Kapitel 8 Brottseghet Flashcards
Spänningsintensitetsfaktor (K_1)
(K_1, 1 = modus 1, last vinkelrät mot sprickan)
Spänningen vid en sprickspets.
Beror på:
* sprickans geometri och storlek
* Den pålagda lasten
Brottseghet (K_1C)
(MPam^1/2)
- Materialegenskap.
- Mått på hur mycket energi som går åt för att driva en spricka.
K_1c = sqrt (E*G_c)
1=modus
c = kritisk
Slagseghet
Test som mäter energin som krävs för sprickpropagering, används för kvalitetstest och omslagstemperatur.
Slagseghet = slagenergin/ provstavens tvärsnittsarea.
Omslagstemperatur
Temperaturen i övergångsområdet från segt till sprött tillstånd, vid avkylning av ett material.
Vad är ett sprött brott
Brott där det inte sker någon plasticering, går rakt av utan förvarning.
Vad är ett segt brott
Även duktilt brott.
Brott som plasticerar, skapar en “midja” i dragprov. Går av långsamt.
När uppstår brott?
När K_1 > K_1C, dvs när spänningsintensiteten vid sprickgränsen är större än brottsegheten.
Hur beter sig spänningen vid en sprickspets?
Spänningen går mot oäändligheten nära sprickan. Räknas som Sigma_loc = Y (sigsqrt(pic))/sqrt(2pi*r))
c = spricklängd
r = avstånd fr sprickspets
sig = yttre spänning
Y = geometrisk konstant
Hur beter sig bcc, fcc och high-strenght materials i förhållande till omslagstemperatur?
Fcc och high strenght materials har ingen omslagstemperatur, kurvor med liten lutning.
BCC blir sprött vid låga temperaturer, har kraftig lutning på kurvan.
Vad innebär Trasistion crack lenght (från diagram)
Hur långa sprickorna kan bli utan att gå sönder innan sträckgränsen. ca 1-100 mm metaller.
Hur beter sig spröda material map defekter?
- De är defektkänsliga
- Störst defekt ger störst spänning, brottet börjar där.
- Brottstyrkan är beroende av sannolikheten för defekt i belastade området (varför man ej använder spröda mtrl till stora komponenter)
Brottseghet och E-modul
Värde mellan 0.01-100 MPa*sqrt(m)(?)
Kemiskt angrepp på spröda material
Angriper korngränserna och försvagar dem, syns inte och skapar oförutsedda snabba brott.
Vad är en plastisk zon
Området runt sprickgränsen där spänning når över sträckgränsen. Cirkulär, radien ges av sträckgränsen.
Ju större plast.zon -> ju mer energi krävs för plasticering/brott (?)
Ökad sträckgräns -> minskar plastisk zon, Mindre plastiskt arbete -> lägre brottseghet
Spänningskoncentration
Metaller innehåller inneslutningar/defekter som ger upphov till spänningskoncentrationer. Porer/hålrum bildas runt dessa inneslutningar -> växer -> bildar brottytan
