Kap.2 Konsumtionsteori och utbud av arbetskraft

Question 0

Hur fattar konsumenten sina beslut?

Answer 0

På rationella grunder dvs göra rationella ekonomiska val

Question 1

Vilka val behöver en konsument göra?

Answer 1

Bestämma vilka varor och i vilka kvantiter den ska handla

Question 2

Kardinal nyttoteori?

Answer 2

Antag att vara A motsvarar 100 nyttoenheter och vara B 50, så antas konsumenten föredra vara A. Konsumenter antas alltså kunna mäta nytta i antalet enheter

Question 3

Ordinal nyttoteori?

Answer 3

Innebör att konsumenten enbart kan rangornda olika varukombinationer men inte tillskriva de ett visst värde. Konsumenten kan enbart säga att den föredrar en kombination framförd en andra men inte exakt hur mycket

Question 4

Hur ser konsumentens funktin av nytt ut?

Answer 4

U=f(q1,q2….qn)
Där qi är kvantiten av en vara
pi är priset på en vara

Question 5

Formel för konsumentens budgetretriktion

Answer 5

p1q1+p2q2….=y

Där ystår för konsumentens lön.

Question 6

Räkna ut vara 1 andel av de total utgiftern

Answer 6

p1*q1/y

p1q1/p1q1+p2*q2….

Question 7

Vad påverkar konsumentens konsumtionsval?

Answer 7

Inkomst
Varupriser
Preferenser - subjektiva värdering. I form av postulat

Question 8

Vad är 2 varufallwt?

Answer 8

N=2 ett fall där varusortimentet enbart består av två varor

Question 9

Postulat 1

Answer 9

Om fullständighet. Konsumenten kan enligt detta postulat träffa ett val mellan alla olika varukombinationer. Den rangordningen som konsumenten följer kallas preferensordning. Alltså preferera - föredra.

Konsumenten ska antingen:
Föredra a framför b
Föredra b framför a
Anse att a och b är likvärdiga och därför vara indiffirent.

Question 10

Postulat 2

Answer 10

Om icke-mättnad. Mer av en vara föredras framför mindre. Konsumenten föredrar alltid en varukombination om den innehåller mer av q2 än den andre men lika mycket av q1

Question 11

Postulat 3

Answer 11

Om transivitet. Om a föredras framför b och b framför c. Måste a föredras framför c. Samma sak gäller om konsumenten är indiffirent mellan a och b, men föredrar a framför c, då ska även b föredras framför c.

Question 12

Postulat 4

Answer 12

Om kontinuerlig subsarituerbarhet. Om konsumenten från början föredrar a men sedan minskar en vara av a för b sp kommer denna fortfarande vara indiffirent då dessa ger samma nytta.

Question 13

Indifferenskarta

Answer 13

En karta med olika indiffirenskurvor som anger hur nöjd en konsument är alltså vart den mximerar sin nytta. Desto längre ifrån origo desto nöjdare.

Question 14

Postulat 5

Answer 14

Om avtagande marginell substutionskvot. Egentligen hur mycket är konsumenten vilig att avstå av vara 2 för att fortfarande ligga kvar på samma indifferenkurva. Men ju mindre av vara 2 konsumenten har desto mer vill den ha av vara 1 för att avstå.

Question 15

Vad är MRS?

Answer 15

Marginella substitionskvoten. Defineras som -förändringen i q2/förändring i q1. Det mrs säger är hur mycket ökningen i vara 1 är värd i vara 2. Alltså inget samband med konsumentens värdering av den totala kvantiteten av vara 1.

Question 16

Vad är MU?

Answer 16

Marginalnytta. Förändringen i total nytta alltså U som är resultatet av en marginal förändring av den konumerande kvantiten av en vara när den andra äroförändrar. Kan skrivas som förändringen i U/Förändringen i q1.

Question 17

Indifferenskurvans egenskaper

Answer 17

1. Indifferenskurvan är kontinuerlig
2. Indifferenskurvan har negativ lutning
3. Indifferenskurvan är konvex mot origo
4. Två indifferenskurvor kan inte skära varandra
5. Desto löngre ifrån origo desto större nytta

Question 18

Hur erhålls axelintercept för budgetrestriktionen?

