Kapitel 1 Flashcards
Vad är sociologi?
En tvärvetenskap.
Ett ämne för alla som är intresserade av människor och samspel mellan människor. Det lär oss om varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör och hur det kommer sig att samhällen är utformade som de är.
Vad är sociologins stora frågor?
Varför är världen som den är?
Varför förändras världen?
Varför gör människor det som de gör?
Varför finns det så stora skillnader i människors liv?
Hur kommer världen se ut i framtiden?
Vad är skillnaden mellan deskriptiv och preskriptiv sociologi?
Deskriptiv sociologi beskriver vad någon gör eller vad något är, oberoende av politiska åsikter eller subjektiva vinklar.
Preskriptiv sociologi beskriver hur något bör vara, det syftar på att förändring bör ske.
Psykologiskt perspektiv?
Riktar in sig på en persons inre processer. Vilka känslor och vilken motivation som styr folks tankar om framtiden?
Statsvetenskapligt perspektiv?
Betraktar det politiska system och de politiska ideologier som styr Sverige och på vilket sätt de påverkar folks livsvillkor.
Nationalekonomiskt perspektiv?
Tittar på landets ekonomi och hur resurser fördelas i samhället.
Historisk perspektiv?
Kollar hur olika situationer hade sett ut för 100 år sen och hur de kommer sig att det skett så stora förändringar i ungdomars livsvillkor sedan dess.
Genusperspektiv?
Lägger fokus på hur könsroller styr folks livsvillkor, förutsättningar och val i livet.
Miljöperspektiv?
Studerar hur en person levnadsvanor påverkar miljön. Kan gälla allt från konsumtionsvanor till skolan, jobbet osv.
Sociologins utveckling?
Under 1800-talet började forskare studera människan och samhällets utveckling på ett vetenskapligt sätt. Framför allt i frankrike och andra europeiska länder som sociologin snabbt blev en accepterad vetenskap mycket pga sociologins “fader” den franska filosofen Auguste Comte.
Efter 2a världskriget växte sociologin som vetenskap. 1947 kom den till Sverige, innan dess hade den ingått i ämnet filosofi.
Från tro till vetenskap, uppkomst?
Man började ifrågasätta religiösa förklaringsmodeller. Under lång tid hade man ansett att det var gud som stod bakom skapandet av människorna och deras samhällen. Under upplysningen så blev man mer skeptisk på guds inflytande. Därav började man använda vetenskap för att förklara olika saker i världen.
Användningsområden 1
Användbar för alla som jobbar med att hjälpa människor med deras sociala situation. Ex inom socialtjänsten, psykvården eller polisen. Vet man varför sociala problem uppstår är det lättare att hitta lösningar och vinna förtroende om man har förståelse för deras situation.
Användningsområden 2
Används inom politiken för att förebygga sociala problem. Med hjälp av sociologiska analyser kan man till exempel göra speciella ungdomssatsningar för att fånga upp de som riskerar att hamna på glid.
Användningsområden 3
Ett verktyg för att mäta effekten av olika politiska åtgärder. Om man t.ex lägger ner ett antal fritidsgårdar i en stad, skulle den sociologiska analysen exempelvis visa att ungdomsbrottsligheten ökar som en följd.
Utvecklingsteori 1
Psykodynamiska: Fokuserar på den psykosociala utvecklingen om hur inre behov och motivation gör att vi beter oss på olika sätt. Viktiga personer inom detta perspektiv är Sigmund Freud, Erik H Eriksson och Daniel Stern.
Utvecklingsteori 2
Kognitiva: Intresserar sig för barnets intellektuella utveckling och de processer som gör att barnet kan ta till sig ny kunskap. Jean Piaget ansåg att barnets utveckling skedde i olika mognadsstadier. Lev vygotskij intresserade sig mer för barnets omgivning och hur miljö och samspel med viktiga handledare påverkade utvecklingen.
Utvecklingsteori 3
Behavioristiska: Enligt behavioristiska teorier är det nyfödda barnet som en tavla som kan fylla hur man vill. Barnets beteende och personlighet formas genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen. John B Watson och B.F. Skinner var viktiga föregångare.
Primär socialisation?
Primär: Det är det första sättet vi socialiseras på som startar formningen av vår identitet. De första socialisationsagenter vi utsätts för är ex föräldrar och syskon.
Sekundär socialisation?
Sekundär: Det är andra socialisationsagenter vi utsätts för i de tidiga stadierna av vårt liv, till exempel lärare, vänner, idrottstränare. Lär sig kulturella regler och värderingar.
Tertiär socialisation?
Teritär: Sker genom alla de medier som omger oss. Tv, tidningar, internet, musik, filmer, böcker och spel har stort inflytande på oss. Flera av de normer och värderingar vi har inhämtas och förstärks genom dessa medier, omedvetet eller medvetet.
