Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi 1 > Kemi kap 7, 8 och 10 > Flashcards

Kemi kap 7, 8 och 10 Flashcards

1
Q

Intermolekylär bindning

A

Bindningarna mellan molekyler som avgör ett ämnes kokpunkt, smältpunkt och löslighet. Starkare bindning ger högre kokpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dipolbindning

A

En intermolekylär bindning mellan två eller flera polära molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

van der Waalsbindning

A

vdW är en svag intermolekylär bindning.
Större molekyl → fler e- som kan förskjutas → större laddning → starkare vdW → högre kokpunkt.

A) Normalt är elektronerna symmetriskt fördelade runt kärnorna.
B) Av någon anledning blir elektronmolnet osymmetriskt fördelat hos den ena molekylen. Det har bildats en “tillfällig dipol”.
C) Den tillfälliga dipolen påverkar grannmolekylens elektronmoln så att också det blir osymmetriskt. Även grannmolekylen blir en dipol. Molekylerna kommer då att attrahera varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vätebindning

A

En extra stark dipolbindning
- Starkare dipol (δ-/δ+) ger starkare dipolbindning.
- Små molekyler ger kort avstånd och starkare dipolbindning.

  • Detta gäller för molekyler där väte är bundet till N,O,F. De är små atomer med hög elektronegativitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken bindning bryts när följande ämne smälter eller förångas?

A

Metall → metallbindning mellan atomer
Jonförening/salt → jonbindning mellan atomer
Kol (diamant/grafit) → kovalenta bindningar mellan atomer

Molekyler eller ädelgaser → bindningar mellan molekylerna:
Dipol → Nej→ van der Waal (opolära ämnen, alla kolväten) (svag till stark)

             Ja → Finns väte bundet till syre kväve eller fluor?
                     Nej → vanlig dipolbindning (polära ämnen) 
                                  (ganska stark)
                      Ja → vätebindning (stark)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hydrofila ämnen

A

Vattenlösliga, polära ämnen:
- korta alkoholer
- H2O
- korta karboxylsyror
- salter
- NH3, HF, HCl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hydrofoba ämnen

A

Fettlösliga, opolära ämnen:
- I2, N2
- kolväten
- olja
- fett
- långa alkoholer
- långa karboxylsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Syra

A

En syra är en protongivare. En sur lösning är det som uppkommer när det är mycket oxoniumjoner.
[H+] > [OH-]
pH-värde < 7 vid 25°C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bas

A

En bas är en protontagare. En basisk lösning är det som uppkommer när det är mycket hydroxidjoner.
[OH-] > [H+]
pH-värde > 7 vid 25°C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Amfolyt

A

En partikel som kan agera både som syra och bas, t.ex vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Stark syra

A

Fullständigt protolyserad, alla H+ har getts bort.
t.ex. HCl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Svag syra

A

Delvis protolyserad, bara en lite del av molekylerna ger bort sina vätejoner.
t.ex HF.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Protolys

A

Att släppa ifrån sig en vätejon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

pH-skalan

A

-1 till 7 : [H+]> [OH-]
7 : [H+] = [OH-] = 1,0 * 10^-7 mol/dm3
7 till 15 : [OH-] > [H+]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vattnets autoprotolys

A

Vattnet reagerar med sig själv.
Jämvikt - reaktionen kan gå i båda riktningarna.
[H+] * [OH-] = 1,0 * 10^-14

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Neutralisation

A

Vid neutralisation reagerar H+ och OH- och bildar H2O. Det behöver inte bli neutralt. Om det blir neutralt eller inte beror på hur stor substansmängd man har av varje.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Titrering

A

Man har en byrett med en känd lösning, t.ex NaOH
0,25 mol/dm3.
Man låter den droppa ner i en e-kolv med en lösning med okänd koncentration, t.ex HCl.
Man har en pH-indikator, t.ex fenolftalein för att se när lösningen passerat pH 7.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

saltsyra

A

HCl (stark)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

salpetersyra

A

HNO3 (stark)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

svavelsyra

A

H2SO4 (stark)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

peklorsyra

A

HClO4 (stark)

