Kapitel 6, Jordskorpan - Grunden för vår livsmiljö

Question 1

Förklara litosfären.

Answer 1

Jordskorpan tillsammans med översta delen av manteln bildar den fasta litosfären. Den sträcker sig till ca 100 kilometers djup. Den är tjockast under kontinenterna och tunnare än oceanbottnarna.

Question 2

Förklara berggrunden.

Answer 2

Den fast jordskorpan kallas för berggrund. Skorpans berggrund består av flera olika skikt.

Question 3

Förklara kontinentskorpan.

Answer 3

?

Question 4

Förklara oceanskorpan.

Answer 4

?

Question 5

Förklara astenosfären.

Answer 5

Astenosfären är jordmantelns övre del.

Question 6

Förklara konvektionsströmmar.

Answer 6

I jordmantelns övre del, astenosfären, är temperaturen så hög att den närmar sig bergarternas smältpunkt. Dessa är därför delvis uppsmälta och plastiska (mjuka). Det radioaktiva sönderfallet i massan är starkare på vissa ställen och där sker smältningen. Detta bildar i sin tur kraftiga långsamma virvelrörelser, så kallade konvektionsströmmar, och dessa förflyttar sakta delar av litosfärplattor. Det förfaller som om dessa berggrundsplattor skulle flyta på sitt underlag ungefär som isflak flyter på vattnet.

Question 7

Förklara med några exempel vår kunskap om hur jordens inre är beskaffad.

Answer 7

?

Question 8

Förklara teorin bakom plattektoniken, varför plattorna rör sig.

Answer 8

?

Question 9

Förklara hur plattorna rör sig, dvs. vilka plattrörelser som finns.

Answer 9

?

Question 10

Jämför Wegeners bevis för kontinentaldriften med de bevis vi har idag om plattektoniken. Hur skiljer de sig åt sig åt? Är de trovärdiga?

Answer 10

?

Question 11

Varför är plattrörelserna i San-Andreasförkastningen så speciella?

Answer 11

?

Question 12

Vilka argument stödde Wegeners kontinentaldriftsteori?

Answer 12

Att kontinenterna passar in i varandra ungefär som bitarna i ett pussel. Sydamerikas östkust ser ju ut att passa väl ihop med Afrikas västkust. Bergskedjor på båda sidor om Atlanten är av samma ålder och sammansättning och fossilfynden stämmer överens. På liknande sätt kan fortsättningen på vår bergskedja, Skanderna, spåras i Skottland och östra Nordamerika.

Question 13

Vad var den främsta orsaken till att teorin inte accepterades?

Answer 13

Wegeners teori hade flera svaga punkter. Han kunde inte förklara vad det var för väldig kraft som kunde förflytta kontinenter långa sträckor och lyfta upp dem till berg.

Question 14

På 1950-talet accepterades teorin, vilka var orsakerna till det?

Answer 14

Teorin om kontinentaldrift accepterades när vetenskapsmän fått nya, effektivare instrument för att studera oceanbottnar och mäta bergarternas ålder. Det var framförallt nya paleomagnetiska data som bekräftade teorin.

Question 15

Vad händer i de zoner där plattorna glider isär? Ge exempel på två zoner där spridningen pågår.

Answer 15

Det förekommer ofta jordbävningar i sprickzonen och vid vulkanutbrott väller det upp nytt material. Detta bildar undan för undan ny havsbotten (s k oceanbottenspridning) och har gett upphov till jordens väldigaste bergskedja; den Mittatlantiska ryggen.

Question 16

Vad händer i de zoner där plattorna flyttar sig i sidled längs med varandra?

Answer 16

När plattorna glider i olika riktningar bromsar den starka friktionen och ojämnheter hakar i varandra. Rörelsen upphör efter en tid. Spänningen ökar och när den väl släpper utlöses jordskalv.

Question 17

Varför är det inte helt säkert att bosätta sig i San Francisco?

Answer 17

?

Question 18

Du åker båt mitt ute på havet och får plötsligt syn på en ö-båge. Hur har den bildats?

Answer 18

Öbågar och djuphavsgravar uppkommer där havsbottendelar av plattor kolliderar.

Question 19

Vad gör en seismolog?

Answer 19

?

Question 20

Två tredjedelar av alla jordbävningar sker i Stilla havet, vad beror det på?

Answer 20

?

Question 21

Hur uppkommer det jordbävningar?

Answer 21

Jordbävningar orsakas av spänningar som släpper i jordskorpan och i den övre manteln. Det är spänningar som byggs upp genom att plattorna rör sig och griper tag i varandra. Efter en tid, som kan vara årtionden eller århundraden, har spänningarna blivit så stora att plattornas grepp om varandra släpper och vågor sänds genom jordskorpan. Då utvecklas en enorm energi som får hela området att skaka. Som regel frigörs denna spänning i en mycket kort stöt på något tiotal sekunder eller någon minut.

