kedjor i sakrätt Flashcards
I NJA 2005:17 yrkade E. att tingsrätten skulle undanröja betalningsansvaret förfelparkeringsavgift. Han anförde därvid i huvudsak att han hade ett för februarimånad giltigt månadsmärke för boendeparkering, att detta märke satt placerat ivindrutan så att månaden februari och bokstäverna … [men inte siffrorna] i bilens registreringsnummer var läsbart utifrån samt att märkena hade olika färg och design olika månader. Till styrkande av sin talan åberopade han fotografier.I tingsrättens domskäl kan man bl.a. läsa följande:”Den nu aktuella överträdelsen, att placera ett giltigt månadsmärke i vindrutan så att en del av registreringsnumret inte är synligt, får anses så obetydlig att parkeringsanmärkningen skall undanröjas. Med ändring av polismyndighetensbeslut den 8 juli 2002 undanröjer tingsrätten parkeringsanmärkningen.”Vilket alternativ beskriver bäst tingsrättens dom?
A.subjektiv teleologisk
B.systematisk
C. reduktionsslut
D. e contrario resonemang
C. reduktionsslut
H.L.A. Hart presenterade 1961 en kategorisering av regler. Bland kategorierna märks ”rules of change”, “rules of adjudication” och “rules of recognition”.Vilket sammanfattande namn beskriver bäst dessa kategorier?
A. formella regler
B. metodregler
C. moralregler
D. kvalifikationsregler
B. metodregler
Vad beskriver bäst uttrycket Common Law?
A. Ett rättssystem baserat på skriven lag.
B. Ett rättssystem baserat på sedvänja.
C. Ett rättssystem baserat på domstolsavgöranden.
D. Ett rättssystem baserat på allmän lag.
C. Ett rättssystem baserat på domstolsavgöranden
På många rättsområden har nödvändigheterna att hantera konvergens (processen där olika företeelser, ämnen eller områden närmar sig varandra eller blir alltmer lika eller sammanflätade.) vuxit fram som ett allt större problem. Vilket alternativ beskriver bäst dessasvårigheter?
A. Företeelserna som skall regleras blir alltmer diversifierade och det är nödvändigt att införa alltfler detaljregler.
B. Företeelserna som skall regleras förändras allt snabbare och lagstiftningsprocessen måste med nödvändighet snabbas upp.
C. Företeelserna som skall regleras sammansmälter alltmer vilket ställer helt nya krav på lagstiftningens och reglernas systematik.
D. De tekniska inslagen i det som skall regleras blir alltmer framträdande vilket gör det önskvärtatt ersätta (eller komplettera) rättsregler med tekniska standarder.
C. Företeelserna som skall regleras sammansmälter alltmer vilket ställer helt nya krav på lagstiftningens och reglernas systematik
De moderna rättsteorierna delas normalt upp i två stora grupper, deskriptiva (fokuserar på att förklara vad lagen är, varför den är som den är och dess konsekvenser - handlar om fakta) och normativa (handlar om vad lagen borde vara, relaterat till värden och moral) rättsteorier. Vad karakteriserar framför allt de normativa rättsteorierna?
A. Normativa rättsteorier handlar om hur rätten är.
B. Normativa rättsteorier handlar om hur rätten ska bli.
C. Normativa rättsteorier handlar om hur rätten bör vara.
D. Normativa rättsteorier handlar om hur rätten har kommit till
C. Normativa rättsteorier handlar om hur rätten bör vara
Vad av följande är sant om juridiska kunskapsbaserade system(legal knowledge-based systems)?
A.Juridiska kunskapsbaserade system syftar till att producera lösningar i enskilda fall, och kallasdärför även ”fallbaserade” system (case-based systems).
B. Utveckling av juridiska kunskapsbaserade system av ”regelbaserat” slag (rule-based systems)förutsätter att bakomliggande rättskällor (t.ex. lagar) är skrivna på tydligt och otvetydigt sätt.
C. Juridiska kunskapsbaserade system av ”fallbaserat slag” (case-based systems) är svåra att utveckla på områden med få rättsavgöranden.
D. Juridiska kunskapsbaserade system av ”fallbaserat” slag (case-based systems) kan inteanvändas inom straffrättens område, p.g.a. legalitetsprincipen och förbudet mot analogier
C. Juridiska kunskapsbaserade system av ”fallbaserat slag” (case-based systems) är svåra att utveckla på områden med få rättsavgöranden.
Vad av följande är falskt om ”tyst kunskap” (juristers arbete utgör ett bra exempel på vadsom avses med tyst kunskap, det är sådant i deras arbete som de bara kan) (tacit knowledge) pådet juridiska området?
A. Tyst kunskap kan aldrig fullständigt dokumenteras och formaliseras, men dess effekter kanapproximeras på olika sätt.
B. Arbetslivserfarenhet kan ses som en form av tyst kunskap.
C. Fördomar kan ses som en form av tyst kunskap.
D. Tyst kunskap kan ibland vara viktigare än sunt förnuft vid fattandet av rättsliga beslut
D. Tyst kunskap kan ibland vara viktigare än sunt förnuft vid fattandet av rättsliga beslut
Vilket av följande påståenden om rättsliga strukturer speglar bäst den praktiskt arbetande juristens behov?
A. Viktigast kan vara att bestämma villkorssatser (conditional ”if-then” statements).
B. Viktigast kan vara att bestämma OCH- respektive ELLER-relationerna mellan de rättsligarekvisiten (begreppen).
C. Viktigast kan vara att identifiera och förstå hur regler med olika funktioner hänger samman.
D. Såväl A, B som C är riktiga.
D. Såväl A, B som C är riktiga.
Under kursen i allmän rättslära har rättsordningens roll i samhället berörts. Vilket avföljande påståenden speglar bäst rättens faktiska roll?
A. Användningen av rätten och de rättsliga instrumenten kan ha både implicita och explicitasyften.
B. Rätten och rättsordningens utformning reflekterar olika syften och dessa står ibland i direktkonflikt med varandra.
C. Möjligheter att påverka samhället begränsas av andra normsystem och rättsordningensmöjligheter att påverka dessa andra normsystem är beskurna.
D. Såväl A, B som C är riktiga och det är dessutom så att rättsordningens roll varieraröver tid.
D. Såväl A, B som C är riktiga och det är dessutom så att rättsordningens roll varieraröver tid.
Inledningen i JB 1:1. lyder Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Vilken avföljande tolkningar speglar bäst textutryckets regelinnehåll?
A. Uttrycket innehåller inte någon regel.
B. Uttrycket innehåller en regel (”Om fast egendom så jord.”).
C. Uttrycket innehåller två regler (”Om fast egendom så jord.”, ”Om jord så är den indelad ifastigheter.”).
D. Uttrycket innehåller tre regler (”Om fast egendom så jord.”, “Om jord så är den indeladi fastigheter.”, ”Om fast egendom så är den indelad i fastigheter”
D. Uttrycket innehåller tre regler (”Om fast egendom så jord.”, “Om jord så är den indeladi fastigheter.”, ”Om fast egendom så är den indelad i fastigheter”
Enligt Kelsen består rättsordningen av en hierarkisk konstruktion av normer som i slutändan härleder sin egenskap av att vara gällande rätt till en grundnorm. Enligt Kelsen är ensådan grundläggande norm:
A. Något som i förhand antas av juridiska aktörer som gällande rätt.
B. Inte kopplad till något särskilt politiskt innehåll.
C. Inte en grundlag/konstitution (i traditionell juridisk mening).
D. Något som utmärks av alla de ovan nämnda påståendena.
D. Något som utmärks av alla de ovan nämnda påståendena.
Fuller är en representant för den processuella naturrättsläran. Vad är grundläggande fördenna rörelse?
A. För att fastställa om en juridiskt bindande rättsordning föreligger måste man undersöka om några processuella standarder beaktas.
B. För att fastställa om en juridiskt bindande rättsordning föreligger måste man undersöka om deprocessuella regler som står i grundlagarna beaktas.
C. För att fastställa om man har en juridiskt bindande rättsordning måste man undersöka om straffprocess- och civilprocessrätten skiljer sig åt.
D. Grundläggande axiom för rörelsen återfinns ej bland de ovan nämnda påståendena.
A. För att fastställa om en juridiskt bindande rättsordning föreligger måste man undersöka om några processuella standarder beaktas.
Dworkin hävdar att alla domare vid hard cases kan finna ett rätt juridiskt svar, med rättmenar Dworkin:
A. Det svar som passar bäst enligt rättsordningens institutionella och konstitutionellahistoria.
B. Det svar som bäst reflekterar absoluta värderingar, d.v.s. värderingar som alltid existeraroavsett tid och rum.
C. Det svar som bäst svarar mot domarens egna värderingar.
D. Det var som uppfyller alla de ovan nämnda kriterierna
A. Det svar som passar bäst enligt rättsordningens institutionella och konstitutionellahistoria.
Enligt Marxs allmänna teori finns i varje samhälle en ”Struktur” (Unterbau) och en ”Överbyggnad” (Überbau). Till vilken av dem tillhör, enligt Marx, rätten?
