Kap 5 Människo Kroppen

Question 1

Blodkärlssystem
Vad innebär dubbelt kretslopp

Answer 1

Ett dubbelt kretslopp innebär att man har 2 olika blodkärlssystem/ 2 blodkretslopp.
Ett litet som pumpar blod från hjärtat till lungorna.
Samt ett stort där blod pumpas ut till hela kroppen.
effektiv blodflöde pga bra fart

Question 2

Hur fungerar det lilla kretsloppet ?

Answer 2

• Det syrefattiga blodet pumpas ut från lungartären (höger sida)till kapillärerna i lungorna
• där det omvandlas till syrerikt blod
• det nya syrerika blodet pumpas tillbaka in i hjärtat genom förmak i en lungven (vänster sida)
  Detta sker sedan i ett kretslopp

Question 3

Hur fungerar det stora kretsloppet ?

Answer 3

• vänstra kammaren av hjärtat pumpar ut det syrerika blodet genom aorta till kapillärerna i kroppen
• syret förbrukas i kapillärerna
• åker sedan tillbaka till högra hjärtats förmak genom hålven.
• går vidare in i högra kammaren i ett kretslopp med lilla kretsloppet.

Question 4

Vad är segelklaffar?

Answer 4

• segelklaffar är som en slags backventil som hindrar blodet att rinna tillbaka in i förmaket efter att det åkt förbi.
• som en bil som behöver bromsar från att inte åka baklänges.

Question 5

Vad är slagvolym?

Answer 5

• volym blod som en människa pumpar ut från hjärtat vid varje slag. Är ca 70ml. Beroende på individ

Question 6

Minutvolym ?

Answer 6

• minutvolym är den volym blod som pumps ut på en minut.
• vid vila = 5L per min

Question 7

Hjärtfrekvens & vilopuls?

Answer 7

• antal slag per minut
• vilopuls är själva hjärtfrekvens vid vila ligger vid 60 slag per min.

Question 8

Hur slår hjärtat ?

Answer 8

• impulscentrum

Question 9

Vad är yttre & inre andning ?

Answer 9

Inre = cellandning
Yttre = transporterar syre till & koldioxid från cellerna

Question 10

Vad är & hur fungerar Gälar ?

Answer 10

Gälar är ett andningsorgan som finns hos vattenlevande djur. T.ex fiskar, kräftdjur & grodyngel.
- har veck som innehåller blodkärl
- använder sig av motströmsprinsipen.

Question 11

Hur fungerar vår andning ?

Question 12

Trakeer?

Answer 12

Tunna luftrör hos insekter

Question 13

Motströmsprincipen ?

Answer 13

• blodet i gälarnas blodkärl åker mot vattnet
• pga av diffusion som gör att syre jämas ut mellan vattnet & blodkärl.

Question 14

Förklara lungorna ?

Answer 14

• luftstupen delar upp sig till 2 stora luftrör som går in i varsinn lunga
• luftrören fortsätter att dela upp sig till mindre förgreningar.
• stora förgreningar innehåller brosk för att hålla rören utspända.

Question 15

Hur andas vi ?

Answer 15

• vid inandnig lyfts revben & mellangärdet sänks.
• brösthålans volym ökar
• trycket inuti lungsäckarna sjunker, lungorna utvidgas
• luft sugs in i lungorna, när sedan lungblåsorna.
• när man andas ut slappnar musklerna som utvidgat brösthålan av.
• pga lungvävnaden är töjbarr. Luft pressas passivt ut ur lungorna.

Question 16

Vad sker med hjärnan när syrebehov informeras?

Answer 16

• ökad cellandning-> mer co2 i blodet
  = sänker blodets PH värde.
• PH berörliga sinnesceller informer andningscentrum att ph har sänkts.
• andningscentrum ökar andingstakten för att minska co2 & öka ph vär.

Question 17

Vitalkapacitet & hyperventilera?

Answer 17

• vitalkapacitet = mängd luft som du kan andas ut i ett andetag efter en maximal inandning.
• hyperventilera = snabb andning som sänker co2 halt under normalvärdet. -> kan hålla andan längre.

Question 18

Öppet blodkärssytem ?

