Kapitel 1 Flashcards
Social
Relationer, samspel och gemenskap mellan människor. Personliga egenskaper.
Egenskap
Karaktär, kännetecken
Personlighet
Grundläggande drag hos en människa. Hänger ihop med identitet och egenskaper
Social kompetens
Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet
Status
Anseende, prestige, ställning
Normer
Oskrivna regler för hur man ska bete sig
Värderingar
Uppfattningar om vad som t.ex. är värdefullt och eftersträvansvärt
Identitet
Självbild, uppfattning om vem man är
Social identitet
Den del av identiteten som man delar med andra och som innebär att vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar av oss
Socialisation
Process som beskriver omgivningens påverkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den
Internalisering
Individen övertar och gör omgivningens förväntningar och krav till sina egna
Primär socialisation
Den första och ursprungliga påverkan i en människas liv. Det sker i nära relationer främst från familjen genom uppfostran. Barnet lär sig levnadsmönster och sociala regler för att lättare kunna anpassa sig till omgivningen.
Sekundär socialisation
Påverkan på barnet genom andra i samhället utanför den egna familjen. Barnet behöver lära sig att ta hänsyn till andra för att kunna anpassa sig i större sociala sammanhang. Det kan innebära att lära sig nya mönster, regler och sociala koder
Tertiär socialisation
Påverkan från samhället som ofta sker indirekt t.ex. politik, kultur och ekonomi. Det sker även en omedveten påverkan genom t.ex. sociala medier, reklam och massmedier
Interaktion
Samspel, ömsesidig växelverkan
Socialisationsagenter
En person som förmedlar och bidrar till en persons socialisation
Social personlighet
Linje mellan polerna extrovert och introvert. Ingen person har bara egenskaper från en pol. I olika situation visar sig olika sociala egenskaper och beteendet anpassas.
Extrovert personlighet kännetecknande egenskaper
- Öppen
- Sällskaplig
- Pratsam
- Dominant
- Impulsiv
- Livlig
- Utåtriktad
- Spontan
Introvert personlighet kännetecknande egenskaper
- Sluten
- Blyg
- Tystlåten
- Tillmötesgående
- Strukturerad
- Stillsam
- Försiktig
- Eftertänksam
Sociala egenskaper
Består av känslor, tankar och beteenden och varieras vid olika tillfälle
Exempel på sociala mål i Socialtjänstlagen
Handlar om att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
Exempel på sociala mål i LSS
Handlar om jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Sociala strukturer
När människor samspelar och grupperar sig bildas mönster som styr hur deltagarna fungerar tillsammans. De kan uppkomma i formella eller i informella sammanhang
Yttre ramar
Gränser och förutsättningar för hur strukturen eller det sociala sammanhanget ska fungera. Ordning och reda skapar trygghet då alla vet vad som gäller
Inre ramar
Mönster om hur människors relationer fungerar samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra
Den dolda läroplanen
Skolans inflytande på eleverna utvecklar den sociala kompetensen. Förutom att eleverna får kunskaper i skolan övar de även förmågor som underlättar samspel med andra och anpassning i samhället.
Jag-identitet
Det unikt personliga av identiteten som särskiljer oss från andra. Börja formas vid 1,5 år ålder
Eriksons livslånga socialisation
- Spädbarnsåldern (0-1,5): Tillit - misstro
- Småbarnsåldern (1,5-3): Självständighet - tvivel/ skam
- Förskoleåldern (3-6): Initiativförmåga - skuldkänslor/ passivitet
- Tidig skolålder (7-12): Kompetens - Underlägsenhet
- Tonåren (13-19): Identitet - identitetsförvirring
- Tidig vuxenålder (20-40): Närhet - isolering
- Medelåldern (40-65): Produktivitet - stillastående/ regression
- Ålderdomen (65+): Integritet - förtvivlan
Förklara vad som menas med sociala egenskaper och personlighet. Ge exempel.
Sociala egenskaper består av känslor, tankar och beteenden som underlättar social interaktion. Dessa är ofta utvecklingsbara och situationsberoende. Till exempel att vara en god lyssnare eller att lätt skapa förtroende hos andra.
Social personlighet beskriver hur en person är i sociala sammanhang. Detta är mer stabilt över tid och grundar sig på individens inre drag och temperament. Till exempel kan någon vara utåtriktad och spontan, medan en annan är introvert och eftertänksam.
Begreppet social beskrivs bland annat som socialt samspel och samhällsmedborgare. Beskriv dessa. Vilka svårigheter kan brukare ha inom dessa områden?
Socialt samspel handlar om hur människor interagerar med varandra till exempel att kommunicera och samarbeta.
Samhällsmedborgare innebär en individs roll och ansvar i samhället. Samhället består av många olika sociala sammanhang och det krävs olika egenskaper och samspelsförmågor för att passa in och fungera i dessa.
Brukare kan ha svårigheter inom socialt samspel, exempelvis bristande kommunikationsförmåga, svårigheter att tolka sociala signaler eller hantera konflikter. Inom rollen som samhällsmedborgare kan det handla om svårigheter att följa regler, användning av digital teknik och delta i aktiviteter.
Förklara vad som menas med social kompetens. Ge exempel från social omsorg.
Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet
Inom social omsorg handlar det bland annat om att frigöra och utveckla brukarens resurser och förmågor och att hjälpa brukaren att hitta olika sätt och strategier för att öka självständighet och delaktighet.
Till exempel genom att stötta brukaren i att bygga och upprätthålla sociala relationer, delta i sociala aktiviteter, hantera konflikter, kommunicera effektivt och navigera i samhällets strukturer som myndigheter och föreningar.
Beskriv vad som menas med sociala strukturer samt vad yttre ramar och inre faktorer innebär. Ge exempel från social omsorg.
Sociala strukturer: När människor samspelar och grupperar sig bildas mönster som styr hur deltagarna fungerar tillsammans och skapar stabilitet och riktlinjer för samhället. En brukare kan t.ex inte förstå hur man navigerar i samhällets system, som att söka stöd hos myndigheter eller delta i organiserade aktiviteter. Man kan hjälpa vårdtagare med individanpassat stöd som social färdighetsträning och uppmuntran till att delta i sociala aktiviteter.
Yttre ramar: Gränser och förutsättningar för hur strukturen eller det sociala sammanhanget ska fungera. Ordning och reda skapar trygghet då alla vet vad som gäller. En brukare kan t.ex. ha svårigheter att följa regler och rutiner på boendet eller anpassa sig till struktur. Man kan hjälpa brukaren att förstå och anpassa sig till yttre ramar genom tydliga rutiner och stöd i konflikthantering.
Inre faktorer: Mönster om hur människors relationer fungerar samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra. Brukaren som har låg självkänsla eller psykisk ohälsa, kan ha det svårt att skapa relationer eller våga delta i sociala sammanhang. För att stärka inre ramar kan man arbeta med motiverande samtal och skapa trygghet i det sociala samspelet.
Beskriv vad identitet är och de två delarna av den.
Identitet är en individs uppfattning om sig själv och sin plats i världen.
Jag-identitet är det unika och personliga av identiteten som särskiljer oss från andra. Börja formas vid 1,5 år ålder
Social identitet är den del av identiteten som man delar med andra och som innebär att vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar av oss
Tillsammans skapar dessa delar en helhetsbild av vem en person är och hur de relaterar till sin omgivning. Identiteten utvecklas över tid av påverkan av sociala interaktioner och inre utveckling.
Vad menas med socialisationsprocessen? Beskriv några vanliga sätt att se på socialisation.
Socialisationsprocessen beskriver omgivningens påverkan som gör att individen gradvis anpassar sig till den genom yttre påverkan och internalisering.
Sätt att se på det:
* En träning där den vuxna generationen förbereder barnet för vuxenlivet.
* En livslång process. Samhällets strukturer och normer förändras och individen behöver kontinuerligt anpassa sig.
* En anpassning till olika sociala sammanhang och strukturer där specifika roller och regler gäller, till exempel i relation till könsnormer eller i arbetsliv.
Vad menas med begreppet socialisationsagenter? Hur kan detta fungera inom social omsorg?
En person som förmedlar och bidrar till en persons socialisation. Till exempel föräldrar, vänner, media och arbetsplatsen.
Personal stöder brukaren att förstå och anpassa sig till samhällets normer och regler. De hjälpar brukaren att utveckla sociala färdigheter, bygga relationer och delta i samhällslivet vilka främjar brukarens självständighet och delaktighet.
Vad innebär primär, sekundär och tertiär socialisation?
Primär: Första och ursprungliga påverkan i en människas liv. Det sker i nära relationer främst från familjen genom uppfostran. Barnet lär sig levnadsmönster och sociala regler för att anpassa sig till omgivningen.
Sekundär: Påverkan på barnet genom andra utanför den egna familjen. Barnet behöver lära sig att ta hänsyn till andra för att kunna anpassa sig i större sociala sammanhang och lär sig nya mönster, regler och sociala koder
Tertiär: Påverkan från samhället som sker indirekt t.ex. politik, kultur och ekonomi. Det sker även omedveten genom t.ex. sociala medier, reklam och massmedier
Vad socialiserar man genom ”Den dolda läroplanen”?
Skolans inflytande på eleverna utvecklar den sociala kompetensen. Förutom att eleverna får kunskaper i skolan övar de även förmågor som underlättar samspel med andra och anpassning i samhället.
Det handlar också om att internalisera normer för samarbete och respekt för auktoriteter. Till exempel lär sig barn att anpassa sig till sociala normer i klassrummet, även om dessa inte uttryckligen undervisas.
Hur förklarar Erik H. Erikson utvecklingskriser? Hur kan Eriksons livslånga socialisation öka förståelsen för brukares livssituation och mående?
Dem förklarar utvecklingskriser som viktiga faser i livet där individen ställs inför centrala utmaningar som behöver lösas för att gå vidare till nästa fas. Dessa faser involverar konflikter mellan motsatta krafter. Denna synsätt ser socialisation som en livslång process där individen ständigt utvecklas genom interaktioner med andra och samhället.
Genom att förstå Eriksons teori kan man bättre förstå de livskriser som brukare kan uppleva i olika åldrar. Så har barn med funktionsnedsättning en större risk för misstro och tvivel och äldre kan känna förtvivlan och bitterhet. Det kan också hjälpa till att anpassa stödet efter brukarens nuvarande utvecklingsfas och livssituation för att främja välmående och anpassning.