Beskriv jägar- och samlarsamhället.
Svar: Det var det första samhället för mänskligheten. Principen är att överleva, det vill säga jaga och samla mat för näring.
Beskriv nomadsamhället.
Svar: Människor förflyttar sig beroende på hur naturen betedde sig, det vill säga årstid och säsong.
Beskriv jordbrukssamhället.
Människor började bosätta sig och odla mat. Ideen om självförsörjning uppstod och blev populär, kunde försäkra sig om att man hade mat och kläder under vintern.
Beskriv industrisamhället.
Svar: Människor flyttade till städerna och började arbeta i fabriker, man kunde producera mer än vad man behövde. Började med handel, ett samarbete mellan människor.
Industriella revolutionen?
Den industriella revolutionen började i Storbritannien under mitten av 1700-talet och den kom att förändra världen för alltid. Jordbruket effektiviserades, det blev tekniska framsteg och nya uppfinningar satte fart på tillverkningen och det kom snabbare transportmedel som tåg och fartyg som gjorde det möjligt att kunna handla med stora delar av världen. Det var urbanisering, allt fler flyttade från landet ut till städerna. Människornas levnadsvillkor förändras och även familjebilden. Det blev mer trångbott i städerna, vilket också ledde till att sjukdomar spreds fortare. Man hade också väldigt dåliga arbetsförhållanden i industrierna, man hade väldigt låga löner, inga skyddskläder vilket gjorde att det ofta inträffade olyckor. Det var långa arbetstider, 12-13 timmar. Det var också vanligt med barnarbete eftersom lönerna var så låga så behövde alla i familjen arbeta.
Franska revolutionen?
Den pågick mellan 1798 och 1799 och innebar stora politiska och sociala omvälvningar som spred sig över hela världen. Det franska folket hade tröttnat på adelns förtryck och avskaffade monarkin för att införa ett demokratiskt statsskick under ledorden “frihet, jämlikhet och broderskap” detta spreds över hela Europa och inspirerade andra revolutioner. Den franska revolutionen bidrog också till att arbetare över hela världen tog upp kampen för förbättrade arbetsvillkor och ökat inflytande. Det var en minskad köpkraft bland befolkningen vilket ledde till att den franska industrin behövde lägga ner stora delar. Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och kunde sälja sina varor billigare och detta ledde till att den ekonomiska situationen blev förvärrad eftersom att många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och i sin tur fattiga. Franska revolutionen fick politiska följder som att det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggdes på upplysningens idéer.
Förklara begreppen delkultur och subkultur.
Delkultur: En mindre kultur inom ett samhälle.
Subkultur: En delkultur som inte vill identifiera sig med resten av samhället, till exempel kriminella gäng.
Vad är globalisering och hur påverkas vi av den?
Svar: Innebär att världens länder blir allt starkare knutna till varandra genom olika politiska, ekonomiska och kulturella samspel. Våra levnadsvanor blir mer internationella.
Vad är kultur?
Svar: Det är det som bygger upp och håller samman ett samhälle. En odling av kunskaper, normer, värderingar, levnadsvanor och traditioner som delas av invånarna i samhället.
Funktionalismen?
Ser samhället som en sammanhållen helhet där varje person har sin funktion. Intresserar sig för samhällets strukturer och hur de påverkar individen. Individen själv har inte särskilt mycket inflytande över samhället.
Konfliktteorierna?
Intresserar sig också för samhällets strukturer, men här anser man att människan i hög grad påverkar samhällets utveckling. De konflikter i samhället, i synnerhet mellan de fattiga och de rika som för utvecklingen framåt.
Symboliska interaktionismen?
Fokuserar mest på mänsklig handling och samspel. Man går ner på individnivå och betraktar hur människan skapar gemensamma symboler och regler för att göra tillvaron begriplig och hanterbar. Man anser att det är människornas handlande som styr utvecklingen.
Postmodernism?
Betonar att samhället är mycket mer fragmenterat och varierat än vad tidigare teorier har föreslagit. Fokuserar på hur makt och kunskap är sammanflätade och hur olika grupper skapar sina egna verkligheter och sanningar.
Varför uppstod sociologin som ämne?
Svar: För att urbaniseringen förde med sig ökade sociala problem, man insåg att mänskligt beteende påverkades av olika faktorer och man ville studera detta.
Förklara Durkheims begrepp mekanisk och organisk solidaritet,
Mekanisk solidaritet: Nästan vem som helst kan sköta nästan vilka sysslor som helst, som till exempel i jordbrukssamhället.
Organiska solidaritet: Samhället kräver att man har olika specialkunskaper för att utföra olika uppgifter.