A. Till ”Strukturen” (Unterbau).
B. Till ”Överbyggnaden” (Überbau)
C. Till både ”Strukturen” (Unterbau) och ”Överbyggnaden” (Überbau).
D. Till ingen av dem – rätten existerar vid sidan av dessa samhällskomponenter.
B. Till ”Överbyggnaden” (Überbau)
Det finns det en (eller flera) grundsats/er som både feministiska rättsteorier och CriticalRace Theory förefaller vara överens om nämligen:
A. Att juridiken och rättsteorin huvudsakligen speglar vita mäns perspektiv och värderingar.
B. Att rättsordningarna vare sig är neutrala eller universella.
C. Att reformering av rättsväsendet är huvuduppgiften.
D. Alla ovan nämnda påståenden.
D. Alla ovan nämnda påståenden.
Trots att Critical Legal Studies (CLS) rörelsen idag (mer eller mindre) har avsomnat, har den ändå starkt påverkat nutidens debatt om rättens funktion och position i samhället. CLS har framför allt inneburit:
A. Att kritiken mot rättssystemets utformning intensifierats.
B. Att kritiken mot den juridiska utbildningen intensifierats.
C. Att kritiken mot den juridiska metoden intensifierats.
D. Alla att kritiken mot alla ovan nämnda företeelser intensifierats.
D. Alla att kritiken mot alla ovan nämnda företeelser intensifierats.
Från slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet har de ”sociala” ellersamhälleliga aspekterna av rätten spelat en central roll i de rättsteoretiskadiskussionerna. Vilken av följande författare har inte relationen mellan rättenoch samhället i centrum för sin bild av rätten och rättsordningen?
A. Roscoe Pound.
B. Jürgen Habermas.
C. Hans Kelsen.
D. Frågan är felformulerad – alla ovan nämnda författare sätter relationenmellan rätten och samhället i centrum för sin rättsteoretiska analys.
C. Hans Kelsen.
- De amerikanska rättsrealisterna och de skandinaviska rättsrealisterna skiljer sig åt på många sätt. Trots detta återfinns de under samma beteckning(rättsrealister). Vad är förklaringen?
A. Både amerikanska och skandinaviska rättsrealister definierar vad rätten är i enlighet med hurrätten ser ut i den empiriska världen (”law as it is”).
B. Både amerikanska och skandinaviska rättsrealister analyserar rättens innehåll med hänsyntagen till en social kontext.
C. Både amerikanska och skandinaviska rättsrealister vill lyfta fram vilka empiriska element(t.ex. sociala, ekonomiska, kulturella) som döljer sig bakom de olika juridiska begreppen ochdomstolarnas beslut.
D. Alla de ovan nämnda utsagorna.
D. Alla de ovan nämnda utsagorna.
- I NJA 2005:596 uttalade tingsrätten bl.a. följande: Syftet med 2 § arbetsmiljöförordningentorde vara att Arbetsmiljöinspektionen skall kunna inspektera en olycksplats för att bedömavilka åtgärder som behöver vidtas för att liknande tillbud inte skall hända igen … I första handär det olyckor som avses (jfr utredningens förslag till ordalydelse, SOU 1976:1 s. 26). Ävenannan skadlig inverkan i arbete torde dock falla in under begreppet tillbud. Sålunda bör ävenvissa andra händelser än olyckor kunna omfattas av paragrafen. Exempel på detta bör varavissa faror som följer av arbetsuppgifterna. Om en väktare blir överfallen i tjänsten tordeparagrafen kunna tillämpas, eftersom det är en uppenbar risk i arbetet…Vilket alternativ beskriver bäst tingsrättens resonemang?
A. Objektiv teleologisk tolkning.
B. Bokstavstolkning.
C. Analogisk tolkning.
D. Ändamålstolkning.
A. Objektiv teleologisk tolkning.
I riskanalyser kan s.k. delphistudier användas. Vilken av följande beteckningar beskriver bäst denna metod?
A. Scenarioanalys.
B. Flödeschema.
C. Numerisk faktoranalys.
D. Grafisk analys.
A. Scenarioanalys.
En del av den modena rättsvetenskapliga debatten rör frågan om domstolarna alltid, d.v.s.även i svåra fall, kan finna ”det rätta svaret” (the right answer). Vilken rättsfilosof drevursprungligen tesen att det alltid finns ett rätt svar?
