Q

Kolecystit - lab prover

A

CRP/leukocyter: kan vara förhöjt vid kolecystit

Vissa leverprover kan vara förhöjda: ASAT, ALAT, bilirubin

61
Q

Kolecystit - omvårdnad

A
  • adekvat smärtlindring

- andningsgymnastik/hjälp med mobilisering

62
Q

Gallsten - patofysiologi

A

Gallan består av vatten, elektrolyter, salter, bilirubin och kolesterol. Vid rubbning i gallans beståndsdelar bildas gallstenar då kolesterolet inte kan hållas löst i gallans vatten utan faller ut som partiklar. Med tiden kan dessa då öka i storlek.

63
Q

Gallsten - riskfaktorer

A
  • ålder
  • viktnedgång
  • genomgången graviditet
  • högt BMI
  • ärftlighet
  • kvinnligt kön
  • fet mat
64
Q

Gallsten - diffdiagnoser

A
  • Hjärtinfarkt
  • Njursten
  • Ulcus
  • pankreatit
65
Q

Gallstens komplikationer

A
  • Pankreatit
  • Kolecystit
  • Kolangit
  • Ikterus
  • Gallstens ileus
  • Koledokussten
66
Q

Gallsten - labprover

A

CRP - viktigt för att utesluta kolecystit

Bilirubin - kan vara förhöjt vid gallsten

67
Q

Gallsten - behandling

A
  • Adekvat smärtlindring: NSAID, narkotiskt analgetikum, spasmolytikum
  • Okomplicerat gallstensanfall går oftast över efter ett par timmar
  • Vid återkommande gallstensproblem - kolecystektomi
68
Q

Gallsten - symtom

A
  • Smärta i höger fossa, utstrålning mot skuldra/rygg
  • illamående
  • Uppspänd känsla i buken
  • Smärta i epigastriet kan förekomma
  • Ömhet över gallblåsan
  • patienten kan bete sig rastlös då smärtorna minskar i rörelse
69
Q

Gallsten - diagnostik

A
  • Anamnes: symtom/klinisk bild
  • Ultraljud: lättaste och smidigaste metoden
  • ERCP:
70
Q

Njursten - patofysiologi

A

Njurstenar bildas av olika stenbildande substanser i urinen. Stenarna kan bildas när urinen är övermättad av någon av dessa substanser (fosfat, oxalat, kalcium) När njurstenen befinner sig i uretären börjar den ge symtom

71
Q

Njursten - symtom

A
  • Intervallsmärta i buken
  • Strålning ut mot ljumsken
  • Kraftiga trängningar men liten urinmängd
  • Hematuri
  • rastlös patient pga smärta
  • instängdurin kan ansamla bakterier och orsaka infektion, kan leda till en avstängd pyelit
72
Q

Njursten - klinisk bild

A
  • Tidigare frisk patient

- Fått akut svåra smärtor i flanken

73
Q

Njursten - undersökningar

A
  • Klinisk bild
  • vid akut njurstensanfall görs ingen ytterligare diagnostik om patienten har akuta intervallsmärtor och trängningar
  • DT utan kontrast kan göras 2-3 veckor efter hemgång
74
Q

Njursten - behandling

A
  • NSAID: ex diklofenak i injektion

- Läkemedel som innehåller kombination av morfin och kramplösande ämnen

75
Q

Komplikationer vid höftfrakturer

A

Patienten är ofta väldigt stilla innan operation pga smärta:

  • Risk för trycksår (riskbedömas, anti-decubitus)
  • Risk för pneumoni (andingsträna)
  • Risk för UVI: pga KAD
  • Risk för trombos: adekvat smärtlindring
76
Q

Vad är tecknen för komplikation av gipsbehandling?

A
  • Svullnad
  • Missfärgning
  • Nedsatt känsel
  • Ökande smärta
  • oförmåga att röra fingrar/tår
77
Q

Åtgärder vid komplikationer till gipsbehandling?

A
  • Regelbunden kontroll av distalstatus pga risk för tryckskador samt kärl/nervskador

Misstänkt kompartment: hålla extremiteten i hjärtläge/hjärtnivå

Misstänkt stas: klippa upp gipset så fort det går

78
Q

Omvårdnad vid fraktur?

A
  • Distalstatus: cirkulation, motorik, känsel

Patofysiologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions