Kapitel 18: Trä Flashcards

1
Q

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna?

A

I mitten finns en märg. Utanför detta finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambium, innerbark och ytterbark.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

A

Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag (furu, gran), men de har samma hållfasthetsegenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd resp. lövträd?

A

Hos lövträd innebär stora årsringar större hållfasthet, för barrträd är det tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är träets huvudriktningar?

A

Tangentiell, radiell och fiberriktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber.

A

Ihåliga rör (2-6 mm långa). Dessa är limmade tillsammans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

A

Konsekvensen blir sämre hållfasthet, uppkomsten kan bero på spiralväxt eller snedsågning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

A

När allt fritt vatten i cellhålrummet har torkat bort men cellväggarna fortfarande är fuktiga så har man nått fibermättnadspunkten. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?

A

30 - 35% i avverkad (kärna, 130-150 % i splinten)
23 – 30%
6-9,5 % brädgolv, möbler och inredningar
9-14 % innerpaneler, limträ, innertrappor, fönster och dörrar. 12-22 % ytterpaneler, konstruktionsvirke, impregnerat virke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

A

För att de torkar mycket enklare i fiberriktningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

A

För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur uppkommer fuktrörelse i trä?

A

Fuktrörelse uppkommer endast då vätska upptas/avges av cellväggarna innan fibermättnadspunkten uppnåtts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten.

A

Hållfasthet – minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27 %.
E-modul – minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter konstant.
Fuktrörelse – den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.

A

Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen – Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.
Fuktkvot – Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27 %
Temperatur – Ökad temperatur ger minskad hållfasthet (stabiliseras runt 75%) Densitet – Hållfastheten ökar med ökad densitet.
Dimensioner – Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvalitén. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små provkropparnas hållfastheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träet furus huvudriktningar.

A

För furu:
Radiell – drag 4 Mpa, tryck 7,5 MPa Tangentiell -
Fiberriktning – drag 104 Mpa, tryck 46 MPa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv hur några egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen på grund av träets anisotropi.

A

Fuktrörelsen är störst i tangentiell och minst i fiberriktningen. Fuktupptagningen är mycket större i fiberriktningen. Hållfastheten är större i fiberriktningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirket?

A

Svampar och bakterier, insekter och havsdjur.

17
Q

Nämn och beskriv några rötsvampar.

A

Vedmusslingen – Den vanligaste rötsvampen i träfönster.
Hussvampen – käkar cellulosa, träet krymper och spricker.
Källarsvampen – brunrötesvamp (som ovanstående), kräver högre fuktkvot. Angriper främst barrträd. Mögelsvamp – Kan inte bryta ned träfibrerna och växer därför ofta ytligt. (Missfärgande).

18
Q

Ge exempel på virkesförstörande insekter.

A

Husbocken – förekommer främst i Sydsverige, angriper furu och gran. Den äter ofta på vind. Bärförmågan kan många gånger gå helt förlorad.
Strimmig trägnagare – Den angriper främst virke inomhus, små cirkelrunda hål i ytan, kräver hög luftfuktighet. Små högar av spån utanför.
Pålmasken – Käkar bryggfundament på västkusten (kräver viss salthalt).

19
Q

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

A

Impregnering – Det finns flera sorter. Man sprutar in sådant som koppar, arsenik och organiska ämnen i materialet. (Man skiljer på tryckimpregnering och vakuumimpregnering).
Värmebehandling – slutet av 1990. Hettar upp till syrfri miljö (200 grader) skydd mot rötsvampar, det blir brunaktigt.

20
Q

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

A

Kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.

21
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?

A

K35, K30 K24 K18 K12 siffrorna anser lägsta böjdrag hållfasthet i MPa.

22
Q

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

A

L40, L30, LK 30, LK20.