Kapitel 2 Flashcards

1
Q

Vilka är de två olika typerna av gjutning?

A

Bulktillverkning och gjutgodstillverkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka fördelar finns det att gjuta produkter?

A

Möjligheter att minimera behovet av efterbearbetning och frihet i formgivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de 6 stegen som ingår i gjutgodstillverkning?

A
  1. Formtillverkning.
  2. Metallurgi; smältning av metallen.
  3. Avgjutning; hälla upp smälta i formen.
  4. Stelningsförlopp.
  5. Urslag av detalj ur form.
  6. Rensning och efterbehandling av detalj.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv stränggjutning. Fördelar

A

Är en kontinuerlig gjutprocess, hälls smältan ner i en vattenkyld kokill samtidigt som ett stelnat skal dras ut från botten på kokillen. Efter kokillen sprutas vatten direkt på skalan för att kyla det och påskynda stelnadet. När hela gjutsträngen har stelnat kapas det i lämpliga längder.

Är en process med högre produktivitet än götgjutning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är de olika atomarrangemang i kristallgittret?

A

-FCC
-BCC
-HCP
-CTP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv flyttbarhet

A

Den aktuella smältans förmåga att snabbt och fullständigt fylla formen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka faktorer påverkar smältans flytbarhet?

A
  1. Temperatur
    2.Smältans struktur
    3.Viskositet
    4.Sammansättning
    5.Flödeshastighet
    6.Värmeledningsförmåga
    7.Smältvärme
    8.Ytspänning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de tre olika sätt för värmeenergi skall kunna transporteras?

A

1.Ledning
2.Strålning
3.Konvektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid ett stelningsförlopp blidas det olika typer av stelningsstrukturer, vilka?

A

1.Ytkristallszon
2.Pelarkristallzon
3.Likaxlig kristallzon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv Ympning

A

Vid Ympning tillsätts ämnen till smältan, som underlättar bildandet av kristaller. På detta sätt kan fler kristaller bildas och en än mer likaxlig struktur erhållas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser stelningsförloppet ut för en ren metall?

A

Den stelnar vid en specifik temperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser stelningsförloppet ut för en legering?

A

Stelnar över ett temperaturintervall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är dendriter?

A

Är en bildning och tillväxt av en kristall som liknar granar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är de vanligaste defekterna i ett gjutgods?

A
  • Gasblåsor
  • Inneslutningar
  • Krympporositeter
  • Dimensionsfel
  • Sprikor
  • Förskjutningsfel
  • Ytfel
  • Fel i gjutstyckets form
  • Strukturfel
  • Rensningsfel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Porositet

A

håligheter, i gjutgodset uppkommer framst i två orsaker, inlöst gas i smältan och volymförändringar under stelnandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Gasporositet

A

Porer kan bildas av gas som blivit instängd i formen under gjutning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan gasporositet undvikas

A
  1. Metallen avgasas
    2.Göra formen genomsläpplig så att instängd gas kan slippa ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Krympporositet

A

Volymen minskar vid stelning och om denna volymminskning inte kan ersättas helt med ny smälta uppkommer porer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man undvika Krympporositet?

A
  1. Smälta tillförs,matas, till gjutstyckets sist stelnade område
  2. Extra kylning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Matar

A

Matare:En reservoar med extra smälta som kompenserar volymminskningen vid stelnande

21
Q

Vilka tre olika villkor måste uppfyllas för mataren

A
  1. Matarens stelningstid
  2. Matarens volym
    3.Matarens placering
22
Q

Varmsprickor

A

Varmsprickor uppkommer när det först bildade metallskalet spricker och det inre av gjutstycket fortfarande är smält.

23
Q

Kallsprickor

A

Orsakas av dragspänningar till följ av volymförändringar i antigen form eller gjutgods
Kallsprickor bildas när metallen har stelnat helt, d.v.s mellan solidus-och rumstemperatur.

24
Q

Vilka är de mekaniska egenskaper som i första hand påverkas vid gjutning?

A
  1. Legeringstyp
  2. Svalnings/stelningsförlopp
  3. Kärnbildning
  4. Värmebehandling
  5. Produktutformning
25
Q

Vilka typer av ytdefekter kan uppkomma vid gjutning i form?

A

Skollor och Råttsvanar

26
Q

Restspänningar

A

Orsaken till restspänningar i gjutgods är emellertid ojämn temperaturfördelning under stelnings-och svalningsförloppet, vilket i sin tur leder till ojämn krympning.

27
Q

Aluminiumlegering

A

Kännetecknas av att de vanligen är korrosionsbeständiga, samt att de leder elektricitet och värme väl. Återvinningsbar

28
Q

Magnesiumlegering

A

Har den lägsta densiteten av alla gjutlegeringar använda i olika konstruktioner och är således även den en lättmetall och en icke-järnmetall

29
Q

Titanlegering

A

Finns i rent ämne eller legerat med Al och vanadin.

30
Q

Kopparlegering

A

Koppar har en relativt hög densitet och räknas därför till tungmetallerna. Koppar leder värme och elektricitet väl, men har i sig själv ingen större hållfasthet.

