Kapitel 3 kemi Nu Och Då Flashcards
Dalton
Ordnade grundämnen efter hur tunga atomer de hade och studerade viktförhållandena. Ritade symboler för grundämnena.
Berzelius
Det kemiska språket.
Bestämde grundelements atommassor med större precision än tidigare
Bohr
Atommodellen som vi känner till den idag. (1913)
Elektronerna har mest energi när de befinner sig i de yttersta banorna
Oladdad atom
Lika många elektroner och protoner
Atomer består av
Proton, elektron och neutron.
Atomers vikt kan variera beroende på hur många neutroner de har.
Atomer är mest tomrum.
Elektroner är betydligt mindre än neutroner och protoner
Isotop
Varierar med neutroner.
Vanligt väte (p+e)
Tungt väte (p+n+e)
Extratungt väte (p+2n+e)
Laddning
Enhetsladdning: +1 och -1
Elektronskal
Avstånd mellan kärnan och elektron
K, l,m,n
Kvark
Atomens minsta beståndsdel (mindre än neutroner och protoner). Varje neutron och protoner utgörs av tre kvarkar.
Elektronernas fördelning
Yttersta skalet har högst energinivå. K- 2 elektroner L - 8 elektroner m - 18 elektroner N - 32 elektroner
Den första måste fyllas först innan vi går till nästa.
Exciterat tillstånd
Med strålning knuffas en elektron ut från sitt skal till ett längre ut med större radie (högre energinivå).
Den vill tillbaka. När den åker tillbaka så avger den energi i form av ljus. Ljuset är mer energirikt ju längre ner elektronerna faller.
Joniseringsenergi
Elektronen har knuffats med så stor kraft att den lämnar atomen. Då blir atomen POSITIV NETTOLADDNING.
En laddad atom kallas JON och den energi som krävs för att skilja en elektron från en atom kallas joniseringsenergi.