Kemi Flashcards

1
Q

Endokrina körtlar

A

Hormonproducerande körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hämmande och exciterande

A

Dämpande och höjande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hormon

A

Kemiska budbärare som överför information till kroppen.
Transporteras i blodet.
Tillverkningen av hormon styrs till stor del av hypotalamus som elektriskt singnalerar hypofysen som i sin tur kemiskt signalerar till endokrina körtlar att producera specifikt hormon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Östrogen

A

Kvinnligt könshormon. Styr över utvecklingen i puberteten. Produceras i äggstockarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Adrenalin

A

Alarm och stress-hormon. Produceras i binjurarna. Påverkar även det sympatiska nervsystemet alltså i krissituationer när man behöver varva upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Testosteron

A

Manligt könshormon. Produceras i testiklar. Påverkar utvecklingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kortisol

A

Stresshormon, ökad ämnesomsättning, sänker immunförsvaret. Produceras i binjurarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hypotalamus

A

En del i hjärnan som skickar elektriska signaler till hypofysen som skickar kemiska signaler till endokrina körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hypofysen

A

Ligger under hypotalamus. Framloben skickar signaler till kroppens endokrina körtlar som får dem att producera sina specifika hormoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Melatonin

A

Produceras i hjärnan i en liten körtel i talkottekörteln. Gör att man blir sömnig och håller dygnsrytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Noradrenalin

A

Stress, upphetsning, vakenhet, må bra. Produceras i binjurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Oxytocin

A

Dämpar stress, lugnar ner oss. Bildas i hypotalamus. Produceras i stora mängder av att kramas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Acetylkolin

A

TRANSMITTORSUBSTANSER. Minne och inlärning. Energiomsättning. Muskelanvändning/ att musklerna drar ihop sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

GABA

A

TRANSMITTORSUBSTANSER. Ångestdämpande, muskelavslappnande, lugnande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dopamin

A

TRANSMITTORSUBSTANSER Belöning, humör, glädje, muskelkordination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Serotonin

A

TRANSMITTORSUBSTANSER. Aptit, humör, ilska, sömn, upphetsning

17
Q

Beroende

A

Ett beroende uppstår när en person har ett fysiskt eller psykiskt behov av en specifik substans eller beteende för att må bra men beroendet i sig kan vara dåligt.

18
Q

Edorfin

A

TRANSMITTORSUBSTANSER
glädje, välmående, belöning, smärtstillande

19
Q

Endokrina systemets huvuduppgifter

A

1 Matspjälkningsprossen
2 Lagring och användning av näringsämnen (ämnesomsättning)
3 Fördelning av salt och vatten i kroppen
4 Tillväxt och utveckling
5 Förmåga till fortplantning

20
Q

Sensoriska nerver

A

De nerver som tar in sinnesintryck från sinnesceller och skickar till hjärnan för tolkning.

21
Q

Motoriska nerver

A

När hjärnan tolkat sinnesintrycken så går motoriska nerver från hjärnan ut till kroppen, och som aktiveras som svar på sinnescellerna.

22
Q

Perifera nervsystemet

A

PNS. den delen av nervsystemet som utgör alla nervtrådar och nervceller som inte är en del av hjärnan och ryggmärgen (CNS)

23
Q

Centrala nervsystemet

A

CNS. Hjärnan och ryggmärgen.

24
Q

Varför ha nervsystem och hormonsystem?

A

För att vi ska kunna svara och reagera på förändringar i vår kropp eller i omgivningen. Vi måste anpassa oss, förändra oss eller byta miljö. De två systemen kompletterar varandra.

25
Q

Reflex

A

Snabba och alltid likadana svar på någon form av stimulering. De händer utan att hjärnan behöver bli inkopplad. Går direkt till ryggmärgen för det går fortare.

26
Q

Nercellens delar

A

Nervcellen har en cellkropp med cellkärna med organeller. Den här även utskott: dendriter och axoner. I änden av axonen sitter ändknoppar. Runt cellkroppen slingrar sig olika typer av fettrika celler, myelinskidor.

27
Q

Axoner

A

De utskott som lämnar cellkroppen. De skickar ut signaler. I änden på axonen sitter ändknoppar som skickar signalen vidare till andra nervceller eller slutstationen, som muskler.

28
Q

Dendriter

A

De mottagande utskotten på nervcellen.

29
Q

Myelinskida

A

Består av fettrika celler, stödjer och skyddar och som sköter ämnesutbytet mellan nervceller och kapillärer. Dessa fettrika celler gör även att nervsingnalen färdas mycket fortare.

30
Q

Synaps

A

nervcellernas kommunikation - når axonen på en nervcell överför en signal till nästa nervcells dendrit, eller till en muskelfiber.

31
Q

Specialiserade nervceller

A

Specialiserade nervceller: sinnesceller olika slag - för känsel, hörsel, syn, lukt och balans.

32
Q

En nervsignal är elektrisk och beror på att koncentrationen av joner, alltså laddade partiklar, ändras utefter axonet. Signalen kan därför beskrivas som en jonpuls. En nervsignal kan normalt bara färdas åt ett håll. Den börjar en dendrit och färdas axonet till ändknoppen. Ändknoppen ligger nära en dendrit på en mottagarcell. Utrymmet mellan ändknopp och mottagarcellens dendrit kallas synapsspalt.

I synapsen omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signalmolekyl som utsöndras till synapsspalten. När signalmolekylen når den mottagande cellen så öppnas jonkanaler där, och en nervsignal uppstår den.

A
33
Q

Vad är gemensamt för alla droger?

A

Att det stressar kroppen fysiskt och (eller) psykiskt, får negativa konsekvenser resten av livet.

34
Q

Centralstimulantia

A

Amfetamin, khat och kokain hör till det. Påverkar hela hjärnan och ger en känsla av ökad energi, vakenhet och medvetenhet.

Kokainruset varar en knapp timme, amfetaminruset några timmar.

Under ruset höjs blodtryck och hjärtfrekvens och hungerkänslor försvinner.

Efter en kort tid missbruk övergår effekten efter en kort kick till sömnlöshet, rörlighet, utmaning och ibland hallucinationer.

35
Q

( del av Autonoma nervsystemet) sympatiska nervsystemet

A

Fight or flight
Frigör energi

36
Q

(autonoma nervsystemet) parasympatiska

A

Rest and Digest
Sparar energi
Pulsen minskar
Pupiller dras ihop
Matsmältningen ökar