Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi 2 > kemiprov 5 > Flashcards

kemiprov 5 Flashcards

1
Q

genom vilken process får cellerna i djur energi?

A

Oxidation av näringämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

summaformel utvinning av energi från glukos

A

C(6)H(12)O(6) + 6O(2) = 6CO(2) + 6H(2)O + energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Glukos

A

C6H12O6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

I vilket steg av katabolismen utvinns mest energi?

A

Elektrontransportkedjan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Summaformel elektrontransportkedjan

A

2NADH + 2H(+) + O(2) + 6ADP + 6Pi = 2H(2)O + 2NAD(+) + 6ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cellens viktigaste elektronbärare

A

ATP Adenosintrifosfat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ATP

A

Adeninrest, ribosrest, 3 fosfatrester

Cellens främsta energibärare
ATP bildas från ADP och är mer energirik
pH i cellen ca 7 = fosfatgrupperna i ATP protolyserade(-4).
I och med de tre fosfatgrupperna finns många lika dana laddningar i molekylen.
- fosfatgruppernas laddningar repellerar varandra
- krävs lite energi för att de ska spjälkas bort. Den avspjälkade jonen tar upp en proton från vattnet
- vätefosfatjon + ADP molekyl bildas.
Energin som frigörs när bindningarna bryts är större en den som används - energirik molekyl.
ATP + H2O = ADP + pi + 30,5 kj.
ENERGI FRIGÖRS NÄR ATP OMLAGRAS.
Den avspjälkade fosfatjonen binds till ett utgångsämne - ämnet fosforiseras = överförning av fosfatgrupp till en organisk molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

NAD+

A

Energibärare
NAD+ är en så kallad bärarmolekyl som transporterar väte och elektroner, kan reducera och oxidera ämnen
NADH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

FAD

A

Vätebärare, kan ta upp 2 väteaomer, energibärare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bärare av acetylgruppen

A

Koenzym A CoA
Bildar då
Acetyl-CoA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Katabola reaktioner

A

nedbrytande reaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Anabola reaktioner

A

Uppbyggande reaktioner t.ex proteinsyntesen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Metabolism

A

Katabola och anabola reaktioner. Katalyseras av enzymer. Flera enzymer är beroende av kofaktorer som fungerar som energi och vätebärare - koenzymer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Metabolit

A

Mellanprodukt i en reaktionskedja som kan användas i anabola reaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var bryts protein ner?

A

proteiner bryts ner i magsäcken till peptider, i tolvfingertarmen bryts peptiderna ner till aminosyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Var bryts stärkelse ner?

A

Stärkelse bryts ner i munnen till monosockarider

17
Q

Var bryts fetter ner?

A

Fetter bryts ner i tolvfingertarmen till glycerol och fettsyror

18
Q

Tre viktigaste reaktioner i glukosnedbrytning

A

Glykolysen - cytoplasman
Citronsyracykeln - mitokondrien - kräver syre
andningskedjan/ cellandningen/ elektrontransportkedjan - mitokondrien kräver syre

19
Q

Glykogensyntesen

A

För att lagras i kroppen omvandlas glukos till glykogen. Glykogen syntetiseras i levern när blodsockret är högt och bryts ner när den är låg

20
Q

Glykolysen

A

Sker i cytoplasman och behöver inget syre.
En glukosmolekyl har 6 kol. I glyklysens olika steg oxideras och sönderdelas varje glukosmolekyl via ett antal mellanprodukter- metabolter.
2 Pyruvatjoner, med 3 kol vardera
Går i 10 steg, ibörjan går det t 2 ATP men sedan bildas 4 st = vinst på 2 ATP.

2 huvudsteg
1. Fosforylering av glukos
1 eller 2 fosfatgrupper kopplas till glukosmolekylen. Endoterm - behöver 2 ATP- Bildas fruktos -1,6 - bifosfat
2. Fruktosmolekylen klyvs
exoterm - ger 4 ATP
elektroner frigörs (2NADH + 2 H+) - resulterar i 2 pyruvatjonr

Glukos + 2 NAD+ + 2ADP + 2 Pi = 2 pyruvatjoner + 2 NADH + 2 H+ + 2 ATP + 2 H2O

21
Q

Pyruvatjonernas öde

A

Vid anaeroba förhållanden kan vi inte använda mitokondrien

  • mjölksyrajäsning - pyruvatjonerna reduceras till mjölksyra.
  • För att vi ska kunna köra glykolysen måste NAD+ återbildas - tillverka mjölksyra. När tillgång av syre - nedbrytning av mjölksyn

Vid aeroba tar pyruvatjonerna sig in i mitokondriernas membran reagerar med syre och spjälkar bort koldioxid. En NADH bildas och CoA binder in = acetyl-CoA - kan gå vidare in i krebs cykel (även bygga upp fett)

22
Q

Krebs cykel

A

Nedbrytning av Acetylkoenzym A som bildats i glykolysen
Innanför det inre av mitokondriens membran.