A. H.L.A. Hart.
B. Ronald Dworkin.
C. Jürgen Habermas
D. Joseph Raz.
B. Ronald Dworkin.
- För fastställande av påföljder i brottmål kan s.k. Sentencing guidelines användas. Ikurslitteraturen beskrivs en sådan tillämpning. Vilken av följande beteckningar beskriver bästdenna metod?
A. Scenarioanalys.
B. Flödeschema.
C. Numerisk faktoranalys.
D. Grafisk analys.
C. Numerisk faktoranalys.
Richard Susskind skrev 1996 att “[w]hile legal problem solving will not be eliminated intomorrow’s legal paradigm, it will nonetheless diminish markedly in significance… Where legalproblems of today are often symptomatic of delayed legal input, earlier consultation shouldresult in users understanding and identifying their risk and controlling them before any question of escalation.” Susskind förutser med andra ord att juristens arbete i större utsträckning kommer att bli:
A. Reaktivt.
B. Preventivt.
C. Proaktivt.
D. Reparativt
C. Proaktivt.
Alltför långt driven formalisering, osäkerhet om utfallet och hämmande inflytande överbeslutsprocesser är tre aspekter som kan försvåra användningen av riskanalysmetoder i juridiskt arbete. Vilken fjärde faktor bör också betraktas som en reell risk i riskanalysarbetet?
A. Dokumentationen av riskanalysen.
B. Tendensen att ändamålstolka.
C. Hotet mot rättssäkerheten.
D. Rättsväsendets konservativa prägel.
A. Dokumentationen av riskanalysen.
H.L.A. Hart presenterade 1961 en kategorisering av regler. Bland kategorierna märks ”rules of change”, “rules of adjudication” och “rules of recognition”. Vilket sammanfattande namnanvände Hart för att beteckna dessa kategorier?
A. Social rules.
B. Moral rules.
C. Original rules.
D. Secondary rules.
D. Secondary rules.
Vilket av följande påståenden om tyst kunskap (”tacit knowledge”) inom det juridiskaområdet är korrekt?
A. Tyst kunskap är kontroversiella men outtalade regler för beslutsfattandet.
B. Tyst kunskap kan aldrig användas vid tolkning av rättskällor.
C. Tyst kunskap kan internaliseras genom utbildning och arbetslivserfarenhet.
D. Domarens skrivna koncept till dom är en form av tyst kunskap.
C. Tyst kunskap kan internaliseras genom utbildning och arbetslivserfarenhet.
Vad är sant om förhållandet mellan lagar, förordningar och logik?
A. Svenska lagar och förordningar är vanligen skrivna i strikt logisk form, vilket man bl.a. kan sepå deras villkorskonstruktion (om…så) och förekomsten av tydliga definitioner.
B. Logisk representation kan ofta fungera som en “bro” - från juridik skriven i naturligtspråk till datorisering av juridiska funktioner och vice versa.
C. Svenska lagar och förordningar är vanligtvis logiskt strukturerade, d.v.s. en paragrafmotsvarar vanligtvis en avgränsad regel.
D. Svenska lagar och förordningar uppvisar vanligtvis god funktionell struktur, d.v.s. momentrörande tolkning, formalia och ändamål särskiljs tydligt från materiella regler om det somregleras.
B. Logisk representation kan ofta fungera som en “bro” - från juridik skriven i naturligtspråk till datorisering av juridiska funktioner och vice versa.
En stor del av den moderna rättsteorin ägnas åt att försöka identifiera de kriterierdomstolarna använder, bör använda eller måste använda för att lösa s.k. ”hard cases”. Vad är ett ”hard case” enligt modern rättsteori?
A. Ett fall för vilket det inte finns någon kompetent domstol.
B. Ett fall för vilket lika starka juridiska regler och/eller principer erbjuder motsattalösningar.
C. Ett fall som ska avgöras av högsta domstolen (motsvarande) och antas bli bindande för allajuridiska och politiska aktörer.
D. Ett fall som uteslutande inkluderar substantiella, entydiga rättsfakta.
B. Ett fall för vilket lika starka juridiska regler och/eller principer erbjuder motsattalösningar.
Rättspositivismen är delvis splittrad i uppfattningen om rättsteoretiska axiomer och påståenden. Vilka beskrivningar brukar användas för att klassificera de olika riktningarna.
A. Hård rättspositivism och mjuk rättspositivism.
B. Exkluderande rättspositivism och inkluderande rättspositivism.
C. Klassisk rättspositivism och modern rättspositivism.
D. Alla ovan nämnda.
D. Alla ovan nämnda.
Artikeln ”Case of the Speluncean Explorers” publicerades i USA 1954 och betraktas somgrundläggande för den moderna rättsfilosofiska och rättsteoretiska debatten. Vilken centralfråga handlar artikeln om?
