Kapitel 18: Trä Flashcards
Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna?
I mitten finns en märg. Utanför detta finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambium, innerbark och ytterbark.
Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?
Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag (furu, gran), men de har samma hållfasthetsegenskaper.
Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd resp. lövträd?
Hos lövträd innebär stora årsringar större hållfasthet, för barrträd är det tvärt om.
Vilka är träets huvudriktningar?
Tangentiell, radiell och fiberriktning.
Beskriv uppbyggnaden av en träfiber.
Ihåliga rör (2-6 mm långa). Dessa är limmade tillsammans
Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.
Konsekvensen blir sämre hållfasthet, uppkomsten kan bero på spiralväxt eller snedsågning.
Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?
När allt fritt vatten i cellhålrummet har torkat bort men cellväggarna fortfarande är fuktiga så har man nått fibermättnadspunkten. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.
Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?
30 - 35% i avverkad (kärna, 130-150 % i splinten)
23 – 30%
6-9,5 % brädgolv, möbler och inredningar
9-14 % innerpaneler, limträ, innertrappor, fönster och dörrar. 12-22 % ytterpaneler, konstruktionsvirke, impregnerat virke.
Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.
För att de torkar mycket enklare i fiberriktningen.
Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?
För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation.
Hur uppkommer fuktrörelse i trä?
Fuktrörelse uppkommer endast då vätska upptas/avges av cellväggarna innan fibermättnadspunkten uppnåtts.
Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten.
Hållfasthet – minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27 %.
E-modul – minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter konstant.
Fuktrörelse – den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten)
Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.
Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen – Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.
Fuktkvot – Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27 %
Temperatur – Ökad temperatur ger minskad hållfasthet (stabiliseras runt 75%) Densitet – Hållfastheten ökar med ökad densitet.
Dimensioner – Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvalitén. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små provkropparnas hållfastheter.
Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träet furus huvudriktningar.
För furu:
Radiell – drag 4 Mpa, tryck 7,5 MPa Tangentiell -
Fiberriktning – drag 104 Mpa, tryck 46 MPa
Beskriv hur några egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen på grund av träets anisotropi.
Fuktrörelsen är störst i tangentiell och minst i fiberriktningen. Fuktupptagningen är mycket större i fiberriktningen. Hållfastheten är större i fiberriktningen