22
Q

vätefluorid

A

HF (svag)

23
Q

ättiksyra

A

CH3COOH (svag)

24
Q

kolsyra

A

H2CO3 (svag)

25
Q

fosforsyra

A

H3PO4 (svag)

26
Q

Vilka bindningar bryts och vilka bildas när natriumklorid löses i vatten? Varifrån kommer energin som krävs för att bryta bindningarna mellan Na+ och Cl- jonerna?

A

Jonbindningar mellan natriumjoner och kloridjoner bryts. Jon-dipolbindningar bildas när vattenmolekyler binds till joner på kristallens yta. Energi frigörs när jonerna hydratiseras. Hydratiseringsenergin räcker nästan, men inte helt, för att dra ut jonerna i lösningen. Resterande energi tas från vattenmolekylernas rörelseenergi - vattnets temperatur sjunker något.

Det går åt energi att bryta bindningar. Samma mängd energi frigörs när samma bindningar bildas.

27
Q

Metanserien

A

Metan, etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan

28
Q

Metan

A

CH4

29
Q

Etan

A

C2H6

30
Q

Propan

A

C3H8

31
Q

Metanol

A

CH3OH

32
Q

Etanol

A

C2H5OH

33
Q

Propanol

A

C3H7OH

34
Q

Metansyra

A

HCOOH

35
Q

Etansyra

A

CH3COOH

36
Q

Propansyra

A

C2H5COOH

37
Q

Större molekyl - högre kokpunkt

A

Högre kokpunkt beror på starkare bindningar mellan molekylerna. Större molekyler ger en större laddningsförskjutning - starkare vdW.

38
Q

Alkoholer har högre kokpunkt än motsvarande alkan

A

OH-gruppen skapar vätebindning som är en relativt stark intermolekylär bindning.

39
Q

Grenade molekyler har lägre kokpunkt

A

Grenad molekyl ger mindre kontaktyta - svagare vdW.

40
Q

Fler OH ger högre kokpunkt

A

Fler OH ger fler vätebindningar

41
Q

Korta alkoholer (1-3 kolatomer) löser sig bra i vatten.

A

Både alkoholer och vatten skapar vätebindningar och löser sig i varandra enligt “lika löser lika”.

42
Q

Långa alkoholer löser sig dåligt i vatten.

A

vdW dominerar och de är istället opolära.

43
Q

Att bereda en ny lösning från en annan lösning

A
  1. Beräkna substansmängden i den nya önskade lösningen med n1=c1*V1
    c1= önskad koncentration
    V1= önskad volym
  2. Beräkna hur stor volym, V2, som behöver sugas upp ur din grundlösning med koncentrationen c2 för att få den önskade substansmängden n1.

n1 = c1 * V1

V2 = n1 / c2

44
Q

Ammoniak

A

NH3 (svag bas)

45
Q

Hydroxidjon

A

OH- (stark bas, dvs alla hydroxidsalter)

46
Q

BTB

A

Gult till blått. Omslagsintervall pH 6-8.

47
Q

Fenolftalein

A

Vitt till rosa. Omslagsintervall pH 8-10.

48
Q

Metylrött

A

Rött till gult. Omslagsintervall pH 4-6.

49
Q

Varför bildas det svett när vi är varma?

A

När vatten avdunstar (vätebindningar bryts) går det åt energi som tas från huden och vi kyls ner.

50
Q

Varför dunstar vatten vid rumstemperatur?

A

Vissa molekyler kommer ha högre energi än andra.

51
Q

Varför kan du inte värma vatten till mer än 100 grader medan olja kan värmas till hundratals grader?

A

Olja har en högre kokpunkt än vatten. När vatten kokar går all energi åt till att bryta vätebindningarna och därför är temperaturen konstant 100 grader.

Kemi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions