Kap 5 Människo Kroppen Flashcards
Blodkärlssystem
Vad innebär dubbelt kretslopp
Ett dubbelt kretslopp innebär att man har 2 olika blodkärlssystem/ 2 blodkretslopp.
Ett litet som pumpar blod från hjärtat till lungorna.
Samt ett stort där blod pumpas ut till hela kroppen.
effektiv blodflöde pga bra fart
Hur fungerar det lilla kretsloppet ?
- Det syrefattiga blodet pumpas ut från lungartären (höger sida)till kapillärerna i lungorna
- där det omvandlas till syrerikt blod
- det nya syrerika blodet pumpas tillbaka in i hjärtat genom förmak i en lungven (vänster sida)
Detta sker sedan i ett kretslopp
Hur fungerar det stora kretsloppet ?
- vänstra kammaren av hjärtat pumpar ut det syrerika blodet genom aorta till kapillärerna i kroppen
- syret förbrukas i kapillärerna
- åker sedan tillbaka till högra hjärtats förmak genom hålven.
- går vidare in i högra kammaren i ett kretslopp med lilla kretsloppet.
Vad är segelklaffar?
- segelklaffar är som en slags backventil som hindrar blodet att rinna tillbaka in i förmaket efter att det åkt förbi.
- som en bil som behöver bromsar från att inte åka baklänges.
Vad är slagvolym?
- volym blod som en människa pumpar ut från hjärtat vid varje slag. Är ca 70ml. Beroende på individ
Minutvolym ?
- minutvolym är den volym blod som pumps ut på en minut.
- vid vila = 5L per min
Hjärtfrekvens & vilopuls?
- antal slag per minut
- vilopuls är själva hjärtfrekvens vid vila ligger vid 60 slag per min.
Hur slår hjärtat ?
- impulscentrum
Vad är yttre & inre andning ?
Inre = cellandning
Yttre = transporterar syre till & koldioxid från cellerna
Vad är & hur fungerar Gälar ?
Gälar är ett andningsorgan som finns hos vattenlevande djur. T.ex fiskar, kräftdjur & grodyngel.
- har veck som innehåller blodkärl
- använder sig av motströmsprinsipen.
Hur fungerar vår andning ?
Trakeer?
Tunna luftrör hos insekter
Motströmsprincipen ?
- blodet i gälarnas blodkärl åker mot vattnet
- pga av diffusion som gör att syre jämas ut mellan vattnet & blodkärl.
Förklara lungorna ?
- luftstupen delar upp sig till 2 stora luftrör som går in i varsinn lunga
- luftrören fortsätter att dela upp sig till mindre förgreningar.
- stora förgreningar innehåller brosk för att hålla rören utspända.
Hur andas vi ?
- vid inandnig lyfts revben & mellangärdet sänks.
- brösthålans volym ökar
- trycket inuti lungsäckarna sjunker, lungorna utvidgas
- luft sugs in i lungorna, när sedan lungblåsorna.
- när man andas ut slappnar musklerna som utvidgat brösthålan av.
- pga lungvävnaden är töjbarr. Luft pressas passivt ut ur lungorna.
Vad sker med hjärnan när syrebehov informeras?
- ökad cellandning-> mer co2 i blodet
= sänker blodets PH värde. - PH berörliga sinnesceller informer andningscentrum att ph har sänkts.
- andningscentrum ökar andingstakten för att minska co2 & öka ph vär.
Vitalkapacitet & hyperventilera?
- vitalkapacitet = mängd luft som du kan andas ut i ett andetag efter en maximal inandning.
- hyperventilera = snabb andning som sänker co2 halt under normalvärdet. -> kan hålla andan längre.
Öppet blodkärssytem ?
- ex: snäckor, musslor, spindeldjur, insekter ( everbrater, ryggradslösa djur)
- innebär att det inte finns skillnad mellan blod & vävnadsvätska.
- blodkärl öppnar upp sig i vävnader -> blodet töms i vävnadsvätskan.
- vävnadsv sugs upp i cirkulationssysyem genom porer i andra blodkärl.
- ett relativt långsamt system för att transportera ämnen.
Slutet blodkärlssystem ?
- ringmaskar, bläckfiskar & ryggradsdjur ( vertebrater)
- blodet pumpas runt i ett slutet blodomlopp
= öppnar sig inte för vävnadsvätska - ett snabbare system tsa öppna blodsystemet.
Enkelt blodkärlssystem? Hela förklaringen
- är ett blodkärlssystem som finns hos fisk.
Fiskar har 1 förmak & 1 kammare i hjärtat = innebär tvårummigt. - kammaren pumpar blod till kapillärer i gälarna. Där syresätts bloder & blir syrerikt.
- Det syrerika blodet sprids sedan till kroppens övriga kapillärsystem i muskelr, tarmar osv.
Där avges syre till cellerna - Därefter samlas syrefattigt blod i vener & leds till hjärtats förmak.
Förmaket pumpar blodet över till kammaren där det får en ny fart & inleder ett nytt varv i blodomloppet.
Processen går sedan om & om.
Dubbel blodkärlssystem?
Hjärtats rytm ?
SA & AV - noden ?
ärtats rytm
● SA-noden / sinusknutan avger regelbundna elektriska impulser som får förmaken att kontrahera och påverkar även AV-noden.
● AV–noden för vidare impulserna
till kamrarna som då också kontraheras.
● SA-noden har en egen rytm, men som kan påverkas av hormoner och nervsignaler.
Artärer, kapilärer ?
● Kraftiga väggar som kan stå emot ett högt tryck
● Aortan är den största artären i kroppen
● Blodtrycket faller i kapillärerna
● När blodet når venen behöver det transporteras
tillbaka med hjälp av skelettmuskulatur och klaffar
som finns i venerna.
● Klaffarna stängs så att blodet inte kan åka tillbaks
● De öppnas och stängs beroende på omgivande cellers behov.
● Då kapillärerna ej har någon egen muskelvävnad (sfinktrar) så har kapillärer
muskelvävnad som omringar kapillärer.
● Sfinktrar är muskler som styrs av nervsystemet.
● Nervsystemet kan då påverka vilka kapillärer som är öppna och stängda och
kan i sin tur påverka vart blodet ska prioriteras.
● De celler som har en ökad ämnesomsättning (arbetar hårdare) får då ett ökat
blodflöde för att cellen behöver mer gasutbyte och näring.
● Sfinktrarna påverkas även av hypotalamus (del av hjärnan som håller koll på
kroppstemperaturen) och kan till exempel prioritera blod till huden och svettkörtlarna för att kyla kroppen.
Blodtryck?
120/80 är ett normalt blodtryck
● 120 är det systoliska trycket, som är det trycket som mäts när hjärtat pumpar
ut blod i aortan
● 80 är det diastoliska trycket, när hjärtat vilar
Kolesterol?
● HDL Kolesterolet - Det “goda” kolesterolet
● LDL - Det “onda” kolesterolet
● LDL kolesterolet kan oxidera och fastna i kärlväggarna. Detta skapar en
inflammation och immunrespons i kärlväggen. När detta sker bildas det plack
(av t ex fett och kalcium), vilket gör blodkärlet skört och trångt.
● Med ett högt blodtryck och ett skört blodkärl kan det brista och orsaka t ex en
hjärnblödning.
- saker -> högre blodtryck
Arvsanlaget
● Stress
● Övervikt
● Rökning
● Hög konsumtion av salt
● Högre blodtryck ökar risken för
stroke (hjärnblödning) och hjärtinfarkt.
Vävnadsvätska & lymfkärl?
När blodet kommer från artärerna till kapillärerna är trycket så pass högt att det trycks vätska ut
● Vätskan tar med sig lösa ämnen (salter, glukos, syre) ut
● Vävnadsvätskan kommer så småningom till lymfkärl
● Lymfkärlen leder vidare vätskan (lymfa) till större kärl
● Till slut hamnar vätskan i lymfkörtlar/lymfknutor
● I lymfknutorna finns det gott om vita blodkroppar som renar vätskan på främmande föremål (t ex bakterier) innan vätskan återgår till blodomloppet.
● En svullen och öm lymfknut indikerar att det finns en infektion i kroppen
Levern?
Från aortan leder portådern näringsrikt blod till levern.
● Levern får första smakprovet på den näring som kommer från tarmen.
● Levern kan vid behov omvandla näringsämnen. Till exempel glukos till
glykogen, som sedan lagras i lever eller muskler.
● Levern kan vid behov återigen omvandla glykogenet till glukos, som cellerna i
kroppen kan använda.
● Levern kan även skapa glukos från aminosyror och fettsyror.
● Levern renar också kroppen från gifter som du kan ha konsumerat i
maten/drycken eller avfallsprodukter från ämnesomsättningen i kroppen.
3 försvarsnivåer ?
● I den första nivån har vi huden och
magsyran. Huden är väldigt tät och magsyran är väldigt sur.
● De organismer som tar sig förbi första försvaret kommer till nivå två, där de bemöts av vita blodkroppar som äter upp/förstör inkräktare
● Räcker inte nivå två så bemöts den inkräktande organismen av en vita blodkroppar som masstillverkar vapen som är specifikt anpassat för att slå ut inkräktaren.
● De två första nivåerna är allmänna och den tredje nivån är specifik.
● Att vara immun mot en sjukdom innebär att kroppen slår ut inkräktaren innan
den orsakar sjukdom.
Attackera rätt inom vårt immunförsvar?
● Immunförsvaret behöver analysera och se om organismen är en fiende, vilket inte är helt lätt. T ex autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret skapar antikroppar mot friska celler eller mot kroppens vävnad.
● Ryggradsdjuren har utvecklat molekyler i varenda cell som fungerar som en id-kod (MHC).
● Har inte organismen rätt kod, så blir den attackerad av immunförsvaret.
● Vid organtransplantationer har inte organets celler en giltig id-kod, vilket kan
bidra till att kroppen stöter bort organet.
Förklara första försvarnivå?
● Det är svårt för de flesta mikroorganismer att ta sig igenom hudens skyddande lager
● I hudens yttersta lager, kallat hornlager är cellerna fyllda med ett hornämne.
● Hornämnet (keratin) gör huden mer motståndskraftig mot till exempel frätande
ämnen och att huden slits och nöts.
● Talg- och svettkörtlarna bidrar även de med försvaret i huden. Lågt pH, giftiga
ämnen för bakterier, lysosymer (angriper bakteriens cellvägg).
● Vi har även bakterier på huden som välkomnas då de sänker pH värdet och
konkurrerar med ovälkomna bakterier.
● Där huden inte täcker ingångarna (näsa, mun) finns slemhinnor med lågt pH
värde och flimmerhår som transporterar och för upp slem till svalget.
● Saltsyran tillsammans med pepsinet i magsäcken dödar de flesta
mikroorganismer.
● Tårvätskan innehåller lysosomer
Förklara andraförsvarsnivå?
● När patogenerna tar sig förbi den första försvarslinjen så bemöts de den andra försvarslinjen.
● Den andra försvarslinjen består av vita blodkroppar som ger ett allmänt skydd
● De finns i blodet och i lymfa och vid behov tar de sig även fram i vävnader.
- Lymfa är en vätska
- Transporteras av lyftkärlen
- Lymfkörtlar suger upp en del av lymfan och förstör bakterier, virus eller annat som kan vara skadligt för kroppen
- Mjälten (v sida bröstkorg
- Brässen (vid hjärtat)
- Halsmandlarna
Ex på vitablodkroppar i andra försvarnivån?
Makrocyter & makrofager
Inflammation?
● Kan uppstå vid en mekanisk skada eller vid en
infektion och triggar en allmän försvarsrespons
(andra försvarslinjen).
- Inflammationen börjar med att skadade celler, mastceller och/eller fagocyter utsöndrar bland annat histamin
- Detta ökar blodkärlens storlek och det blir ett ökat blodflöde till det skadade området. Det blir fler blodplättar som stoppar blödningen.
- En ökad mängt vita blodkroppar tar sig dit via blodet.
- Vid en långvarig inflammation blir det en massvis samling av döda fagocyter, vilket skapar en vätska vid namn var.
Olika celler ?
Granulocyter
● Står för ungefär 60-70 % av de vita blodkropparna
● De kan röra sig i kroppen och äta upp bakterier och svampar genom
fagocytos
● De spårar bakterier och skadade celler via kemotaxis
Dendritiska celler
● De befinner sig i bland annat hudens vävnader och i slemhinnornas vävnader - Där attackerar de patogener
- Efter att ha konsumerat patogenen förflyttar de sig till bland annat lymfknutor - Där delger de sitt bytes ämnen för vita blodkroppar som tillhör det specifika försvaret
- Både makrofager och dendritiska celler samarbetar med tredje försvarsnivån
Mastceller
● Befinner främst i luftvägarnas slemhinnor
- Ger ifrån sig inflammatoriska ämnen, som t ex histamin och vi får förkylningssymtom
- Kan ge problem då mastceller kan reagera på vanliga partiklar som finns i vår omgivning. T ex mögel och pollen.
- Begränsar bakterieinfektioner och tar hand om gift från till exempel orm och bi.
Natural Killer cells (NK-celler)
● Tar hand om de virus som gömmer sig i våra celler
- För att ta reda på vilka celler som är infekterade av virus kollar NK cellerna cellens id kod.
- Godtas inte id koden av NK cellen så tvingas cellen till självmord genom ett programmerad celldöd, där cellkärnan bryts ned.
- NK celler är också viktiga i skydd mot cancer, där en tumör kan visa en avvikande id kod.
Blodet ?
● Kan delas in i två delar, blodplasma (ca 55%) och blodkroppar (ca 45%)
● Blodplasman innehåller 90% vatten,
7% protein och 3% salt, vitaminer, hormoner, glukos osv.
● Blodkropparna bildas av stamceller och behovet för respektive blodkropp regleras av kroppen
● Antalet blodkroppar varierar. Är du sjuk ökar antalet vita blodkroppar och är du på en hög höjd med en lägre syrehalt ökar mängden röda blodkroppar.
Röda blodkroppar ?
Innehåller massor med hemoglobin, ett protein som binder syre och bidrar till att blodet har en enastående förmåga att transportera syrgas. Hela 98% av det syre blodet hämtar från lungorna binds till hemoglobin och 2% är lös gas i blodplasman.
● Vidare binder hemoglobinet en tredjedel av den koldioxid som transporteras i blodet.
● Antalet röda blodkroppar i blodet varierar beroende på hur högt du bor över havsnivån. En som bor högt över havsnivån har fler röda blodkroppar än de som bor i nivå med havet. Därför är det vanligt att elitidrottare tränar på en hög höjd innan tävlingar.
Forts, röda blodkroppar ?
Forts. röda blodkroppar
● De minsta cellerna i människan
● På grund av sin form och storlek är den anpassad för att syre och koldioxid
ska diffundera snabbt
● De saknar cellkärna (DNA och RNA) och kan inte skapa proteiner för att
reparera cellskador eller genomgå celldelning
● De lever i ungefär 4 månader och sen tar levern hand om dessa. Järnet i
hemoglobinet återanvänds till stor del och hemoglobinet åker till gallan och ut
med avföringen.
● Nyproduktion av röda blodkroppar sker i benmärgen
Blodplättar ?
Blodplättar
● En för stor förlust av blod är livshotande.
● Blodplättar saknar cellkärna och lever bara i cirka 8-10 dagar.
● Blodplättar fäster i bindvävsskikt och genomgår en förändring.
● En förändrad blodplätt öppnar upp sig för att nästa blodplätt
ska kunna ta fäste.
● Detta görs inom 2-5 minuter och räcker vanligtvis till för att
täta och stoppa blödningen i blodkärlet.
● Är det en större blödning behöver det bildas en sårskorpa.
● Sårskorpan lossnar när cellerna har bildat en ny kärlvägg
3dje försvarsnivå
De som sköter kroppens tredje försvarsnivå är lymfocyter
- Lymfocyter arbetar i lymfsystemet
- I lymfsystemet ingår lymfkärl, lymfknutor och lymfatisk vävnad i t ex thymus, mjälten och halsmandlarna
● Lymfocyterna har utvecklats till att bli en av de mest avancerade cellerna i kroppen.
- De agerar själva i försvar mot inkräktare och styr även andra funktioner i
immunsystemet, vilket gör vårt icke specifika försvar mer effektivt.
● Lymfocyterna delas in i två huvudgrupper, B-lymfocyter och T-lymfocyter
Vad är & hur fungerar Antigener?
Virus och bakterier kännetecknas av unika molekyler på deras yta
● Lymfocyterna använder detta för att identifiera välkomna och ovälkomna
organismer
● De använder även detta för att skapa ett specifikt försvar mot vissa specifika
patogener
● När lymfocyter har fått en identitet på en patogen och utlöser
försvarsreaktioner mot dessa kallas de för antigener.
● På en T-lymfocyts yta finns receptorer som har möjligheten att binda sig till en
antigen på en cell. När den är bunden till cellen så kan den döda cellen.
● En B-Lymfocyt bildar antikroppar som “Låser upp” antigener.
Vad & hur fungerar antikroppar ?
Är uppbyggda av proteiner och kallas för immunoglobuliner (Ig)
● Har en Y form, där övre delen kallas för skänklar och nedre delen skaft
● Skänklarna binder till antigener. Det finns oändligt med olika antigener och
därför behöver antikropparna ha detsamma.
● Nyskapade B-lymfocyter har ofärdiga gener för antikropparnas uppbyggnad
och först vid cellens mognaden färdigställs generna.
● Vid mognaden sätts kvävebaserna ihop slumpmässigt och det finns många
olika genvarianter för antikroppar hos B-lymfocyterna.
● En mognad B-lymfocyt delar sig till identiska dotterceller.
- Det finns kanske hundratals miljoner olika B-lymfocyt familjer i kroppen med olika antikroppar
- Ändå finns det patogener som det inte finns antikroppar för
B - lymfocyter & t hjälpar celler ?
● B-lymfocyter i strid med en bakterie genomgår celldelning och skapar minnesceller och plasmaceller.
- Celldelningen behöver dock hjälp av T-hjälparceller innan den aktiveras
a) EninaktivB-lymfocytbindertillenpatogenochäteruppden
b) Den inaktiva B-lymfocyten visar en fraktion av patogenens dna i sin id kod
(MHC 2)
c) Viantarattenfagocyt(makrofagellerdendritiskaceller)harkonsumeraten
likadan patogen
d) EninaktivT-hjälparcellbindertillmakrofagensIDkodochaktiveras
e) EnaktivT-hjälparcellbindertillB-lymfocytensIDkod(MHC2)ochaktiverarB-
lymfocyten
f) Den nu aktiva B-lymfocyten genomgår celldelning och bildar plasmaceller och
minnesceller
Hur antikropparna slår ut en patogen
När antikropparna får grepp om patogenen så kan patogenen slås ut på olika sätt
- De kan koppla ihop patogener med sina skänklar
- Vara ett hinder för patogenens framfart
- Antikropparna kan omringa ett virus och hindra att viruset injicerar sin
arvsmassa i flera celler
- Skapa komplementproteiner som slår ut patogenen
- Komplementproteiner leder vägen för fagocyter med kemotaxi
Enkelt blodkärlssystem steg 3
kallas enkelt blodomp pga blod som pumpas ut från hjärtat. Både upptar syre från andningsorganen & avger syre i kroppens övriga kapillärsystem innan det återvänder till hjärtat.
- omloppet är långsamt pga blodtrycket sjunker i gälarna. Innan det når ut till övriga delar av kroppen.
Det tar tid för kroppen att syresättas.
