Kap.2 Konsumtionsteori och utbud av arbetskraft Flashcards
Hur fattar konsumenten sina beslut?
På rationella grunder dvs göra rationella ekonomiska val
Vilka val behöver en konsument göra?
Bestämma vilka varor och i vilka kvantiter den ska handla
Kardinal nyttoteori?
Antag att vara A motsvarar 100 nyttoenheter och vara B 50, så antas konsumenten föredra vara A. Konsumenter antas alltså kunna mäta nytta i antalet enheter
Ordinal nyttoteori?
Innebör att konsumenten enbart kan rangornda olika varukombinationer men inte tillskriva de ett visst värde. Konsumenten kan enbart säga att den föredrar en kombination framförd en andra men inte exakt hur mycket
Hur ser konsumentens funktin av nytt ut?
U=f(q1,q2….qn)
Där qi är kvantiten av en vara
pi är priset på en vara
Formel för konsumentens budgetretriktion
p1q1+p2q2….=y
Där ystår för konsumentens lön.
Räkna ut vara 1 andel av de total utgiftern
p1*q1/y
p1q1/p1q1+p2*q2….
Vad påverkar konsumentens konsumtionsval?
Inkomst
Varupriser
Preferenser - subjektiva värdering. I form av postulat
Vad är 2 varufallwt?
N=2 ett fall där varusortimentet enbart består av två varor
Postulat 1
Om fullständighet. Konsumenten kan enligt detta postulat träffa ett val mellan alla olika varukombinationer. Den rangordningen som konsumenten följer kallas preferensordning. Alltså preferera - föredra.
Konsumenten ska antingen:
Föredra a framför b
Föredra b framför a
Anse att a och b är likvärdiga och därför vara indiffirent.
Postulat 2
Om icke-mättnad. Mer av en vara föredras framför mindre. Konsumenten föredrar alltid en varukombination om den innehåller mer av q2 än den andre men lika mycket av q1
Postulat 3
Om transivitet. Om a föredras framför b och b framför c. Måste a föredras framför c. Samma sak gäller om konsumenten är indiffirent mellan a och b, men föredrar a framför c, då ska även b föredras framför c.
Postulat 4
Om kontinuerlig subsarituerbarhet. Om konsumenten från början föredrar a men sedan minskar en vara av a för b sp kommer denna fortfarande vara indiffirent då dessa ger samma nytta.
Indifferenskarta
En karta med olika indiffirenskurvor som anger hur nöjd en konsument är alltså vart den mximerar sin nytta. Desto längre ifrån origo desto nöjdare.
Postulat 5
Om avtagande marginell substutionskvot. Egentligen hur mycket är konsumenten vilig att avstå av vara 2 för att fortfarande ligga kvar på samma indifferenkurva. Men ju mindre av vara 2 konsumenten har desto mer vill den ha av vara 1 för att avstå.
Vad är MRS?
Marginella substitionskvoten. Defineras som -förändringen i q2/förändring i q1. Det mrs säger är hur mycket ökningen i vara 1 är värd i vara 2. Alltså inget samband med konsumentens värdering av den totala kvantiteten av vara 1.
Vad är MU?
Marginalnytta. Förändringen i total nytta alltså U som är resultatet av en marginal förändring av den konumerande kvantiten av en vara när den andra äroförändrar. Kan skrivas som förändringen i U/Förändringen i q1.
Indifferenskurvans egenskaper
- Indifferenskurvan är kontinuerlig
- Indifferenskurvan har negativ lutning
- Indifferenskurvan är konvex mot origo
- Två indifferenskurvor kan inte skära varandra
- Desto löngre ifrån origo desto större nytta
Hur erhålls axelintercept för budgetrestriktionen?
Sätt q1 eller q2 till 0 så att enbart den ena varan konsumeras. Sedan p*q eller y/p
Hur erhålls budgetlinjens lutning?
Den erhålls genom att bryta ut q2.
q2=-p1/p2*q1+y/p2
Funkar även med -p1/p2*q1
Vad är konsumtionsmöjlighetsområde?
Allt ifrån origo och ut till budgetlinjen
Vart har konsumenten nått maximal nyttonivå?
Där budgetrestriktionen tangerar en indifferanskurva så långt bort ifrån origo som möjligt.
Optimipunkt?
Den punkt där indifferenskurvan tangerar budgetlinjen. Där är även mrs=p1/p2. Alltså lika stort som prisförhållandet.
Vad händer vid en inkomstförändring?
Budgetrestriktionen pararell förskjuts uppåt eller neråt beronde på om den är positiv eller negativ.
Engelkurva
Visar det grafiska sambandet mellan efterfrågan på q1 förändras vid olika inkomster.
Normala varor
Vid normala varor ökar efterfrågan i takt med att inkomsten ökar.
Inferiorvara
Fattigmansvara brukar det kallas. Alltså en vara vars efterfrågan minskar i takt med ökad inkomst. Tex nudlar
Effekter av prisändring
Förändras priset på vara 1 så minskar eller ökar efterfrågan på normala varor beronde på om det är positivt eller negatativt. Efterfrågan på vara två förblir lika
Vad händer om alla priser ink lön förändras?
Ingenting händer. Budgetrestriktionen förblir den samma
Substionseffekt
Förklaras med att vara 1 blcit relativt dyrare jämfört med vara 2. Effekten beror alltså på prisförhållandet. Uppstårg enom att gen en inkomstökning för att ligga kvar på samma nyttonivå. Se figur 2.29
Inkomsteffekt
Minskad köpkraft, alltså realinkomsten minskar i och med att vara 1 blir dyrare
Giffen-vara
Om inkomsteffekten motverkar och lverväger substitionseffelten är varan en giffen vara. En vara som vid minskas inkomst ökar i efterfråga. Alltså när varan blir dyrare ökar efterfrågan på den
Komplementära varor
Varor som används tillsammans. Tex tobak och pipa. När p2 ökar minskar q1
Substituva varor
Varorna kan ersätta varandra. Ökar p2 ökar q1. Tex pris på bensin och bussåkamde
Oberoende varor
Efterfrågan på varorna hör ibte ihop. Tex fisk och bomull. Dvs om p2 ökar påverkas inte q1
Vad står U för?
Nytta
Vad står p för?
Pris
Vad står q för?
Kvantitet
Vad står L för?
Ledig tid
Vad står w för?
Timlön
Vad står y för?
Inkomst
Vad står Yför?
Arbetafriinkomst
Vad står T för?
Tillgängliga timmar
Hur ser individens tidsbudgetrestriktion ut?
pq=wH+Y. Det vänstra ledet anger konsumtionsutgifter vilket motsvarar dethögra ledet nämligen periodens totala inkomst. Individen antas inte kunna påverka varupriset, timlönen samt den arbetsfria inkomsten.
Hur får man fram tidsbudgetlinjens lutning?
Ser ut på följande sätt q=-w/pL+(wT+Y)/P bryt ut q. annars funkar w/pd
Resarvationslön
Den lön vid individen indiffirent mellan att jobba och vara ledig.
Proportionella skatter
Genomsnittsskatten är konstant och då oberoende av inkomsten.
