Kärlen

Question 1

vilka olika skikt består blodkärlens vägg av? (undantag av kapillärer)

Answer 1

ett inre skikt - intima - består av endotel

ett mellanskikt - media - består av glatt muskulatur

ett yttre skikt - externa - består av bindväv

Question 2

redogör för blodkärlens tjocklek och vad skillanderna i tjocklek beror på

Answer 2

• artärerna har tjockare väggar än vener
• arteriolerna har tjockare väggar än venoler
• dessa skillnader i väggtjocklek beror på skillnader i mängden glatt muskulatur och elastiska fibrer i media

Question 3

redogör för lymfsystemets funktion, vad tar lymfkärlsysystemet hand om?

Answer 3

• under ett dygn filtrerar kapillärerna i hela kroppen ca 4 l mer vätska än vad som absorberas
• lymfkärlsystemet tar hand om detta vätskeöverskott (lymfan) och transporterar det tillbaka till cirkulationssystemet - lymfdränage
• samlar upp proetinmolekyler i interstititet och återför till blodbanan.
• transporterar fettpartiklar från tunntarm till blodbanan
• del i immunförsvaret. i lymfkörtlar: makrofager och lymfocyter

Question 4

redogör för två typer av lymfdränage

Answer 4

ytligt
- ytliga lymfkörtlar på halsen
- lymfkörtlar i armhålan
- lymfkörtlar i ljumsken

djupt
- djupa lymfkörtlar på halsen
- djupa torakala lymfkörtlar
- djupa lymfkörtlar i buken och bäckenet

Question 5

var töms lymfan?

Answer 5

v. subclavia dexter
v. subclavia sinister

Question 6

redogör för artärer - uppbyggnad och funktion

Answer 6

uppbyggnad:
- tjocka väggar med elastisk vävnad (intima, kraftig media, externa)
- de utsätts för det högsta trycket och är därför elastiska så att de vidgar sig när hjärtat kontraheras och pumpar ut blodet i dem.

funktion:
- transportera blod UT från hjärtat till vävnaderna
- de fördelar blodet till de mindre arteriolerna

Question 7

redogör för arterioler - utseende och funktion

Answer 7

utseende:
- dess vägg innehåller mycket glatt muskulatur som är rikt innervad av sympatiska nervfibrer. förgrenar sig till kapillärer
- ökad aktivitet i sympatiska nervfibrer –> kontraktion av muskelcellerna –> arteriolernas diameter reduceras –> motståndet ökar

justeringar av diametern har två funktioner:
- delta i regleringen av det arteriella blodtrycket
- fördela blodet som pumpas ut från vänster kammare

Question 8

vad är det som bestäms av samspelet mellan nervös-hormonell- och autoreglering

Answer 8

• reglering av det perifera motståndet (TPM) bestäms av ett samspel mellan autoreglering och nervös-hormonell reglering.

Question 9

vad innebär autoreglering? vad styrs det av? - arterioler

Answer 9

• det innebär att organen själva, oberoende av nerver/hormoner utifrån, kan förändra arteriolernas diameter och därmed reglera blodtillförseln.
• styrs av metabola- och blodtryck förändringar i det aktuella organet

Question 10

vad menas med metabola förändringar och vad leder det till? (perfusion) (ökat, minskat)

Answer 10

metabola förändringar:
ökad aktivitet i organsystemet –> ökad metabolism –> dilation av arterioler/sfinktrar öppnas –> ökad perfusion

minskad aktivitet i organsystemet –> minskad metabolism –> kontraktion av arterioler/sfinktrar stängs –> minskad perfusion

Question 11

redogör för kapillärer - utseende och funktion (3 st)

Answer 11

utseende:
- intima (endotellager)
- inga klaffar

funktion:
- lågt tryck
- här sker utbyte mellan blodbana och celler (målet med cirkulationssystemet är kapillärutbytet)
- utbyte av näringsämnen, gaser och avfallsämnen mellan blodet och cellerna sker genom kapillärväggarna.

Question 12

diffusion i kapillärerna - vad är transporthastigheten beroende av, två saker? vart förflyttar sig ämnena? ge exempel på ämnen?

Answer 12

• vid diffusion genom kapillärväggen är transporthastigheten för ämnen beroende av väggens permeabilitet för ämnet och koncentrationsskillnaden mellan blodet och vävnadsvätskan.
• ämnen förflyttas mellan kapillär och vävnadsvätskan, därefter in i cellen och tvärtom.
• ex: syre, koldioxid, glukos, aminosyror, slaggprodukter.

Question 13

redogör för kolloidosmotiskt tryck i led - kapillär

Answer 13

proteinkoncentrationen i plasman är högre än i vävnadsvätskan –> skapar ett osmotiskt tryck –> vävnadsvätska dras in i kapillärer via osmos

Question 14

redogör för hydrostatiskt tryck i led - kapillär

Answer 14

skillnad i det hydrostatiska trycket mellan blod och vävnadsvätska –> plasma pressas in i vävnadsvätskan.

Question 15

hur sker absorption i kapillärerna?

Answer 15

• sker m.h.a osmos
• vävnadsvätska absorberas in i kapillärerna p.g.a det kolloidosmotiska tryck som plamsaproteiner i blodbanan ger upphov till.
• det råder högre osmolaritet i kapillärer jämfört med ISV - utjämning av vattenkoncentration gäller

Question 16

redogör för vävnadsvätskan som volymbuffert - kapillär

Answer 16

• ibland kan man behöva behålla mer av den överflödiga vätskan som samlas i ISV vid ex: blödning
• filtrations- och absorptionsprocessen möjliggör en stabilisering av blodvolymen genom att nyttja vävnadsvätskan som en volymbuffert.
• ex: blödning, en blodförlust sänker BT och därmed kommer mindre vätska att filtreras ut ur kapillärerna.

Question 17

vad är blod-hjärnbarriären och vilka ämnen passerar lätt? - kapillär

Answer 17

• passage av ämnen över membranet är begränsat vid hjärnans kapillärer då endotelcellerna är tätt sammanbundna m.h.a gliaceller.
• fettlösliga ämnen som O2, CO2, alkohol passerar lätt.

Question 18

redogör för vener - utseende och funktion

Answer 18

utseende:
- intima, tunnare media, externa
- klaffar i nedre extremiteterna
- ett djupt och ett ytligt vensystem med förbindelser (perforanter)

funktion:
- transportera blod tillbaka till hjärtat
- blodreservoar
- diametern påverkas av sympatikusaktivering
- blodet drivs framåt av lågt tryck mot lägre tryck: muskelpumpen, respiratoriska pumpen

Question 19

vad utgör den viktigaste delen av den nervös-hormonella regleringen?

Answer 19

det sympatiska nervsystemet och adrenalinnivån i plasma.

Question 20

vad händer vid tryckautoreglering?

Answer 20

i hjärta och hjärna ökar arteriolmotståndet när BT stiger och minskar när BT sjunker.

Question 21

vad bestäms av tryckskillnaderna? - kapillär

Answer 21

hur mycket vätska som transporteras genom kapillärväggen per tidsenhet och riktningen på denna transport, bestäms av två tryckskillnader.

Question 22

venerna bildar två huvudkärl som för blodet tillbaka till hjärtat - vilka?

Answer 22

• övre hålvenen, v. cava superior (vävnader från övre delen av kroppen)
• nedre hålvenen, v cava inferior (vävnader från nedre delen av kroppen)