kellie rydestad Flashcards
PATOFYSIOLOGI CHRONSSJUKDOM
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom som ger inflammatoriska förändringar, ärrbildningar och fibros i tarmen. Sjukdomen kan drabba alla delar av mag–tarmkanalen och inflammationen angriper alla skikt i tarmväggen.
Orsaken är inte känd, men genetiska och miljömässiga faktorer samt immunologiska mekanismer spelar roll. Sjukdomen uppstår som regel i 20–40-årsåldern och kvinnor är mer disponerade att insjukna än män.
SYMTOM CHRONSSJUKDOM?
- Diarré,
- illamående, kräkningar,
- viktminskning,
- anemi,
- gasbildning
- feber
DIAGNOS CHRONSSJUKDOM
- symtomen, endoskopiska fynd
- röntgen
- MR-undersökning av tunntarmen.
BEHANDLING CHRONSSJUKDOM
- Antidiarroika mot diarre
- dämpa den inflammatoriska aktiviteten med tex antibiotika.
- Preparat med aminosalicylsyra och immundämpande läkemedel, som bland annat glukokortikoider.
- Allvarlig anemi korrigeras med blodtransfusion eller intravenös järntillförsel.
- Operation
OMVÅRDNAD CHRONSSJUKDOM
- Cirkulation, vätskebalallans efter diarre o kräk
- Blodtryck
- puls
- temp
- Diures
- registrerara elimination
Patientens smärtor ska observeras kontinuerligt.
Näringstillstånd: Det rekommenderas att näringstillstånd och näringsmässig risk bedöms när patienten läggs in på sjukhuset. Patienten bör vägas regelbundet och sjuksköterskan måste registrera kostvanor och näringsintag.
PATOFYSIOLOGI ULCERÖS KOLIT?
Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som skadar slemhinnan i tjocktarmen. I motsats till vid Crohns sjukdom är det bara tarmens slemhinna som angrips. Orsaken är inte känd, men man förmodar att genetiska och miljömässiga faktorer och autoimmuna mekanismer är involverade.Sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, men uppträder oftast i åldrarna 15–40 år.
DIAGNOS VID ULCERÖS KOLIT?
Sjukdomen diagnostiseras på basis av symtom, endoskopiska fynd, biopsier och förhöjt värde av kalprotektin i avföringen. Ulcerös kolit kan delas in i lindriga, måttliga och allvarliga former.
SYMTOM VID ULCERÖS KOLIT?
- Blodig och slemmig diarré.
- takykardi,
- anemi,
- feber och
- förhöjd SR vid allvarlig sjukdom (fulminant kolit.
BEHANDLING VID ULCERÖS KOLIT?
antidiarroika, optimering av vätske- och elektrolytbalansen och inflammationsdämpande läkemedel. Patienten behandlas med aminosalicylsyrapreparat och immunhämmande läkemedel, som bland annat glukokortikoider.
Kirurgisk behandling:
Numera behöver färre patienter kirurgisk behandling än tidigare. Indikationen för kirurgi är akut toxisk kolondilatation, massiv blödning, perforation av tarmen och bristfälligt svar på läkemedelsbehandling. Toxisk dilatation är indikation för akut kirurgi.
OMVÅRDNAD VID ULCERÖS KOLIT?
- cirkulation,
- näringstillstånd
- elimination.
- temp
- smärta
- CRP
- översiktsröntgen
Tecken på komplikationer: Hög feber och smärtor i buken kan vara tecken på försämring av tillståndet och utveckling av toxisk dilatation av tjocktarmen, perforation och peritonit. Sjuksköterskan måste därför mäta temperaturen och bedöma smärtorna kontinuerligt. Ändringar ska rapporteras till ansvarig läkare. Analgetika administreras i samråd med läkare. Vid misstanke om komplikationer kontrolleras CRP dagligen och översiktsröntgen görs regelbundet.
PATOFYSIOLOGI CELIAKI?
Celiaki är en kronisk inflammatorisk sjukdom som beror på en autoimmun reaktion mot tarmens egna celler. Orsaken är allergi mot proteinet gluten, Sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, men debuterar som regel under de första levnadsåren.
Celiaki drabbar tunntarmen. Den allergiska reaktion som utlöses vid tillförsel av gluten gör att tarmslemhinnan blir ödematös samtidigt som tarmvilli förstörs, och därmed minskar slemhinnans yta. Kan leda till bla tarmcancer o anemi.
DIAGNOS CELIAKI?
Sjukdomen diagnostiseras på basis av kliniska symtom, påvisande av atrofisk tunntarmsslemhinna vid tunntarmsbiopsi och positiv reaktion på antikroppar mot vävnadstransglutaminas i blodanalys.
SYMTOM CELIAKI?
- anemier
- trötthet
- viktminskning
- ledbesvär.
BEHANDLING VID CELIAKI?
Behandlingen är livslång strikt glutenfri kost och dessutom rekommenderas att kosten ska vara fettsnål och proteinrik. Patienten kan behöva extra tillskott av mikronäringsämnen. När behandlingen inleds rekommenderas patienten att äta laktosfri kost de första tre månaderna. Vid kvarvarande symtom kan behandling med glukokortikoider vara ett alternativ.
OMVÅRDNAD VID CELIAKI?
Patienten behandlas vanligtvis polikliniskt. inläggning på sjukhus sker på grund av komplikationer, som långvarig diarré och elektrolytrubbningar.
Vid en sjukhusinläggning har sjuksköterskan ansvar för att tillgodose patientens behov av rätt näring. Patienten behöver information och praktisk handledning om rätt kost för att kunna hantera livet med den kroniska sjukdomen. Dietist.
Näringsbehov: Glutenfri kost är födoämnen som inte innehåller vete, råg, korn, havre, triticale (hybrid mellan vete och råg) eller spelt (dinkel). Glutenfria spannmålssorter är bland annat ris, majs och hirs. Patienter som har diarré när behandlingen inleds bör också få laktosfri kost.
