Kapitel 19: Trä

Question 1

Vad är skillnaden mellan snickerivirke och konstruktionsvirke?

Answer 1

Snickerivirke: Tar hänsyn till utseende

Konstruktionsvirke: Tar hänsyn till hållfasthet

Question 2

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd

Answer 2

I mitten finns en märg. Utanför detta finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambium, innerbark och ytterbark.

Question 3

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

Answer 3

Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag (furu, gran), men de har samma hållfasthetsegenskaper.

Question 4

Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd resp. lövträd?

Answer 4

Hos lövträd innebär stora årsringar större hållfasthet, för barrträd är det tvärt om.

Question 5

Vilka är träets huvudriktningar?

Answer 5

• fiberriktning (stammens längdriktning)
• radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna)
• tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna)

Question 6

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber

Answer 6

Ihåliga rör (2-6 mm långa). Dessa är “limmade” tillsammans.

Question 7

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

Answer 7

Uppkomsten kan bero på spiralväxt eller snedsågning. Konsekvensen blir sämre hållfasthet.

Question 8

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

Answer 8

När allt fritt vatten i cellhålrummet har torkat bort men cellväggarna fortfarande är fuktiga så har man nått fibermättnadspunkten. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.

Question 9

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?

Answer 9

30 - 35% i avverkad
(kärna 130-150 %, splinten 23 – 30%)
6-9,5 % brädgolv, möbler och inredningar
9-14 % innerpaneler, limträ, innertrappor, fönster och dörrar.
12-22 % ytterpaneler, konstruktionsvirke, impregnerat virke.

Question 10

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

Answer 10

För att de torkar mycket enklare i fiberriktningen.

Question 11

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

Answer 11

För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation.

Question 12

Hur uppkommer fuktrörelse i trä?

Answer 12

Fuktrörelse uppkommer endast då vätska upptas/avges av cellväggarna innan fibermättnadspunkten uppnåtts.

Question 13

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten.

Answer 13

Hållfasthet – minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27 %.
E-modul – minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter konstant.
Fuktrörelse – den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten)

Question 14

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.

Answer 14

• Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen – Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.
• Fuktkvot – Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27 %
• Temperatur – Ökad temperatur ger minskad hållfasthet (stabiliseras runt 75%)
• Densitet – Hållfastheten ökar med ökad densitet.
• Dimensioner – Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvalitén. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små

Question 15

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träslaget furus huvudriktningar

Answer 15

För furu:
Radiell – drag 4 Mpa, tryck 7,5 MPa
Tangentiell -
Fiberriktning – drag 104 Mpa, tryck 46 MPa

Question 16

Beskriv hur några egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen på grund av träets anisotropi

Answer 16

Fuktrörelsen är störst i tangentiell och minst i fiberriktningen.
Fuktupptagningen är mycket större i fiberriktningen. Hållfastheten är större i fiberriktningen

Question 17

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirket?

Answer 17

Svampar och bakterier, insekter och havsdjur.

Question 18

Nämn och beskriv några rötsvampar

Answer 18

1. Vedmusslingen - Den vanligaste rötsvampen i träfönster.
2. Hussvampen - käkar cellulosa, träet krymper och spricker.
3. Källarsvampen (som ovanstående) - kräver högre fuktkvot. Angriper främst barrträd.
4. Mögelsvamp – Kan inte bryta ned träfibrerna och växer därför ofta ytligt. (Missfärgande).

Question 19

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

Answer 19

Impregnering – Det finns flera sorter. Man sprutar in sådant som koppar, arsenik och organiska ämnen i materialet. (Man skiljer på tryckimpregnering och vakuumimpregnering).
Värmebehandling – hettar upp till syrfri miljö (ca. 200 grader) skydd mot rötsvampar, det blir brunaktigt.

Question 20

Vilka kriterier för visuell sortering krävs för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

Answer 20

Kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.