Answer 18

• ex: snäckor, musslor, spindeldjur, insekter ( everbrater, ryggradslösa djur)
• innebär att det inte finns skillnad mellan blod & vävnadsvätska.
• blodkärl öppnar upp sig i vävnader -> blodet töms i vävnadsvätskan.
• vävnadsv sugs upp i cirkulationssysyem genom porer i andra blodkärl.
• ett relativt långsamt system för att transportera ämnen.

Question 19

Slutet blodkärlssystem ?

Answer 19

• ringmaskar, bläckfiskar & ryggradsdjur ( vertebrater)
• blodet pumpas runt i ett slutet blodomlopp
  = öppnar sig inte för vävnadsvätska
• ett snabbare system tsa öppna blodsystemet.

Question 20

Enkelt blodkärlssystem? Hela förklaringen

Answer 20

• är ett blodkärlssystem som finns hos fisk.
  Fiskar har 1 förmak & 1 kammare i hjärtat = innebär tvårummigt.
• kammaren pumpar blod till kapillärer i gälarna. Där syresätts bloder & blir syrerikt.
• Det syrerika blodet sprids sedan till kroppens övriga kapillärsystem i muskelr, tarmar osv.
  Där avges syre till cellerna
• Därefter samlas syrefattigt blod i vener & leds till hjärtats förmak.
  Förmaket pumpar blodet över till kammaren där det får en ny fart & inleder ett nytt varv i blodomloppet.

Processen går sedan om & om.

Question 21

Dubbel blodkärlssystem?

Question 22

Hjärtats rytm ?

Question 23

SA & AV - noden ?

Answer 23

ärtats rytm
● SA-noden / sinusknutan avger regelbundna elektriska impulser som får förmaken att kontrahera och påverkar även AV-noden.
● AV–noden för vidare impulserna
till kamrarna som då också kontraheras.
● SA-noden har en egen rytm, men som kan påverkas av hormoner och nervsignaler.

Question 24

Artärer, kapilärer ?

Answer 24

● Kraftiga väggar som kan stå emot ett högt tryck
● Aortan är den största artären i kroppen
● Blodtrycket faller i kapillärerna
● När blodet når venen behöver det transporteras
tillbaka med hjälp av skelettmuskulatur och klaffar
som finns i venerna.
● Klaffarna stängs så att blodet inte kan åka tillbaks

● De öppnas och stängs beroende på omgivande cellers behov.
● Då kapillärerna ej har någon egen muskelvävnad (sfinktrar) så har kapillärer
muskelvävnad som omringar kapillärer.
● Sfinktrar är muskler som styrs av nervsystemet.
● Nervsystemet kan då påverka vilka kapillärer som är öppna och stängda och
kan i sin tur påverka vart blodet ska prioriteras.
● De celler som har en ökad ämnesomsättning (arbetar hårdare) får då ett ökat
blodflöde för att cellen behöver mer gasutbyte och näring.
● Sfinktrarna påverkas även av hypotalamus (del av hjärnan som håller koll på
kroppstemperaturen) och kan till exempel prioritera blod till huden och svettkörtlarna för att kyla kroppen.

Question 25

Blodtryck?

Answer 25

120/80 är ett normalt blodtryck
● 120 är det systoliska trycket, som är det trycket som mäts när hjärtat pumpar
ut blod i aortan
● 80 är det diastoliska trycket, när hjärtat vilar

Question 26

Kolesterol?

Answer 26

● HDL Kolesterolet - Det “goda” kolesterolet
● LDL - Det “onda” kolesterolet
● LDL kolesterolet kan oxidera och fastna i kärlväggarna. Detta skapar en
inflammation och immunrespons i kärlväggen. När detta sker bildas det plack
(av t ex fett och kalcium), vilket gör blodkärlet skört och trångt.
● Med ett högt blodtryck och ett skört blodkärl kan det brista och orsaka t ex en
hjärnblödning.

Question 27

• saker -> högre blodtryck

Answer 27

Arvsanlaget
● Stress
● Övervikt
● Rökning
● Hög konsumtion av salt
● Högre blodtryck ökar risken för
stroke (hjärnblödning) och hjärtinfarkt.

Question 28

Vävnadsvätska & lymfkärl?

