Kapitel 19 - Trä Flashcards
Beskriv hur en trädstam är uppbyggd, på makroskopisk nivå, samt hur tillväxt
och näringstransport sker i trädstammen.
- Centralt genom hela trädstammen löper märgen.Utanför denna finns veden och ytterst barken.
- Mellan veden och barken finns ett skikt (kambium) där tillväxten sker. I detta skikt bildas nya celler, varvid vissa bildar bark och andra bildar ved.
- Barken kan delas in i ytterbarken som består av döda celler med en skyddande funktion, och innerbarken som består av levande celler. I dessa transporteras näringen från trädets krona och nedåt.
Beskriv skillnaden mellan kärnved och splintved?
Kärnved: Den inre delen, börjar bildas efter 30 år.
Splintved: Den yttre delen
Vilka egenskapsskillnader finns mellan kärnved och splintved?
Kärnved:
* Mindre fuktrörelser
* Naturlig motståndskraft mot biologiska angrepp
Splintved:
* Mer fuktrörelser
* Dålig beständighet mot biologiska angrepp
Vilka är träets huvudriktningar?
- Fiberriktning (stammens längdriktning)
- Radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna)
- Tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna)
Beskriv uppbyggnaden av en träfiber på mikronivå.
Primärväggen: hoplimmad med kringliggande cellers primärväggar och består av cellulosa
Sekundärväggar (3stycken): innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin och bildar tillsammans huvuddelen av cellen.
Beskriv uppbyggnaden av en, trakeid
Trakeider har en mekanisk funktion och transporterar vatten och näringsämnen.
Lång ( 3–4 mm) och smal cell försedd med gårdade porer. Färdigbildade trakeider består enbart av en cellvägg. Inuti en trakeid finns alltså ingen cytoplasma, utan trakeiden fungerar som ett rör vilket genom porer står i förbindelse med andra trakeider.
Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.
Snefibrighet:Fibrerna inte löper i virkets längdriktning
Uppkomst: Spiralväxt hos det levande trädet eller av snedsågning (ej parallellt med märgen)
Konsekvenser: Virkets hållfasthet blir starkt nedsatt
Varför är trä starkare i fiberriktningen jämfört med tvärs träfibern?
På grund av träets anisotropa struktur
Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?
Den fuktkvot under vilken krympning/svällning sker och de mekaniska egenskaperna påverkas.
Vilka materialegenskaper påverkas av fibermättnadspunkten? Vad händer med materialegenskaperna ovanför resp under fibermättnadspunkten?
Hållfasthet
Volym
Värmeledningsförmåga
Under fibermättnadspunkten: Ökad hållfasthet, träet krymper värmeledningsförmåga minskar
Ovanför fibermättnadspunkten: Minskad hållfasthet, träet sväller och värmeledningsförmågan ökar
Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och
vid normalt rumsklimat?
Fällning: 50% i kärnan och 160% i splinten.
Fibermättnadspunkten: 23-30%
Normalt rumsklimat: ca 20% samma som fuktkvoten inomhus helst(oklart)
I tidningen “Vi i villa” nr 1 2006 ställs bl.a. frågan: “Kan ved bli för gammal”?
Den tillfrågade experten svarar då: “Ja, den kan bli för gamma! Den blir helt enkelt
för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt”.
Stämmer detta? Kommentera detta påstående.
Nej, för då torrare den är desto bättre blir den.
Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.
För det ryms mindre vätska i korta bitar virke och vätskan måste färdas kortare i fibrerna för att ”komma ut”
Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?
För att det inte ska ske för stora fuktrörelser, vilket leder till förflyttningar Det är viktigt att träet överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande miljön
Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?
För att det inte ska ske för stora fuktrörelser, vilket leder till förflyttningar Det är viktigt att träet överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande miljön
Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten.
Hållfasthet: Minskar med en ökande fuktkvot.
E-modulen: Minskar med en ökande fuktkvot..
Fuktrörelser: Rätlinjigt samband. Högre fuktkvot ger upphov till ökade fuktrörelser.
(Däremot ändras varken hållfastheten eller e-modulen då det överstiger en viss fuktkvot, den förblir då konstant.)
SE GRAFER s.444-445 och 449
Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur
träets hållfasthet påverkas.
Träslag: Anisotropa egenskaperna skiljer sig åt
Fuktkvot: Ökade fuktkvot ger minskad hållfasthet
Temperatur:Höga temperaturer minskar tryckhållfastheten
Densitet:Ökande torrdensitet ger högre böjhållfasthet
Belastningsriktning: Starkast i drag i fiberriktningen, dryck vinkelrätt mot fibrerna ger en låg hållfasthet.
Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar.
Drag i fiberriktningen: Högsta hållfastheten uppnås. Relativt sprött brott
Tryck i fiberriktningen: Halva hållfastheten uppnås (fibrer böjer sig vid tryck)
Tryck vinkelrätt mot fibrerna: Låg och svårdefinerad hållfasthet
Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke?
Svampar och insekter
Nämn och beskriv några rötsvampar.
Äkta Hussvampen:
* Mycel som bildar strängar som gör att svamppen kan sprida sig över långa avstånd.
* Skapar eget vatten för tillväxt om virket torkar ut.
Källarsvampen:
* Kräver hög fuktkvot för tillväxt
* Förekommer i samband med läckage
* Angriper främst barrträd
Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?
- Impregnering av olika form (tryck, vakuum).
- Träskyddsmedel
- Värmebehandling (lägre fuktupptagning och fuktrörelser).
- Acetylerat trä.
Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av trä?
M: Havsvatten; Tryckimpregnering
A: Sötvatten; Tryckimpregnering
AB: Furu ovan mark; Tryckinpregnering
B: Snickerier ovan mark; Vakuumimpregning
Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?
förekomst av kvistar, sprickor och snedfibrighet.
Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?
Visuellt: kvistar, snedfibrighet, sprikor, hål, form, svampangrepp.
Maskinellt: densitete, e-modul, inre struktur (röntgen).
I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?
C14, CC18, CC24, C30. Beskriver karakatäristiska böjhållfastheten i MPa.
Beskriv uppbyggnaden av en limträbalk
En limträbalk består av raka eller böjda konstruktionselement av sammanlimmade trälameller.
I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?
GLxx
(xx är karaktäristisk hållfasthet)