Question 22

Vad är epicentrum för något?

Answer 22

Jordbävningens centrum i jordskorpan, dvs där spänningarna släpper, kallas för jordbävningens fokus. Platsen på jordytan ovanför detta fokus kallas för jordbävningens epicentrum.

Question 23

Förklara hur en tsunami uppkommer.

Answer 23

En jordbävning på havsbotten kan innebära att havsbotten plötsligt sjunker eller höjs längs en förkastning. När en sådan vertikal förskjutning äger rum sätter den igång en rörelse av stora vattenmassor som bildar en våg, en tsunami.

Question 24

Vad kan vulkanism bero på?

Answer 24

?

Question 25

Vad är en hot-spot?

Answer 25

En hot spot är ett område med stark radioaktiv värmeutveckling i mantelns övre del. Det uppvärmda materialet väller som magma genom sprickor i plattan upp på havsbottnen och bildar en undervattensvulkan. Alltefter som plattan rör sig bildas den ena vulkanen efter den andra som pärlor på ett snöre.

Question 26

Vad kommer ut ur en vulkan vid ett utbrott?

Answer 26

Vid utbrotten ger vulkanerna ifrån sig aska, gaser och smält bergartsmaterial, lava, med olika egenskaper beroende på halten av kiseldioxid.

Question 27

På vilka vis spelar lavans karaktär, roll när det gäller vulkanen och utbrottet?

Answer 27

Lavans egenskaper har betydelse för utbrottets karaktär, hur pass våldsamt det blir och hur mycket aska som kastas upp i atmosfären. Lavan avgör också vulkanens utseende.

Question 28

Nämn tre vulkantyper och beskriv hur de ser ut och hur de bildas.

Answer 28

Basisk lättflytande lava med låg halt av kiseldioxid ger relativt platta sköldvulkaner.

Strato- eller kägelvulkaner med den typiska vulkankäglan har en tratt- eller skålformig krater och är uppbyggda av omväxlande ask- och lavalager. Lavan innehåller hög halt av kiseldioxid är seg och trögflytande.

De vulkaner som är belägna vid litosfärplattornas sprickzoner där plattorna dras isär är ofta mindre explosiva och kallas för sprickvulkaner.

Question 29

Hur bildas en caldera?

Answer 29

Om toppen av en vulkan störtar in uppkommer en jättekrater, en s k caldera, som kan fyllas med vatten och bli till en sjö.

Question 30

Varför bor det många människor vid sluttningar till aktiva vulkaner?

Answer 30

Den aska som vulkanerna spyr ut kan sväva omkring länge och förvandla dag till natt. Det mesta faller dock ned i närheten av vulkanerna och ger ofta bördig jord. Trots det farliga grannskapet inbjuder därför vulkanerna till bosättning om det finns tillräckligt med vatten.

Question 31

Förklara följande ord: urbergssköld, peneplan, skanderna.

Answer 31

Inom alla kontinenter finns idag stabila urbergssköldar. Urbergssköldarna är prekambriska, med andra ord bildade före kambrium. De är ofta till stor nytta eftersom vi där kan finna och bryta malmer.

Berggrunden inom urbergssköldarna har under lång tid påverkats av olika nedbrytande krafter. De tidigare höga bergen har nötts ned till sina “ rötter” och bildar nu ibland en relativt jämn, vågig slätt, ett peneplan.

Skanderna är den skandinaviska bergskedjan.

Question 32

Vilka stora bergskedjeveckningsperioder nämner läroboken och var och när inträffar de? Ange också några bergskedjor som bildats under respektive period.

Answer 32

?

Question 33

Hur gammal är jorden?

Answer 33

Jorden är ca 4,6 miljarder år gammal.

Question 34

Nämn fyra av de fem erorna som jordens historia är indelad i?

Answer 34

?

Question 35

Vad skiljer de olika erorna åt? Som exempel kan du använda den sista ”uppdelningen”.

Answer 35

?

Question 36

Vad är ett mineral?

Answer 36

Ett mineral är oftast en kemisk förening. Olika mineral bygger upp våra bergarter.

Question 37

Vad är skillnaden på ett grundämne och en kemisk förening?

Answer 37

?

Question 38

Vilka är de vanligaste grundämnena i jordskorpan?

Answer 38

De är syre, kisel, aluminium, järn, kalcium, magnesium, natrium och kalium.

Question 39

Vad är en malm?

Answer 39

Med malm menas en ekonomiskt brytvärd ansamling av metallhaltiga mineral (malmmineral).

Question 40

Vad är en bergart?

