kemi Flashcards

1
Q
  1. Hur lagras kemisk energi? Ge exempel på kemiska processer där den kemiska energin ökar.
A

Kemisk energi finns lagrad i atomens bindningar. I endoterma reaktioner ökar energin, exempelvis fotosyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Ge tre exempel på andra energislag som kemisk energi kan omvandlas till.
A

Rörelseenergi, värme och ljusenergi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Vad menas med en komplementfärg?
A

Är en motsattsfärg (i färgcirkeln). Exempelvis: ett blått föremål kan se blått ut av två skäl; 1. Alla färger utom blått absorberas eller 2. Bara den orangea komponenten absorberas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  1. Varför är bladen på träden gröna?
A

De innehåller ett färgämne som kallas klorofyll. Det ser grönt ut för att alla färger utom grönt absorberas (eller för att endast rött absorberas).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Vad innebär termerna spridning, reflektion, absorption, emission?
A

Spridning: ljus träffar ett föremål, fotoner sprids mot bundna elektroner. Reflektion: Ljus träffar ett föremål, diffus eller spegling, en abrupt ändring av riktningen för ljuset på en yta mellan två olika media så att ljuset går tillbaka i det medium den kom från. Absorption: att energin från fotoner upptas av elektroner i atomer. Emission: Emission betyder att en atom sänder ut energi i form av en foton.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Vad händer i en atom vid absorption respektive emission av ljus?
A

Absorption: atomerna tar upp fotoner och fotonerna övergår då till energi som gör att elektroner ”hoppar upp” till ett yttre skal och går sedan tillbaka till sin originalplats ljus/fotoner sänds då ut, eftersom det gick åt energi för elektronen att ”hoppa”, detta är det vi kallar emission.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Varför avger inte alla atomer samma färger då de t.ex. lyser i en låga?
A

Vilken färg avgörs av hur mycket energi som finns och hur lång elektronerna behöver hoppa för att komma till nästa/yttre skal. Olika atomer tar upp olika mycket energi och elektronerna hoppar då olika långt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Vad menas med fluorescens respektive kemiluminiscens?
A

Flourescens: en del molekyler kan absorbera ljus av en våglängd och emittera ljus av en annan längre våglängd. Skillnaden i energi blir värme. Kemiluminiscens: ljus skapas då två ämnen reagerar med varandra och ett nytt ämne bildas. Det nya ämnet bildas med en exciterad elektron och emitterar ljus så elektronen faller tillbaka. Denna sker utanför organismer. Sker den i organismer kallas det bioluminiscens och reaktionen sker då i närvaro av syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vad är en kemisk reaktion?
A

Vid en kemisk reaktion bryts bindningar i de ämnen som reagerar (reaktanter) och nya ämnen med nya bindningar bildas. Det finns alltid lika många atomer av varje slag före och efter reaktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Varför går olika kemiska reaktioner olika fort?
A

Reaktanter närmar sig varandra och kolliderar så att produkter bildas. Alla kollisioner blir inte reaktioner. Olika ämnen/reaktioner kräver olika mycket energi och kan därför ta olika lång tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vad menas med aktiveringsenergi?
A

Den energi som behövs för att reaktionen ska starta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Varför måste man ”tända på” de flesta förbränningsreaktioner?
A

Det behövs ofta värme och/eller energi för att förbränningsreaktionen ska kunna starta. Värmen ger energi som i sin tur gör att förbränningsreaktionen kan aktiveras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Hur fungerar en katalysator? Ange två olika typer av katalysatorer
A

En katalysator snabbar på en reaktion, utan att själv förbrukas. Den fungerar genom att öppna en alternativ väg för reaktionen med lägre aktiveringsenergi. I kroppen finns enzymer som fungerar som katalysator för specifika reaktioner och i bilar finns katalysatorer som renar avgaser (snabbar på förbränningsprocessen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Förklara begreppen oxidation, reduktion samt ge några ex. för varje begrepp.
A

Oxidation: syre reagerar gärna med andra ämnen och bildar oxider. Syre är starkt elektronegativt – vill dra åt sig elektroner. Syret kan då sno elektroner från ämnen/molekyler som inte håller lika hårt i elektronerna som syret. Oxidation är då när ett ämne avger/släpper en eller flera elektroner. Exempel på oxider är: järnoxid, kopparoxid. Reduktion: när ett ämne istället tar upp en eller flera elektroner kallas det för reduktion eller att det reduceras. Ädla metaller håller hårt i sina elektroner och reducerar därför lättare, och oxiderar mer sällan, ex, silver och guld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Vad menas med spänningsserien?
A

Det handlar om hur ädla och oädla metaller är, oädla bildar lättare joner och reagerar med syror, ädla har svårare att bilda joner och reagerar inte med syror. Au är ädlast och Ca är oädlast i spänningsserien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Vad kännetecknar en ädel metall? Vad kännetecknar en oädel metall?
A

oädla bildar lättare joner och reagerar med syror, ädla har svårare att bilda joner och reagerar inte med syror. Ädla drar hårt i elektroner och oädla tappar elektroner lättare.