Answer 18

Sätt q1 eller q2 till 0 så att enbart den ena varan konsumeras. Sedan p*q eller y/p

Question 19

Hur erhålls budgetlinjens lutning?

Answer 19

Den erhålls genom att bryta ut q2.

q2=-p1/p2*q1+y/p2

Funkar även med -p1/p2*q1

Question 20

Vad är konsumtionsmöjlighetsområde?

Answer 20

Allt ifrån origo och ut till budgetlinjen

Question 21

Vart har konsumenten nått maximal nyttonivå?

Answer 21

Där budgetrestriktionen tangerar en indifferanskurva så långt bort ifrån origo som möjligt.

Question 22

Optimipunkt?

Answer 22

Den punkt där indifferenskurvan tangerar budgetlinjen. Där är även mrs=p1/p2. Alltså lika stort som prisförhållandet.

Question 23

Vad händer vid en inkomstförändring?

Answer 23

Budgetrestriktionen pararell förskjuts uppåt eller neråt beronde på om den är positiv eller negativ.

Question 24

Engelkurva

Answer 24

Visar det grafiska sambandet mellan efterfrågan på q1 förändras vid olika inkomster.

Question 25

Normala varor

Answer 25

Vid normala varor ökar efterfrågan i takt med att inkomsten ökar.

Question 26

Inferiorvara

Answer 26

Fattigmansvara brukar det kallas. Alltså en vara vars efterfrågan minskar i takt med ökad inkomst. Tex nudlar

Question 27

Effekter av prisändring

Answer 27

Förändras priset på vara 1 så minskar eller ökar efterfrågan på normala varor beronde på om det är positivt eller negatativt. Efterfrågan på vara två förblir lika

Question 28

Vad händer om alla priser ink lön förändras?

Answer 28

Ingenting händer. Budgetrestriktionen förblir den samma

Question 29

Substionseffekt

Answer 29

Förklaras med att vara 1 blcit relativt dyrare jämfört med vara 2. Effekten beror alltså på prisförhållandet. Uppstårg enom att gen en inkomstökning för att ligga kvar på samma nyttonivå. Se figur 2.29

Question 30

Inkomsteffekt

Answer 30

Minskad köpkraft, alltså realinkomsten minskar i och med att vara 1 blir dyrare

Question 31

Giffen-vara

Answer 31

Om inkomsteffekten motverkar och lverväger substitionseffelten är varan en giffen vara. En vara som vid minskas inkomst ökar i efterfråga. Alltså när varan blir dyrare ökar efterfrågan på den

Question 32

Komplementära varor

Answer 32

Varor som används tillsammans. Tex tobak och pipa. När p2 ökar minskar q1

Question 33

Substituva varor

Answer 33

Varorna kan ersätta varandra. Ökar p2 ökar q1. Tex pris på bensin och bussåkamde

Question 34

Oberoende varor

Answer 34

Efterfrågan på varorna hör ibte ihop. Tex fisk och bomull. Dvs om p2 ökar påverkas inte q1

Question 35

Vad står U för?

Answer 35

Nytta

Question 36

Vad står p för?

Answer 36

Pris

Question 37

Vad står q för?

Answer 37

Kvantitet

Question 38

Vad står L för?

Answer 38

Ledig tid

Question 39

Vad står w för?

Answer 39

Timlön

Question 40

Vad står y för?

Answer 40

Inkomst

Question 41

Vad står Yför?

Answer 41

Arbetafriinkomst

Question 42

Vad står T för?

Answer 42

Tillgängliga timmar

Question 43

Hur ser individens tidsbudgetrestriktion ut?

Answer 43

pq=wH+Y. Det vänstra ledet anger konsumtionsutgifter vilket motsvarar dethögra ledet nämligen periodens totala inkomst. Individen antas inte kunna påverka varupriset, timlönen samt den arbetsfria inkomsten.

Question 44

Hur får man fram tidsbudgetlinjens lutning?

Answer 44

Ser ut på följande sätt q=-w/pL+(wT+Y)/P bryt ut q. annars funkar w/pd

Question 45

Resarvationslön

Answer 45

Den lön vid individen indiffirent mellan att jobba och vara ledig.

Question 46

Proportionella skatter

Answer 46

Genomsnittsskatten är konstant och då oberoende av inkomsten.