Answer 40

Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. En sådan består av en viss kombination av mineral, t ex har bergarten granit bildats av tre mineral; kvarts, fältspat och glimmer. Bergarter kan ha varierande utseende (mönster) beroende på uppbyggnad och bildningssätt. Det beror på hur de bildats.

Question 41

Vilka tre grupper av bergarter finns det och varför delas de in så här?

Answer 41

Magmatiska bergarter bildas av smältor från jordens inre som stelnat, antingen på ytan (t ex lava), i sprickor (t ex diabas) eller svalnat på djupet (t ex granit). Till denna grupp räknas också basalt, porfyr och pegmatit.

Sedimentära (lagrade) bergarter bildas av sediment som hopas i lager på lager, oftast på havsbottnen. Avlagringarna blir med tiden allt tyngre och tyngre. De understa utsätts för ett stort tryck och kittas ihop till bergarter. Av sand bildas sandsten, av lera lerskiffer. Koraller och skal från musslor och andra djur som bäddats in i kalkslam har bildat olika kalkstenar.

Metamorfa (omvandlade) bergarter bildas då magmatiska eller sedimentära bergarter vid plattkollision trycks ned djupare i jordskorpan, upphettas och genomgår en metamorfos (omvandling). Det sker då en förändring och bergarterna får ett helt annat utseende och helt andra egenskaper. Sandsten kan omvandlas till kvartsit. Omvandlad kalksten kallas för marmor. Lerskiffer kan förändras till glimmerskiffer eller gnejs, och omvandlad granit kan det också bli gnejs.

Question 42

De magmatiska bergarterna delas även de in i tre grupper. Vad bygger denna uppdelning på? Namnge varje grupp och ge ett exempel på varje.

Answer 42

Att de har stelnat på olika sätt, antingen på ytan (t ex lava), i sprickor (t ex diabas) eller svalnat på djupet (t ex granit).

Question 43

Vad är vittring och erosion för något?

Answer 43

Att yttre krafter bryter ned ett material.

Question 44

Förklara bergartscykeln…

Answer 44

Genom inre krafter byggs jordskorpan (berggrunden) upp, genom yttre krafter bryts den ned. Det hela sker i form av ett kretslopp.

Genom avsvalning och stelning blidas magmatiska bergarter (granit, porfyr och lava) av magma.
MAGMA → MAGMATISKA BERGARTER

Genom vittring och erosion bildas sediment (sand, lera och kalkslam) av magmatiska bergarter (granit, porfyr och lava).
MAGMATISKA BERGARTER → SEDIMENT

Genom tryck och värme bildas metamorfa bergarter (kvartsit, gnejs och marmor) av magmatiska bergarter (granit, porfyr och lava).
MAGMATISKA BERGARTER → METAMORFA BERGARTER

Genom tryck och värme bildas sedimentära bergarter (sandsten, lerskiffer och kalksten) av sediment (sand, lera och kalkslam).
SEDIMENT → SEDIMENTÄRA BERGARTER.

Genom tryck och värme bildas metamorfa bergarter (kvartsit, gnejs, marmor) av sedimentära bergarter (sandsten, lerskiffer och kalksten).
SEDIMENTÄRA BERGARTER → METAMORFA BERGARTER

Genom vittring och erosion bildas sediment (sand, lera och kalkslam) av sedimentära bergarter (sandsten, lerskiffer och kalksten).
SEDIMENTÄRA BERGARTER → SEDIMENT

Genom tryck och värme bildas magma av metamorfa bergarter.
METAMORFA BERGARTER → MAGMA

Genom vittring och erosion bildas sediment (sand, lera, kalkslam) av metamorfa bergarter (kvartsit, gnejs, marmor).
METAMORFA BERGARTER → SEDIMENT.

Question 45

Analysera Atlasbergen

Answer 45

Atlasbergen ligger på den Afrikanska kontinenten och sträcker sig en bit in från Marockos västkust över norra Algeriets till Tunisien. Alltså nordvästliga delen av den Afrikanska kontinenten. Det är 4165 meter högt. Bergskedjan har bildats genom konvergens, då den afrikanska kontinentalplattan och den Eurasiska kontinentalplattan krockat och därför tryckt upp sediment och bergarter som bildat bergen. Olika delar av bergskedjan har bildats under olika tidsperioder. Den större delen av bergarterna bildades under Mesozoikum (150 miljoner år), men den har även inslag av berg som bildades under den Tertiära tidsperioden (50 miljoner år) och Paleozoikum (400 miljoner år). Bergskedjan är alpint veckade och bildades därför under den Tertiära tidsperioden, vilket gör topparna väldigt spetsiga då det inte var särskilt länge sedan (50 miljoner år) om man jämför med andra berg som har bildats långt före det.