Answer 28

När blodet kommer från artärerna till kapillärerna är trycket så pass högt att det trycks vätska ut
● Vätskan tar med sig lösa ämnen (salter, glukos, syre) ut
● Vävnadsvätskan kommer så småningom till lymfkärl
● Lymfkärlen leder vidare vätskan (lymfa) till större kärl
● Till slut hamnar vätskan i lymfkörtlar/lymfknutor
● I lymfknutorna finns det gott om vita blodkroppar som renar vätskan på främmande föremål (t ex bakterier) innan vätskan återgår till blodomloppet.
● En svullen och öm lymfknut indikerar att det finns en infektion i kroppen

Question 29

Levern?

Answer 29

Från aortan leder portådern näringsrikt blod till levern.
● Levern får första smakprovet på den näring som kommer från tarmen.
● Levern kan vid behov omvandla näringsämnen. Till exempel glukos till
glykogen, som sedan lagras i lever eller muskler.
● Levern kan vid behov återigen omvandla glykogenet till glukos, som cellerna i
kroppen kan använda.
● Levern kan även skapa glukos från aminosyror och fettsyror.
● Levern renar också kroppen från gifter som du kan ha konsumerat i
maten/drycken eller avfallsprodukter från ämnesomsättningen i kroppen.

Question 30

3 försvarsnivåer ?

Answer 30

● I den första nivån har vi huden och
magsyran. Huden är väldigt tät och magsyran är väldigt sur.
● De organismer som tar sig förbi första försvaret kommer till nivå två, där de bemöts av vita blodkroppar som äter upp/förstör inkräktare
● Räcker inte nivå två så bemöts den inkräktande organismen av en vita blodkroppar som masstillverkar vapen som är specifikt anpassat för att slå ut inkräktaren.
● De två första nivåerna är allmänna och den tredje nivån är specifik.
● Att vara immun mot en sjukdom innebär att kroppen slår ut inkräktaren innan
den orsakar sjukdom.

Question 31

Attackera rätt inom vårt immunförsvar?

Answer 31

● Immunförsvaret behöver analysera och se om organismen är en fiende, vilket inte är helt lätt. T ex autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret skapar antikroppar mot friska celler eller mot kroppens vävnad.
● Ryggradsdjuren har utvecklat molekyler i varenda cell som fungerar som en id-kod (MHC).
● Har inte organismen rätt kod, så blir den attackerad av immunförsvaret.
● Vid organtransplantationer har inte organets celler en giltig id-kod, vilket kan
bidra till att kroppen stöter bort organet.

Question 32

Förklara första försvarnivå?

Answer 32

● Det är svårt för de flesta mikroorganismer att ta sig igenom hudens skyddande lager
● I hudens yttersta lager, kallat hornlager är cellerna fyllda med ett hornämne.
● Hornämnet (keratin) gör huden mer motståndskraftig mot till exempel frätande
ämnen och att huden slits och nöts.
● Talg- och svettkörtlarna bidrar även de med försvaret i huden. Lågt pH, giftiga
ämnen för bakterier, lysosymer (angriper bakteriens cellvägg).
● Vi har även bakterier på huden som välkomnas då de sänker pH värdet och
konkurrerar med ovälkomna bakterier.
● Där huden inte täcker ingångarna (näsa, mun) finns slemhinnor med lågt pH
värde och flimmerhår som transporterar och för upp slem till svalget.
● Saltsyran tillsammans med pepsinet i magsäcken dödar de flesta
mikroorganismer.
● Tårvätskan innehåller lysosomer

Question 33

Förklara andraförsvarsnivå?

Answer 33

● När patogenerna tar sig förbi den första försvarslinjen så bemöts de den andra försvarslinjen.
● Den andra försvarslinjen består av vita blodkroppar som ger ett allmänt skydd
● De finns i blodet och i lymfa och vid behov tar de sig även fram i vävnader.
- Lymfa är en vätska
- Transporteras av lyftkärlen
- Lymfkörtlar suger upp en del av lymfan och förstör bakterier, virus eller annat som kan vara skadligt för kroppen
- Mjälten (v sida bröstkorg
- Brässen (vid hjärtat)
- Halsmandlarna

Question 34

Ex på vitablodkroppar i andra försvarnivån?

Answer 34

Makrocyter & makrofager

Question 35

Inflammation?

Answer 35

● Kan uppstå vid en mekanisk skada eller vid en
infektion och triggar en allmän försvarsrespons
(andra försvarslinjen).
- Inflammationen börjar med att skadade celler, mastceller och/eller fagocyter utsöndrar bland annat histamin
- Detta ökar blodkärlens storlek och det blir ett ökat blodflöde till det skadade området. Det blir fler blodplättar som stoppar blödningen.
- En ökad mängt vita blodkroppar tar sig dit via blodet.
- Vid en långvarig inflammation blir det en massvis samling av döda fagocyter, vilket skapar en vätska vid namn var.

Question 36

Olika celler ?

Answer 36

Granulocyter
● Står för ungefär 60-70 % av de vita blodkropparna
● De kan röra sig i kroppen och äta upp bakterier och svampar genom
fagocytos
● De spårar bakterier och skadade celler via kemotaxis

Dendritiska celler
● De befinner sig i bland annat hudens vävnader och i slemhinnornas vävnader - Där attackerar de patogener
- Efter att ha konsumerat patogenen förflyttar de sig till bland annat lymfknutor - Där delger de sitt bytes ämnen för vita blodkroppar som tillhör det specifika försvaret
- Både makrofager och dendritiska celler samarbetar med tredje försvarsnivån

Mastceller
● Befinner främst i luftvägarnas slemhinnor
- Ger ifrån sig inflammatoriska ämnen, som t ex histamin och vi får förkylningssymtom
- Kan ge problem då mastceller kan reagera på vanliga partiklar som finns i vår omgivning. T ex mögel och pollen.
- Begränsar bakterieinfektioner och tar hand om gift från till exempel orm och bi.

Natural Killer cells (NK-celler)
● Tar hand om de virus som gömmer sig i våra celler
- För att ta reda på vilka celler som är infekterade av virus kollar NK cellerna cellens id kod.
- Godtas inte id koden av NK cellen så tvingas cellen till självmord genom ett programmerad celldöd, där cellkärnan bryts ned.
- NK celler är också viktiga i skydd mot cancer, där en tumör kan visa en avvikande id kod.

Question 37

Blodet ?

Answer 37

● Kan delas in i två delar, blodplasma (ca 55%) och blodkroppar (ca 45%)
● Blodplasman innehåller 90% vatten,
7% protein och 3% salt, vitaminer, hormoner, glukos osv.
● Blodkropparna bildas av stamceller och behovet för respektive blodkropp regleras av kroppen
● Antalet blodkroppar varierar. Är du sjuk ökar antalet vita blodkroppar och är du på en hög höjd med en lägre syrehalt ökar mängden röda blodkroppar.

Question 38

Röda blodkroppar ?

Answer 38

Innehåller massor med hemoglobin, ett protein som binder syre och bidrar till att blodet har en enastående förmåga att transportera syrgas. Hela 98% av det syre blodet hämtar från lungorna binds till hemoglobin och 2% är lös gas i blodplasman.
● Vidare binder hemoglobinet en tredjedel av den koldioxid som transporteras i blodet.
● Antalet röda blodkroppar i blodet varierar beroende på hur högt du bor över havsnivån. En som bor högt över havsnivån har fler röda blodkroppar än de som bor i nivå med havet. Därför är det vanligt att elitidrottare tränar på en hög höjd innan tävlingar.

Question 39

Forts, röda blodkroppar ?

Answer 39

Forts. röda blodkroppar
● De minsta cellerna i människan
● På grund av sin form och storlek är den anpassad för att syre och koldioxid
ska diffundera snabbt
● De saknar cellkärna (DNA och RNA) och kan inte skapa proteiner för att
reparera cellskador eller genomgå celldelning
● De lever i ungefär 4 månader och sen tar levern hand om dessa. Järnet i
hemoglobinet återanvänds till stor del och hemoglobinet åker till gallan och ut
med avföringen.
● Nyproduktion av röda blodkroppar sker i benmärgen

Question 40

Blodplättar ?

Answer 40

Blodplättar
● En för stor förlust av blod är livshotande.
● Blodplättar saknar cellkärna och lever bara i cirka 8-10 dagar.
● Blodplättar fäster i bindvävsskikt och genomgår en förändring.
● En förändrad blodplätt öppnar upp sig för att nästa blodplätt
ska kunna ta fäste.
● Detta görs inom 2-5 minuter och räcker vanligtvis till för att
täta och stoppa blödningen i blodkärlet.
● Är det en större blödning behöver det bildas en sårskorpa.
● Sårskorpan lossnar när cellerna har bildat en ny kärlvägg

Question 41

3dje försvarsnivå

Answer 41

De som sköter kroppens tredje försvarsnivå är lymfocyter
- Lymfocyter arbetar i lymfsystemet
- I lymfsystemet ingår lymfkärl, lymfknutor och lymfatisk vävnad i t ex thymus, mjälten och halsmandlarna
● Lymfocyterna har utvecklats till att bli en av de mest avancerade cellerna i kroppen.
- De agerar själva i försvar mot inkräktare och styr även andra funktioner i
immunsystemet, vilket gör vårt icke specifika försvar mer effektivt.
● Lymfocyterna delas in i två huvudgrupper, B-lymfocyter och T-lymfocyter

Question 42

Vad är & hur fungerar Antigener?

Answer 42

Virus och bakterier kännetecknas av unika molekyler på deras yta
● Lymfocyterna använder detta för att identifiera välkomna och ovälkomna
organismer
● De använder även detta för att skapa ett specifikt försvar mot vissa specifika
patogener
● När lymfocyter har fått en identitet på en patogen och utlöser
försvarsreaktioner mot dessa kallas de för antigener.
● På en T-lymfocyts yta finns receptorer som har möjligheten att binda sig till en
antigen på en cell. När den är bunden till cellen så kan den döda cellen.
● En B-Lymfocyt bildar antikroppar som “Låser upp” antigener.

Question 43

Vad & hur fungerar antikroppar ?

Answer 43

Är uppbyggda av proteiner och kallas för immunoglobuliner (Ig)
● Har en Y form, där övre delen kallas för skänklar och nedre delen skaft
● Skänklarna binder till antigener. Det finns oändligt med olika antigener och
därför behöver antikropparna ha detsamma.
● Nyskapade B-lymfocyter har ofärdiga gener för antikropparnas uppbyggnad
och först vid cellens mognaden färdigställs generna.
● Vid mognaden sätts kvävebaserna ihop slumpmässigt och det finns många
olika genvarianter för antikroppar hos B-lymfocyterna.
● En mognad B-lymfocyt delar sig till identiska dotterceller.
- Det finns kanske hundratals miljoner olika B-lymfocyt familjer i kroppen med olika antikroppar
- Ändå finns det patogener som det inte finns antikroppar för

Question 44

B - lymfocyter & t hjälpar celler ?

Answer 44

● B-lymfocyter i strid med en bakterie genomgår celldelning och skapar minnesceller och plasmaceller.
- Celldelningen behöver dock hjälp av T-hjälparceller innan den aktiveras
a) EninaktivB-lymfocytbindertillenpatogenochäteruppden
b) Den inaktiva B-lymfocyten visar en fraktion av patogenens dna i sin id kod
(MHC 2)
c) Viantarattenfagocyt(makrofagellerdendritiskaceller)harkonsumeraten
likadan patogen
d) EninaktivT-hjälparcellbindertillmakrofagensIDkodochaktiveras
e) EnaktivT-hjälparcellbindertillB-lymfocytensIDkod(MHC2)ochaktiverarB-
lymfocyten
f) Den nu aktiva B-lymfocyten genomgår celldelning och bildar plasmaceller och
minnesceller

Question 45

Hur antikropparna slår ut en patogen

Answer 45

När antikropparna får grepp om patogenen så kan patogenen slås ut på olika sätt
- De kan koppla ihop patogener med sina skänklar
- Vara ett hinder för patogenens framfart
- Antikropparna kan omringa ett virus och hindra att viruset injicerar sin
arvsmassa i flera celler
- Skapa komplementproteiner som slår ut patogenen
- Komplementproteiner leder vägen för fagocyter med kemotaxi

Question 46

Enkelt blodkärlssystem steg 3

Answer 46

kallas enkelt blodomp pga blod som pumpas ut från hjärtat. Både upptar syre från andningsorganen & avger syre i kroppens övriga kapillärsystem innan det återvänder till hjärtat.

• omloppet är långsamt pga blodtrycket sjunker i gälarna. Innan det når ut till övriga delar av kroppen.
  Det tar tid för kroppen att syresättas.