Kemi

Question 1

Atmosfären

Answer 1

Det är ett tio mil tjockt lager av olika gaser som omger jorden.

Question 2

Tunnare luft

Answer 2

Ju längre upp i atmosfären du kommer, desto större mellanrum är det mellan luftmolekylerna. Det betyder att det finns desto mindre syre att andas in, och därför kallar vi det för att luften blir tunnare.

Question 3

Torr luft

Answer 3

Har ingen luftfuktighet alls.

Question 4

Luftfuktighet

Answer 4

Det mäter hur många procent vatten som finns i luften. När luftfuktigheten är på 100 % börjar det regna, men då innehåller endast 4 % av luften vatten.

Question 5

Syre

Answer 5

En gas som vi människor och djur är beroende av, då vi andas in den. Syre behövs för att något ska brinna. Kemiska beteckningen är 02

Question 6

Oxid

Answer 6

Kallas de ämnen som reagerar med syre, exempelvis svavel och syre blir svaveloxid.

Question 7

Koloxid

Answer 7

En kemisk förening mellan syre och kol.

Question 8

Kväveoxid

Answer 8

En kemisk förening mellan kväve och syre

Question 9

Kväve

Answer 9

Den vanligaste gasen i luften och atmosfären. Luften består av 78 % kväve. Kemiska beteckningen är N.

Question 10

Ädelgaser

Answer 10

Är en grupp med sex olika grundämnen - helieum, neon, argon, krypton, xenon och radon. Tillsammans utgör de knappt 1% av luften, och huvuddelen är argon. De kan inte reagera med några andra ämnen så det finns ädelgasmolekyler och därför kallas de “ädla”.

Question 11

Helium

Answer 11

En väldigt lätt ädelgas som används till bl.a heliumballonger och luftskepp.

Question 12

Neon

Answer 12

En ädelgas som används i reklamskyltar.

Question 13

Argon

Answer 13

Den vanligaste ädelgasen i atmosfären och den utgör 0,93% av alla gaser i luften.

Question 14

Radon

Answer 14

En radioaktiv och cancerframkallande ädelgas som bildas när grundämnet radium faller sönder. Det kan finnas i vattnet om du har egen brunn och i vissa byggmaterial som nu är förbjudna. Vid inandning kan det ge dig lungcancer.

Question 15

Ozon

Answer 15

En gas som består av syreatomer precis som syrgas men här är det 3 syreatomer. Gasen finns naturligt i atmosfären och skyddar oss mot solens UV-ljus.

Question 16

Marknära ozon

Answer 16

Ozon ska egentligen inte befinna sig på marken och är väldigt farligt för människor, djur och växter. Men ibland när solens strålar skiner på bilarnas avgaser (koldioxid) kan det bildas ozon på marken.

Question 17

Ozonskiktet

Answer 17

Ett lager av ozon, kanske några mil upp i atmosfären, som skyddar oss mot solens cancerframkallande UV-ljus och gör det mindre farligt att vistas i solen.

Question 18

Freoner

Answer 18

Farliga gaser som består av kolatomer, väteatomer och flouratomer. De användes från 1930-talet till 1990 i kylar och råkade släppas ut i atmosfären. Där slog de ut ozonet och gjorde ozonskiktet tunnare, speciellt över polarzonerna.

Question 19

Kretslopp

Answer 19

När något går om och om igen, utan att försvinna utan det görs om i olika former. Exempelvis vattnets kretslopp.

Question 20

Förbränning

Answer 20

När något ämne reagerar med syre kallas den kemiska reaktionen för förbränning. Exempelvis trä som brinner bildar koldioxid.

Question 21

Koldioxid

Answer 21

En växthusgas som inte är giftig men som bidrar till växthuseffekten. Kemiska beteckningen är CO2, och koldioxid består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid kan bildas exempelvis när man eldar kol.

Question 22

Fotosyntes

Answer 22

Växten tar in vatten (H2O) genom rötterna och koldioxid (CO2) genom klyvöppningarna på undersidan av bladen, samt solljus. Sedan gör klorofyllet, det gröna i bladen, så att kolet från koldioxidet flyttas över till vattnet så att det blir kolhydrater. Kolhydraterna används som energi. Sedan blir det rester över - det är syret som växten andas ut.

Question 23

Växthuseffekten

Answer 23

De olika växthusgaserna som finns i atmosfären gör så att när solens strålar träffar dem, gör de om ljuset till värme som inte lika lätt kan studsa ut igen. Denna värme stannar alltså kvar.

Question 24

Global uppvärmning

Answer 24

Men när vi bränner mer olja, släpper ut mer avgaser etc. blir det allt mer växthusgaser i atmosfären. Då värms jorden upp långsamt men stadigt.

Question 25

Biobränsle

Answer 25

Bränsle som används till fordon och är tillverkade av träd, raps och vete. Växterna tar upp koldioxid när de växer och när bränslet används släpps koldioxiden ut igen så det bildas inte mer koldioxid av detta.

Question 26

Kolmonoxid

Answer 26

Ibland när det inte finns tillräckligt med syre vid förbränning av kol kan det bildas kolmonoxid. Det betyder att varje kolatom bara får en syreatom. Kemiska beteckningen är CO. Det är en väldigt giftig gas som fastnar i de röda blodkropparna och hindrar dem från att transportera syre.

Question 27

Ofullständig förbränning

Answer 27

När något brinner utan tillräckligt med syre kallas det ofullständig förbränning, exempel på det är när kolmonoxid bildas.

Question 28

Surt regn

Answer 28

Kväveoxid och svaveloxid kan reagera med vatten och bilda surt regn. Det är farligt och kan försura vattendrag och döda fisken och växterna där. Surt regn har ett lågt pH-värde på grund av människorna.

Question 29

Smog

Answer 29

En dimma av luftföroreningar som bildas av rök från industrier och bilar då röken inte på ett effektivt sätt blir renad. Kolväten, kemiska föreningar i bensin och olja, bidrar till denna smog om bensinen inte förbränns fullständigt i en motor och kolväten istället kommer ut i luften. Smog är en blandning av de engelska orden “smoke” (rök) och “fog” (dimma).

Question 30

Vätgas

Answer 30

Det allra lättaste ämnet i världen. Vätgas är så extremt ovanligt på jorden då det är så lätt att det helt enkelt svävar ut i rymden. Detta har utnyttjats i luftskepp, men där fick man lära sig en läxa. Luftskeppet Hindenburg i Tyskland var fyllt av vätgas men exploderade då gasen är så himla brandfarlig.