Kapitel 6. Processrätt Flashcards
Domstolar
Sverige har tre typer av domstolar. Allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.
Allmänna domstolar
Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen
Laga kraft
När tiden för överklaganden är över, och ingen har överklagat, gäller domen. Den vinner laga kraft
Åklagare
Den jurist som leder förundersökningen och för talan mot den åtalade i huvudförhandlingen
Prövningstillstånd
För domar där fängelse finns i straffskalan behövs inget prövningstillstånd, men för övriga fall bedömer den högre instansen om målet ska tas upp.
Förundersökning
Inleds när ettt brott begås, eller om det finns en misstanke om att ett brott har begåtts. Kallas i dgaligt tal för brottsutredning
Förundersökningsledare
Är den som leder en förundersökning, ofta en åklagare
Olika grader av misstanke
Kan misstänkas, skäligen misstänkt, på sannolika skäl misstänkt och tillräckliga skäl för åtal
Gripande
Innebär att en misstänkt person tas om hand tillfälligt för förhör. Efter förhöret beslutar åklagaren om den misstänkte ska anhållas eller försättas på fri fot igen
Anhållan
Om det finns en misstänkt gärningsperson kan hen tillfälligt frihetsberövas av en åklagare. Åklagaren har tre dagar på sig att finna tillräckliga bevis för att häkta personen. Går det inte ska den anhållne släppas på fri fot igen.
Häktning
Är ett tillfälligt fihetsberövande i 14 dagar som får användas under utredning och inför huvudförhandling om brottet är grovt och personen är misstänkt för att ha begått ett brott. Det är tingsrätten som beslutar om häktning på begäran av en åklagare och den kan förlängas med ett nytt häktningsbeslut.
Vad krävs för att kunna häkta en person
För att kunna häkta en person krävs att straffvärdet var misnt ett års fängelse, att det finns risk för att personen flyr från landet, försvårar utredningen eller att det finns en risk för att personen fortsätter begå brott
Offentlig försvarare
Den som ska förbereda och genomföra rättegången med klienten. Utses av domstolen
Klient
Den som har juridisk stöd från en offentlig försvarare
Åtalseftergift
åklagaren tar inte upp en mindre förseelse i domstol om en unfg förbrytare erkänt, men brottet registreras i belastningsregistret
Strafföreläggande
Åklagaren beslutar själv om påföljden om den tilltalade erkänt och det handlar om penning- eller dagsböter.
Huvudförhandling
Det som i dagliga tal kallas för “rättegång”
Sakframställan
Innebär att åklagaren beskriver åtalet samt den åtalades inställning till åtalet.
Vittnen
Personer som kallas av antingen åklagar, försvaret eller målsägarbiträde
Yrka
Innebär att åklagaren begär att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst straff
Straffvärde
Vilket straff domstolen ska döma till utifrån en värdering av skadan, kränkningen och gärningspersonen.
Straffrabatt
Innebär att unga brottslingar, för tillfället, kan få reducefrat fängelsestraff om de är mellan 18 och 21 år
Målsägarbiträde
Ett juridiskt stöd till brottsoffret i samband med huvudförhandlingen
Brottsoffermyndigheten
En statlig myndighet som ska främja brottsoffrens rättigheter
Dispositiva mål
Mål där parterna själva kan komma överens
Tredje man
En person eller ett företag som berörs av entvist utan att själv vara part i tvisten
Indispositiva mål
Mål där parterna inte själva kan avgöra utgången
Kärande
Den som har ett krav
Tvistemål
Svarande
Den som karvet ställs mot
Tvistemål
Stämmningsansökan
Första steget i en stämmning som innehåller ett yrkande och en grund för yrkandet
Yrkande
Det krav som den kärande har mot den svarande
Tvistemål
Förenklade tvistemål
Är tvister om små belopp som avgörs med ett förenklat förfarande
Stämning
Beslut om att ta upp en tvist i domstol
Svaromål
Den svarandes svar på stämning. Kan vara att betstrida det vill säga tillbkavisa stämningen, eller bifalla som innebär att den svarande håller med talan
Käromålet
Är det som stämningen handlar om
Betstrida
Inte hålla med och därmed avvisa kravet
Bifalla
Hålla med och därmed acceptera kravet
Muntlig förberedelse
Första steget i tvistemålsprocessen där parterna möts för att om möjligt komma överens
Förlikning
Överenskommelse mellan parterna
Förlikningsavtal
Dokument med överenskommelse vid en förlikning
Skiljedom
Ett sätt att lösa konflikter utanför domstol där parterna utser var sitt ombud, en skiljeman, och löser konflikten tillsammans med en ordförande
Skiljenämndsklausul
Avtalsparterna har kommit överens om att lösa konflikten i en skiljedom
Skiljeman
Oftast en advokat utsedd av en part i en tvist i skiljenämnd
Tredskodom
Om svaranden inte infinner sig vid huvudförhandlingen avgörs tvisten helt enligt kärandens yrkande. Tredskodom kan också i vissa fall meddelas om part icke lämnar in skriftligt yttrande i tid.
Tvistemål
Hanterar konflikter mellan två personer, mellan privatpersoner och ett företag eller mellan företag
Brottmål
Hanterar brott mot strafflagar. Parterna är då staten mot en enskild person
Prejudikat
Vägledande domar i Högsta domstolen
Rättegångsbalken
Regelverket för domstolars arbete
Rättliga principer vid en huvudförhandling
Legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen, muntlighetsprincipen, omedelbafrhetsprincipen, koncentrationsprincipen, offentlighetsprincipen och oskuldspresumtion
Legalitetsprincipen
“Inget straff utan lag och inget brott utan lag”. Ingen får dömas utan att det finns stöd i en lag. Legalitetsprinciopen finns i regeringsformens inledning
Objektivitetsprincipen
Alla ska behandlas lika inför lagen. I regeringsformen finns dden så kallade objektivitets principen som innebär att domstolar och myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och var sakliga och opartiska
Muntlighetsprincipen
Utredningar ska presenteras muntligen vid rättegången enligt muntlighetsprincioen
Omedelbarhetsprincipen
Bara det som tas upp under rättegången kan ligga till grund för en dom. Deet framgår av omedelbarhetsprincipen
Koncentrationsprincipen
Rättegången ska vara sammanhängande och inte utdragen över tid enligt kocentrationsprincipen i rättegångsbalken
Offenlighetsprincipen
En rättegång är offentlig. Offentlighetsprincipen innebär att vemsom helst får närvara vid en rättegång och ta del av alla handlingar. I vissa fall är dock rättegångar inte offentliga
Oskuldspresumtion
Den som inte är dömd för ett brott ska nses vara oskyldig. Detta kallas för oskuldspreumtion
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätten, kammarätten och Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
Domstolar utöver allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar tex Arbetsdomstolen, Mark och miljödomstolen samt Patent- och marknadsdomstolen
Åtal
Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller information om vem som misstänks för brottet, vilka brott det handlar om och vilken bevisning åklagaren har. De flesta brott faller under allmänt åta