17
Q
  1. Varifrån kommer energin i ett batteri? Vad är principen bakom ett batteri
A

Energin kommer från oxidationen och reduktionen, alltså spänningsskillnaden. För batterier behövs 2 elektroder (metaller oftast), en elektrolit (vätska som kan leda ström) och en koppling mellan elektroderna. I vätskan/elektroliten finns positiva joner som förflyttas från elektrod till den andra (- till +). Genom kopplingen transporteras elektroner från minuspol till pluspol. Det sker oxidation i ena elektroden och reduktion i den andra.

18
Q
  1. Beskriv hur plaster är uppbyggda. Förklara skillnaden mellan en bioplast och en biologiskt nedbrytbar plast.
A

Plast är syntetiska och halvsyntetiska konstruktionsmaterial bestående av organiska föreningar. Plast är polymerer (långa kedjor) med tillsatsämnen som har i uppgift att ge plasten diverse egenskaper. Plast är ofta uppbyggt av kol och kväve. Det kan vara termoplast (återvinningsbar, går att smälta om) och härdplast (går ej att smälta). Bioplast görs av biologiskt material, men alla bioplaster är inte biologiskt nedbrytbara. PE är exempel på bioplast som inte är biologiskt nedbrytbar. Stärkelse, cellulosa och polymjölksyra är bio-nedbrytbara.

19
Q
  1. Vad är skillnaden mellan en syra och en bas?
A

De har olika pH, alltså hur mycket vätejoner som finns. En syra avger vätejoner och baser tar upp vätejoner. Det finns alltså mycket vätejoner i en syra.

20
Q
  1. Vad är skillnaden mellan en stark syra och en svag syra?
A

I en stark syra släpper alla molekyler ifrån sig en vätejon, men i en svag syra släpper ca 1% av molekylerna ifrån sig en vätejon. (fungerar lika fast tvärt om med baser).

21
Q
  1. Hur fungerar en buffert?
A

En buffertlösning är en lösning som kan motverka pH-förändringar, antingen genom att se till att pH inte ökar eller sjunker så snabbt när en syra eller bas tillsätts. En buffert tillverkas genom att blanda en lika stor mängd av en svag syra och dess motsvarande bas. En buffert fungerar ungefär som en tvättsvamp (den suger upp extra syra eller bas). Precis som en tvättsvamp kan bli full så kan en buffert bli full – den kan då inte reglera pH längre. Vätejoner och hydroxidjoner ”äts upp” av bufferten.

22
Q
  1. Man kan använda vissa molekyler som pH-indikatorer. Förklara varför dessa molekyler ändrar färg beroende på pH.
A

pH-indikatorer innehåller molekyler som ändrar färg beroende på omgivningens pH. Molekylerna binder eller släpper vätejoner och ändrar då färg (form) när detta händer. Olika indikatorer slår om (färgomslag) vid olika pH. Det kan alltså variera i färg på indikatorerna eftersom de bryter ner färg vid olika pH. Det beror på hur hårt indikatorn binder till sig vätejoner, binder den hårt sker färgomslaget vid höga pH och tvärt om, om den inte binder vätejoner hårt.

23
Q
  1. Vad är en aminosyra och vilka funktionella grupper finns i en sådan?
A

Är byggstenar i protein. Kedjorna kan bilda spiraler eller flak. Flera olika kedjor kan kopplas ihop för att bilda ett protein. Aminosyror består av syre, kväve, väte och kol, ibland också svavel.

24
Q
  1. Beskriv uppbyggnaden av ett protein.
A

Uppbyggd av 20 aminosyror i en kedja. Kedjorna kan bilda spiraler eller flak. Flera olika kedjor kan kopplas ihop för att bilda ett protein. Aminosyror består av syre, kväve, väte och kol, ibland också svavel.

25
Q
  1. Vad är ett enzym? Vad gör ett enzym?
A

Enzymer är proteiner som katalyserar. Enzymer spjälkar proteiner.

26
Q
  1. Vad är ett kolhydrat? Vilka olika typer av kolhydrater finns det?
A

Socker, stärkelse och cellulosa.

27
Q
  1. Vad är det för skillnad mellan:
    o stärkelse - cellulosa?
    o rörsocker - mjölksocker?
A

o stärkelse - cellulosa? De är uppbyggda av olika många glukosenheter. Stärkelse har grenade kedjor, cellulosa har långa ogrenade kedjor.
o rörsocker - mjölksocker? Rörsocker består av en del fruktos och en del glukos. Mjölksocker består av en del glukos och en del galaktos. Vilket ger dem olika uppbyggnad.

28
Q
  1. Vad är skillnaden mellan ett fett och en fettsyra? Vad menas med ett omättat fett?
A

Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är hur fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. Fetter är alltså uppbyggda av fettsyror. Mättat fett har inga dubbelbindningar och omättat fett har minst en dubbelbindning.

29
Q
  1. Hur är ett cellmembran uppbyggt?
A

Fosfolipider (fosfor och lipider, fetter). Ett vattenlösligt huvud och en fettlöslig svans, där svansarna är riktade mot varandra.