31
Q

Zinklegering

A

Zink är en tungmetall, som har en låg smältpunkt och kan därför enkelt pressgjutas till tunnväggigt gods med komplicerad geometri.

32
Q

Blylegeringar

A

Låg smältpunkt, har bl.a använts till galler i batterier och för typografiska ändamål.

33
Q

Gjutjärn

A

Gjutjärn är en stor grupp gjutlegeringar. Basen för gjutjärn är Fe-C-systemet

34
Q

Gjutstål

A

Stål är definierat som en Fe-C legering med mindre än 1.8 viktprocent C.

35
Q

Vilka är de tre parametrarna som framförallt har stor betydelse vid val av gjutmetod?

A
  1. Typ av legering
  2. Seriestorleken
  3. Storleken på detaljen
36
Q

Hur går det till vid gjutning i engångsform?

A

Engångformar är vanligen tillverkade av sand eller keramisk form,oftast med någon form av bindemedel. När den gjutna detaljen stelnat måste formen slås sönder för att detaljen ska kunna tas ut.

37
Q

Sandformsgjutning beskriv processen

A

En model av det som ska gjutas packas in i sand i en formflaska med delning. Modellen avlägsnas,en formhålighet har bildats och formhalvorna sätts ihop in förgjutning.Vid avgjutning tapas smälta in iformhåligheten. Efter stelnande slås formen sönder och gjutgodset tas ut.

38
Q

Fördelarna och nackdelarna med sandformsgjutning

A

Fördelar:
* De flesta metaller kan gjutas.
* Komplicerade former kan gjutas
* Ingen begränsning i storlek uppåt
* Låg initialkostnad, d.v.s små serier kan gjutas.

Nackdelar:
* Dålig ytjämnhet
* Låg måttnoggranhet
* Storleksbegränsning nedåt
* Formmaterialet har låg värmeledningsförmåga

39
Q

Hur går det till vid gjutning i permanenta formar?

A

Permanenta formar är oftast tillverkade av någon metall,vanligen gjutjärn eller stål. Det kännetecknar gjutning i permanenta formar är att formen används flera gånger.

40
Q

Beskriv pressgjutning

A

Bygger på att smälta pressas in i formen under tryck. Finns två olika typer av pressgjutning och de beror på om man vill ha högt tryck eller lågt tryck.

41
Q

Fördelarna med gjutning i permanenta formar

A

Goda menkaniska egenskaper,god måttnoggrannhet, hög ytjämnhet, hög produktivitet, hög automationsgrad och lite efterarbete.

42
Q

Beskriv processen vid högtryckpressgjutning.

A

Doseras smältan in i kammare som kan vara kall eller varm. En hydralkolv pressar in smältan under högt tryck i formen, där metallen stelnar.

43
Q

Beskriv processen vid lågtryckpressgjutning

A

Trycks smältan in i formen med hjälp av gas i ugnsutrymmet. Gasen, vars tryck kan regleras, verkar på badytan. Trycket som genereras av gasen är mycket lägre än vid högpressgjutning

44
Q

Beskriv Precisionsgjutning

A

En engångsform byggs upp runt en modell av gjutstycket, modellen tas bort och smältmetall hälls i formhåligheten.

45
Q

Beskriv processen vid Shawprocessen

A

Innebär att man framställer en delad form i eldfast material med kiselsyra som bindemedel. Därefter torkas formen och hettas upp till ca 1000 grader.

46
Q

Beskriv processen vid Vaxursmältningmetoden

A

Innebär att man först måste framställa en vaxmodell av gjutdetaljen. Modellen doppas sedan i en slurry innehållande det keramiska materialet och bindemedel. Den flytande komponenten kan vara vatten eller alkohol.

Doppningsproceduren upprepas tills formskiktet är tillräckligt tjockt, därefter torkas formen och vaxet smälts ur. För att formen skall bli tillräckligt hållfast bränns den och gjutningen kan genomföras.

47
Q

Nämn några metaller och gjutlegeringar som används vid gjutning

A

Titan-,Aluminium-,magnesium-,koppar-,zinklegeringar.

Brons och rödgods

Gjutstål och gjutjärn

48
Q

redogöra för de tre vanligaste formningsprinciperna vid gjutgodstillverkning med avseende på typ av form, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip.

A

Princip 1: Permanent kokil. Håligheten tillverkad genom maskinbearbetning. Delningslinjen visar var kokillhalvorna möts.
Pressgjutning

Princip 2: Engångsform gjord av exempelvis sand,gips eller keramisk formmassa. Modellen är permanent. Formhalvorna formas runt modellen. Formen separeras vid delningslinjen och modellen tas bort. Formen sätts ihop och är klar för gjutning.

Sandformsgjutning

Princip 3: Engångsform och engångsmodell . Formen formas runt modelen som sedan smälts, bränns eller/tas bort. Håligheten kan med denna metod ha en mycket komplicerad utformning.

Precisionsgjutning
Vaxursmältningsmetod.
Shawprocessen