A. Relationen mellan rätt och moral.
B. Relationen mellan domstolarnas rättskapande makt och riksdagens lagstiftande makt.
C. Relationen mellan rättsvetenskap och andra vetenskaper.
D. Relationen mellan utforskade metaregler och s.k. ”rules of thumb”.
A. Relationen mellan rätt och moral.
Feministiska rättsteorier är ofta disparata och stundtals i konflikt med varandra. Emellertid finns en gemensam grundsats som alla feministiska rättsteorier förefaller vara överens om:
A. Att rätten måste betrakta män och kvinnor på lika sätt.
B. Att rätten måste betrakta män och kvinnor på olika sätt.
C. Att rätten präglas av ett patriarkaliskt synsätt.
D. Att rätten präglas av ett matriarkaliskt synsätt.
C. Att rätten präglas av ett patriarkaliskt synsätt.
Hans Kelsen betraktas som en av de centrala figurerna i modern rättsteori. Inte minst hans ideér om att varje rättsordning baseras på en Grundnorm har varit central för andra hälften av 1900-talets debatt. Vad kan relateras till Kelsens grundnorm?
A. Grundnormens existens är en faktisk omständighet, dvs. det är möjligt att empiriskt bevisavarje rättsordnings grundnorm.
B. Val av grundnormen är inte godtyckligt, utan beror på gällande rätt.
C. Grundnormens primära funktion är att identifiera rättsreglerna.
D. Alla ovan nämnda.
B. Val av grundnormen är inte godtyckligt, utan beror på gällande rätt
De sista decennierna av 1900-talet kan man se en explosion av olika rättsteoretiska rörelsersom brukar sammanfattas som ”Critical Legal Theory”. De karakteriseras av kritiska åsikter om det traditionella sättet att se på och använda rätten. Vad av följande brukar inte sammanföras med ”Critical Legal Theory”?
A. Postmodernistisk rättsteori.
B. Critical Race Theory.
C. Feministisk rättsteori.
D. Nyliberalism.
D. Nyliberalism
Trots namnet skiljer sig de amerikanska rättsrealisterna och de skandinaviska rättsrealisterna sig åt på många sätt. Vilket påstående omfattas inte av de amerikanska rättsrealisterna?
A. Rätten är primärt (även om inte enbart) ett verktyg för politiker.
B. Det existerar inga ”absoluta” värderingar utan de är alltid tids- och rumsrelativa.
C. Rätten måste alltid undersökas i och kan fullständigt begripas endast om man beaktar den omgivande sociala miljön.
D. Rättstillämpning baseras ytterst på logiska välformulerade regler.
D. Rättstillämpning baseras ytterst på logiska välformulerade regler.
Ronald Dworkin är särskilt känd för sin analys av den juridiska metod som tillämpas avdomstolarna. Enligt Dworkin använder sig domstolarna vid svåra juridiska beslut av:
A. Rättsregler och ”Social rules”.
B. Rättsregler och ”rules of thumb”.
C. Principer och ”policies”.
D. Rättsregler, principer och ”policies”.
D. Rättsregler, principer och ”policies”.
John Rawls är en av de mest omdebatterade moderna rättsfilosoferna. Bland annat har hansrättsfilosofi karakteriseras som en modern version av
A. Marxistiska rättsteori.
B. Utilitarianism.
C. Logiska positivism.
D. Teorin om ett socialt kontrakt.
D. Teorin om ett socialt kontrakt.
Enligt Gunther Teubners definition står välfärdstatens rätt och rättsordning idag inför ettdilemma, [”dilemma of law in the Welfare State”]. Med detta uttryck understryks det faktumatt den moderna rätten:
A. Är på väg att försvinna som primärt verktyg för att reglera samhället, samt att alternativanormativa ordningar (t.ex. moral, ekonomi, religion) som ersätter rättsordningen saknas.
B. Mer och mer underkastas den politiska diskursen och därför förlorar sina karakteristiska drag,t.ex. logisk konsistens och rationalitet.
C. Mer och mer blir en specialiserad respektive komplicerade teknik, och därför mer obegripligsåväl för allmänheten som för politiska aktörer.
D. Blir mer underställd den politiska diskursen och samtidigt mindre öppen för idéer somkommer från icke-juridiska världar.
D. Blir mer underställd den politiska diskursen och samtidigt mindre öppen för idéer somkommer från icke-juridiska världar.