Acetyl CoA reagerar med oxaacetatjon = citratjon (6C) - oxidation CO2 bort NADH bildas (5C)
CO2 bort NADH + ATP bildas (4C)
ytterligare serier av redoxreaktioner = FADH2 + NADH + oxalacetatjon
Börjar om , ny Acetyl CoA

En ATP
2 CO2
3 NADH
1 FADH2

NADH och FADH2 reagerar vidare i elektrontransportkedjan

23
Q

Elektrontrasportkedjan

A

Sista steget
vätejoner + elektroner och syre bildar vatten och ATP
sker i mitokondriens inre membran

komplex 1
NADH + H+ oxideras till NAD+, vätejonerna pumpas ut mellan membranen mha energin från elektronerna som transporteras till komplex Q
(komplex 2 succinat blir till fumarat, elektronerna till komplex Q9
Komplex 3 ytterligare väte pumpas ut och samtliga elektroner transporteras till cytokrom e som transporterar elektronerna till komplex 4
Komplex 4
elektronerna faller genom komplexet.
1/2 O2 + 2 H+ + 2 e- – vatten bildas
Då frigörs mer energi och fler vätejoner pumpas ut.
Koncentrationsgradient av vätejoner, koncentrationen vätejoner mellan membranen är hög, innanför inre är den låg. naturen vill fixa = vätejonerna fler tillbaka genom kanalproteinet ATP syntas - energin som frigörs utnyttjas för att tillverka ATP från ADP och P(i)

24
Q

Vad kallas processen där fettsyror bryts ner?

A

Betaoxidationen

25
Q

Betaoxidationen

A

Vid matspjälkningen sönderdelar fetter av enzymer i tarmarna till glycerol och fettsyror. Glycerolen bryts ner i glykolysen i cytoplasman. Fettsyrorna bryts ner i betaoxidationen i mitokondrien.
Det är fettsyrans beta-kolatom (nr 3) som oxideras i ett av stegen - betaoxidation.

1. HS-CoA IN
   reagerar med karboxylgruppen 
   vatten  UT
    COOH > C(=O)-S-CoA
2. FAD In
    oxiderar 
    2 H UT 
    dubbelbinding mellan alfa och beta bildas
3. Vatten in
    OH läggs över beta kol
    dubbelbindingen borta
4. NAD+ IN
    oxiderar
    2 H UT (från betakol)
5. HS-CoA IN 
   Delar efter betakol S-CoA läggs till 
= acetyl CoA in i 
    krebs cykel
    H läggs till på alfakol - oxideras igen
26
Q

Systematiskt fel

A

Pga t.ex felkalibrering

lika stort fel varje gång

27
Q

Slumpmässigt fel

A

Fel i enstaka analyser

28
Q

Syra- Bas titrering

A 
Kvantitativ
bestämma koncentartionern av en okänd lösning
t.ex
stark bas ner i svag syra
slår om när lösningen är neutral
hur mycket bas behövde?
räkna ut substansmängden
29
Q

Redoxtitrering

A

Kvantitativ
Färgade permanganatjoner som reagerar med Fe jonerna. Järn oxideras (offrar e)
när oxidationstalet höjs är det en oxidation Fe II+ till FeIII+
Manganjonerna reduceras
blir ofärgade

30
Q

Atomabsorbtionsspektrum

A

kvalitativ
när vi tillför energi exciteras elektronerna, när de faller tillbaka återförs energin - spceilell våglängd beroende av ämnet
avstånden mellan orbitalerna

31
Q

Röntgenkristallografi

A

kvalitativ
Bestämma strukturen på ämnet t.ex proteiner
ljus mot kristall av ämnet, mönster på film

32
Q

Kromotografi

A

separationsmetod
mobil och stationär fas
mobil - vandrar uppåt
stationär fas står still

33
Q

Kolonnkromotografi

A

seperation

34
Q

Tunnskikstkromotografi TLC

A

gel på papper, vandrar upp

35
Q

HPLC

A

högt tryck
möjligt att separera änen med ganska likartad sammanstättning. Mykcet hårt packad stationär fas av små partiklar. Man för’ndrar under tiden den mobila fasen.

36
Q

Gaskromotografi

A

separation

37
Q

Spektrofotometri

A

kvalitativ och kvantitativ
ljuskäll, monokromator ( separerar ljuset - vilket vill jag ha?)
absobartionen av ljus av en viss våglängd läses av

kvalitativ - kör ett helt spektrum - får kurva
fingeravtryck för ämnet- kan hitta vilket ämne det är genom att jämföra med kända kurvor

kvantitativ - jämför med kalibreringskedja med kända koncentrationer.

38
Q

Gelfiltrering

A

seperation
separera proteiner, peptider
separerar efter storlek
kolonnen består av korn som innehåller ett nätverk, små partiklar kan ta sig in i kornen men stora måste gå runt. små ämnen går längre = längre tid än stora korn

Kemi 2 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions