kap 20

Question 1

Vilka delmaterial ingår i ett bruk?

Answer 1

Bindemedel, vatten, ballast, tillsatsmedel.

Question 2

Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?

Answer 2

Icke hydrauliskt och hydrauliskt.

Question 3

Vad är osläckt kalk, bränd kalk, släckt kalk?

Answer 3

Osläckt/bränd kalk: Kalciumoxid, uppvärmd kalksten (kalciumkarbonat), koldioxid avgår.
Släkt kalk: Kalciumhydroxid, om man tillför den osläckta kalken vatten så avgår värme i en exoterm reaktion, stelnar i kontakt med koldioxid.
Man skiljer på torrsläckning (precis så mycket tillförd vätska som behövs ”pulver”) och våt släckning (då extra vatten tillförs ”slam”)

Question 4

Hur påverkas bruksegenskaperna av kornstorleken och graderingar hos ballasten?

Answer 4

De påverkar i hög grad, det viktigaste ballastmaterialet är sand. Den specifika ytan bör vara så liten som möjligt, men den största fraktionen bör ej överstiga en tredjedel av skiktstorleken eller att arbetbarheten försämras.

Question 5

Nämn några olika tillsatsmedel till bruk.

Answer 5

Luftsporbildare
Plasticeringsmedel
Acceleratorer
Frostskyddsmedel
Vattenavvisande medel

Question 6

Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt respektive volymandelar?

Answer 6

K-släkt kalk
KC-hydraliskt kalk
K 1:4, en volymdel kalk blandat med 4 volymdelar sand
KC 2:1:12, två volymdelar kalk blandat med 1 volymdel cement blandat med 12 volymdelar sand
K 100/850 Per hundra kilo kalk har man 850 kilo sand
KC 50/50/650 Per femtio kilo kalk + femtio kilo cement har man 650 kilo sand

Question 7

Hur indelas murbruk i olika murbruksklasser?

Answer 7

A-E, där: A- starkast (mycket cement) och E- svagast (mycket kalk)

Question 8

Beskriv mekanismerna för ett kalkbruks hårdnande.

Answer 8

Torkning-(vatten avgår, får en del hållfasthet, störst krympning)
Karbonatisering-(tar upp koldioxid från luften, blir ordentligt hårt, krympning obetydlig, kan ta mycket lång tid)

Question 9

Beskriv mekanismerna för ett cementbruks hårdnande.

Answer 9

Hydratisering-kemisk reaktion mellan bindemedlet och vatten

Question 10

Vad är trorrbruk?

Answer 10

Samtliga torra delmaterial blandas till ett bruk, man tillsätter bara vatten vid användning.

Question 11

Vad är ädelbruk?

Answer 11

Ett färgat torrbruk.

Question 12

Vilka väsentliga krav brukar ställas på det färska bruket?

Answer 12

Det ska ha god arbetbarhet (främst smidighet, ingen vattenseparation)

Question 13

Vilka konsekvenser har fri respektive förhindrad krympning för olika bruk?

Answer 13

Den fria krympningen är en oförhindrad krympning och är mycket stor de första timmarna. Ett mått på den förhindrade krympningen är de spänningar som uppkommer i materialet då krympningen förhindras, kan ge upphov till sprickor.

Question 14

Vilka olika krav kan ställas på ett putsbruk?

Answer 14

Det ska aldrig vara starkare än underlaget. Den maximala kornstorleken ska vara 1/5 till ½ av putsskiktet tjocklek.

Question 15

Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktputsen.

Answer 15

Grundningsskiktet-Har som uppgift att reglera vattenuppsugningen, ska vara så tunt som möjligt 1-2 mm, men måste vara heltäckande, Brukstyp A. Grovputsen-Jämnar ut underlaget, 10-15 mm, Brukstyp C
Ytputs-Finns flera olika varianter, ska ge putsen dess utseende

Question 16

Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktputs?

Answer 16

Brukstyper ska inte blandas ihop med murbruksklasser. Brukstyper har en gradering från A-D och avser bara tryckhållfastheten.

Question 17

Beskriv några vanliga ytstruktur på en puts?

Answer 17

Spritputs-Mycket grov struktur, ballast byts ut mot singel.
Slätputs-Är slät, jämnas av med en rivbräda.
Stänkputs-Som spritputs i miniatyr, ytan blir småkorning.
Rivputs-Man skrapar ytan med en spikbräda när den tillstyvnat men innan den börjat härda